Studier om elever i behov av sÀrskilt stöd domineras av lÀrarperspektivet, fÄ studier har ett elevperspektiv. Den hÀr studiens syfte Àr att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av sÀrskilt stöd har av det sÀrskilda stödet, vad det gÀller vari problematiken ligger, stödÄtgÀrdernas utformning generellt sett, det egna lÀrandet och pÄ de specifika ÄtgÀrderna utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare Är. Resultatet visar att eleverna uppfattar sÀrskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen Àr elevernas uppfattningar fokuserade pÄ individnivÄ, eleven har problem med ett eller flera skolÀmnen. LÀrandet Àr inriktat pÄ att nÄ mÄlen för godkÀnt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att pÄverka ungdomars fysiska prestation med hjÀlp av positiv feedback. De olika frÄgestÀllningarna som utvecklats utifrÄn detta syfte Àmnar ta reda pÄ skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jÀmfört med dynamiska, undersöks ocksÄ.MetodFör att kunna besvara frÄgestÀllningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts pÄ en grupp bestÄende av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning pÄ löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfÀllet fick deltagarna möjlighet att prova testerna.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett sociologiskt maktperspektiv dÀr vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fÀlt dÀr olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fÀltet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fÀltet och om/hur detta pÄverkar identitetsskapandet hos mÀnniskor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT stÄr för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet Àr bÄda sexuella lÀggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och Àr ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.VÄra teman som vi har arbetat utefter Àr; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fÀltet och dess innehÄll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i SkÄne. De fem informanterna som deltagit i studien Àr samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansÄgs vara ett jÀmstÀlldhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta Àr komplext.

Tidigare forskning har visat pÄ hög förekomst av muskelbesvÀr och bristande hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde frÀmja olika aspekter av hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal inom FolktandvÄrden. Interventionen strÀckte sig över ett Är och totalt medverkade 154 kvinnliga tandlÀkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade pÄ minskad total arbetsbelastning samt lÀgre förekomst av muskelbesvÀr. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen dÄ utvecklingen var likartad i sÄvÀl interventions- som kontrollgrupp.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet.

Att Àta Àr en av de mest centrala funktionerna för varje individ och att sjÀlv kunna genomföra processen ? med eller utan hjÀlpmedel ? upplevs av alla vara av största vikt för den personliga integriteten. För de allra flesta rÀcker det med kniv, gaffel och sked som hjÀlpmedel. En liten grupp behöver ytterligare hjÀlpmedel för att föra maten till munnen. Syftet med Bestic Àr att anvÀndaren ska kunna kÀnna den frihet som ligger i att kunna Àta sjÀlv.Det nyuppstartade företaget Bestic AB Àr i dagslÀget i en fas dÀr de behöver introducera sin produkt för allmÀnheten.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera ett kommunalt ÄtgÀrdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 Är samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplÀgget ut? PÄ vilket sÀtt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har Àven genomfört en deltagande observation i syfte att stÀrka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehÄll samt studier som visar om de arbetar efter nÄgon sÀrskild metod.

I denna processutvÀrdering Àr syftet att granska, kartlÀgga och förklara det resultat Region SkÄne idag pÄvisar genom vÄrdgarantiarbetet inom specialistvÄrden. VÄra frÄgestÀllningar fokuserar pÄ verksamhetslogik, översÀttning/ implementering av denna verksamhetslogik till faktiska arbetsmetoder, matchning av verksamhetslogik samt faktiska arbetsmetoder gentemot det definierade problemet. VÄr preciserade frÄgestÀllning tar upp om det finns organisatoriska faktorer som kan vara avgörande för hur implementeringsprocessen kan se ut. Denna utvÀrdering har en nyinstitutionell utgÄngspunkt inom vilken empirin analyseras. VÄra slutsatser handlar i mÄngt och mycket om att tillgÀnglighetsarbetets organisation och implementering pÄverkas av organisatoriska faktorer sÄsom den organisatoriska ledningsstrukturen, attityder samt hur prioriterat tillgÀnglighetsarbetet Àr..

Den hÀr kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrÄn de fem arbetskaraktÀristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i fÀrdigheter, autonomi och feedback. För att uppnÄ studiens syfte valdes att göra djupgÄende, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrÄn fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men ocksÄ med utrymme för lÀmpliga följdfrÄgor för sÄ uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade pÄ att utmaningar Äterfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i fÀrdigheter begrÀnsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes ocksÄ kring att fÄ de anstÀllda att förstÄ hela bilden samt i anstÀlldas sÀtt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens sjÀlvförtroende pÄverkades dÄ eleverna fick möjlighet att trÀna sig i att tala inför sÄvÀl större som mindre grupper. VÄr undersökning genomfördes i en Äk 5 dÀr vi med hjÀlp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade bÄde i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utlÀsa om nÄgon förÀndring skett. Eleverna skrev loggbok en gÄng i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gÄ frÄn enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framtrÀdande inför grupp, en sÄ kallad soloredovisning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbÀttras genom att ge dem förberedande trÀning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Ärskurs 8. Eleverna fick arbeta i pÄ fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka tvÄ grupper i varje klass.