Den hÀr studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de anvÀnder sig av nÀr de rÀknar. Den utforskar Àven hur barn samarbetar nÀr de jobbar i grupp med matematiska problem. TvÄ undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i tvÄ delar. I den första delen intervjuades nÄgra barn ett och ett för att faststÀlla var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mÀssigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer tvÄ som skedde vid ett annat tillfÀlle.

Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestÄende av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgÄ frÄn fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivÄ. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förÀndra samhÀllet, nÄgot som aldrig tidigare skett i samma utstrÀckning. Gorbatjovs personlighet och inre vÀrderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krÀvde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av vÄld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att Ätminstone hoppas pÄ nÄgot bÀttre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förÀndring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Syftet med knowledge management Àr att försöka omvandla de anstÀlldas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom kunskapsprofiler, kan underlÀtta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anstÀlldes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och fÀrdigheter, personlighet samt professionalism ingÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och vÄra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anstÀllda besitter.

Förekomsten av diskriminering av romer har pÄvisats i tidigare studier och rapporter frÄnDiskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ romers upplevelse avdiskriminering. FrÄgestÀllningarna som lyfts Àr om romer upplever sig vara diskriminerade och pÄ vilketsÀtt, hur man möter de fördomar man som grupp utsÀtts för och vad anser de kan identifieras somorsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrÄn kvalitativ metod,genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr baserade pÄ perspektivgÀllande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhÀlleliga strukturer sompÄverkar fördomar och diskriminering.Studien visar pÄ att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsomrÄden,och de beskriver detta som en del i deras vardag.

The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It?s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah?s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur elever i skolÄr tre resonerade kring likhetstecknet nÀr de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning valde vi att göra en observationsstudie dÀr eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet frÄn vÄr studie visade att det fanns tre dominerande sÀtt att se pÄ likhetstecknet. Det fanns de elever som sÄg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett rÀknesÀtt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett rÀknesÀtt hade svÄrt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

 This thesis is based upon the assumption that in Swedish school today it is a wide gap regarding the information flow when pupils are switching school. This was one of the reasons Skolverket published a report clearly stating that this is the case. The purpose of this thesis is to examine and describe how teachers are working in a teacher team at transitions to see and understand what their work may mean individually, in a group and to the school as an organisation. The questions at issue is to see how the teachers cooperate during transitions and how they notice students in need of extra support and students level of knowledge during transitions. The two last questions at issue is first to see how teachers approach parent?s expectations on the school and the teachers, secondly it is to examine what implications their work will have on the school.

Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet dÀr individen ses som kunskapsbÀrare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara pÄ denna kunskap och sÄledes stÀlls kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lÀrande. Studien utgÄr dÀrför frÄn ett socialt perspektiv pÄ lÀrande.Med hjÀlp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhÀmtades empirin.

MÀnniskor tenderar att minnas utförda uppgifter och Äterkalla dem bÀttre Àn nÀr de enbart kodar samma uppgifter muntligt, Àven kÀnd som enactment effekt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i Äldrarna 10-18. En grupp lÄgstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjÀlp av sprÄket. Vi avsÄg Àven att undersöka förutsÀttningarna för en sÄdan undervisning. Vi ville se till bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Ytterligare en specialpedagogisk frÄgestÀllning som vi avsÄg att undersöka var hur barn i behov av sÀrskilt stöd gynnas av detta arbetssÀtt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med sprÄket pÄ ett medvetet sÀtt i sin matematikundervisning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits.

OhÀlsan i arbetslivet Àr fortsatt hög och mÄnga arbetslivsforskare pÄvisar i detta avseende att individens möjlighet att pÄverka sin arbetssituation kan vara avgörande för hennes arbetsrelaterade hÀlsa. Forskning av detta slag har resulterat i att delegering och inflytande har blivit honnörsord i arbetslivssammanhang och i mÄnga verksamheter tillhandahÄlls dÀrför den enskilda individen ett stort handlings- och kontrollutrymme. I mÄnga organisationer, dÀr kraven pÄ varje enskild individ Àr desamma och dÀr de tillhandahÄlls ett lika stort handlings- och kontrollutrymme Àr det dock inte ovanligt att vissa utvecklar arbetsrelaterad ohÀlsa, medan andra kÀnner stor arbetstillfredsstÀllelse och utvecklas i sitt arbete.Med utgÄngspunkt i ovanstÄende syftar denna studie till att belysa hur en individs erfarenhetsbaserade kompetens har betydelse för hennes subjektiva handlings- och kontrollutrymme och sÄledes Àven för hennes arbetsrelaterade vÀlbefinnande och hÀlsa. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet av de ostrukturerade intervjuer som genomförts visar hur en individ med gedigen erfarenhetsbaserad kompetens har förmÄga att identifiera, nyttja och till och med överskrida det handlings- och kontrollutrymme som tillhandahÄlls, vilket tycks frÀmja hennes arbetsrelaterade vÀlbefinnande och hÀlsa. Studien exemplifierar Àven hur en individ som Àr mindre förtrogen med verksamheten inte har samma förmÄga i detta avseende och hur hon i vissa situationer istÀllet upplever olust och viss psykisk stress.