Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmÀssiga och organisatoriska förutsÀttningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt vÄld i en HBT-relation. Syftet Àr vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och förestÀllningar kring begreppen makt, normer och vÀrderingar kopplat till det praktiska arbetet med vÄld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger pÄ intervjuer med socialarbetare som arbetar med vÄld i nÀra relation. Maktperspektiv har anvÀnts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att bÄde de egna och samhÀllets normer och vÀrderingar har stor pÄverkan pÄ bemötandet i det praktiska arbetet.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som orsakar problem i samhÀllet, bÄde för individer och för företag. I syfte att pÄ organisatorisk nivÄ reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: UtifrÄn en kartlÀggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. FöretagshÀlsovÄrdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbÀttringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.AvgrÀnsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill sÀga kartlÀggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus pÄ cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkÀtundersökningen Àr utanför ramen för denna uppsats.Metod: KartlÀggningen utgjordes av tvÄ delar, en kvantitativ ansats i form av enkÀten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. EnkÀten skickades ut till totalt 331 fast anstÀllda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste Ären. Arbetsbelastningen och kraven pÄ individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svÄrare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvÀgledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrÄn en kvantitativ enkÀt undersök-ning försökt fÄ svar pÄ min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvÀgledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvÀgledare Àr en yrkes-grupp som mÄr förvÄnansvÀrt bra.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och dÄ framförallt i skolan. Vi har intervjuat Ätta elever pÄ en högstadieskola samt utfört observationer för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt av deras förhÄllande till mobilanvÀndning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utstrÀckning skett ansikte mot ansikte Àr nu mer benÀgen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan pÄ individ och samhÀllet har bÄde positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frÄgestÀllningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvÀndning, hur de anvÀnder sina mobiler och hur detta pÄverkar den sociala interaktionen.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett ökande problem i mĂ„nga delar av vĂ€rlden. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt Ă€ven om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhĂ€lsovĂ„rden arbetar preventivt genom att frĂ€mja barns hĂ€lsa och har dĂ„ möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn pĂ„ överviktsproblematiken hos barn inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Metod: Studien utfördes genom en enkĂ€tstudie.

This is a qualitative study whit purpose of showing how teachers work whit students in need of special support in school. The purpose has been to study what teachers mean whit special aid, and if the support is individually adapted for each students needs. I have trougt interviews, observations and examinations of diverse documents found paradoxes where teachers and the scool leaders claim that they work whit the integration of all the students at school, while the teality shows a different picture. I have found a clear segregation of students, where they have on repeated occasions had to leave the classroom to receive tuition. The school stuff has a wide iiew of wich students are included in the term "students in need of special tuition".

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera ekonomistyrningen hos dagstidningsföretag samt diskutera olika styrmodellers anvÀndbarhet. Vi har anvÀnt oss av ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och gjort en kvalitativ fallstudie med hjÀlp av intervjuer. Vi har utgÄtt ifrÄn den teori som finns skriven om ekonomistyrning i tjÀnsteföretag samt ett par avhandlingar som behandlar tidningsföretag, dessa har sedan anvÀnts som den teoretiska bakgrunden i vÄr uppsats. Till vÄr empiri har vi intervjuat fyra dagstidningsföretag: Helsingborgs dagblad, Sydsvenskan, SkÄnska dagbladet och SkÄnemedia.De slutsatser vi har kommit fram till Àr att tidningsföretagen organisatorisk och lednings- och styrmÀssigt ser relativt lika ut. Det som skiljer de olika företagen Ät Àr valet av styrverktyg, dÀr de implementerat olika styrverktyg. Samtliga företag anvÀnder sig dock fortfarande av det mer traditionella styrverktyget budget..

 Den ökade psykiska ohÀlsan bland tonÄrstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter pÄ den psykiska hÀlsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer vÀckte intresset för hur tjejernas uppfattningar pÄverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar pÄverkar handlandet formades och tre teman som tros pÄverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-Äriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrÄn deras grad av fysisk aktivitet.

Syftet med undersökningen Àr att skapa en förstÄelse för hur rekryterare tÀnker kring förhÄllandet mellan att passa in en nyanstÀlld i organisationen (P-O fit) jÀmfört med att passa in en nyanstÀlld för arbetsuppgifterna (P-J fit). För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie dÀr sex intervjuer gjordes med rekryterare pÄ olika företag som sedan tolkades med hjÀlp av meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visade att P-O fit hade en större inverkan Àn P-J fit pÄ den slutgiltiga bedömningen i rekryteringsprocessen och frÀmst nÀr det gÀllde mindre kvalificerade tjÀnster. Vid mer kvalificerade tjÀnster hade bÄda begreppen en likvÀrdig inverkan pÄ bedömningen men det var en process dÀr bÄda passformerna jÀmfördes med varandra och det fanns vissa minimikrav pÄ kunskaper en person skulle ha. Utöver kunskapskravet ansÄgs det viktigt att personen som söktes fungerade bra med organisationen och grupperna i organisationen.

GrÀsrotsinitiativ Àr initiativ drivna av medborgare i civilsamhÀllet för att Ästadkomma lokala lösningar för en hÄllbar utveckling. De kan bidra till samhÀllsvinster i form av ökad medvetenhet och engagemang i hÄllbarhetsfrÄgor, stÀrka individer och samhÀllsaktörer samt generera fÀrdigheter och kapacitet för att initiera hÄllbara lösningar i framtiden. Att förÀndra underifrÄn Àr förenat med utmaningar. Det finns ett glapp mellan kunskap och handling, och mellan individ- och samhÀllsnivÄer som motverkar en hÄllbar utveckling. Ett framgÄngsexempel inom hÄllbar omstÀllning av lokalsamhÀllet Àr Incredible Edible Todmorden (IET) i norra England. Genom att odla Àtbara vÀxter i det offentliga rummet har initiativet involverat hela lokalsamhÀllet i en hÄllbar omstÀllning.

Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.