Metylkvicksilver (MeHg) är en form av tungmetallen kvicksilver och det är den form som är farligast för djur och människor. Det beror på dess organiska egenskaper som gör att det biomagnifieras genom födokedjan, effektivt absorberas från föda, distribueras till många organ, koncentreras i levande organismer, passerar blod-hjärnbarriären och ackumuleras, samt orsakar skador även vid låga doser. Det har neurotoxiska och immunologiska effekter på djur i alla åldrar, men djur i prenatalperioden är känsligast för exponering av MeHg och kan drabbas av utvecklingsstörningar. Effekterna skiljer sig något mellan hanar och honor, men är även individuella. Dessutom skiljer sig tidpunkter för utveckling hos olika djur och organ är olika känsliga.

Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela västvärlden. I Sverige har rörlig lön även blivit vanligare. Rörlig lön eller ersättning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersättning. Ett typiskt belöningssystem till chefer består vanligtvis av baslön, förmåner, rörlig lön, långsiktig incitament och en pensionslösning. Sammansättningen av en ledande befattningshavares totala ersättning har ofta diskuterats där bland annat ersättningsnivåerna till chefer bör vara legitima och möta förståelse bland företagets intressenter.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I mitt arbete som föräldrarådgivare träffar jag dock påfallande ofta föräldrar som är frånskilda. Det visade sig att en majoritet av de föräldrar Föräldrarådgivningen träffar är frånskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsområden? Jag började också undra över denna omvändning av statistiken.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Samhället är uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprätthålla en viss funktion. Studiens syfte är att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillämpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. Forskningsfrågor som besvaras är: vad bidrar styrning med till en organisation och dess måluppfyllelse samt på vilket sätt påverkar styrningen hur ledningen använder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien är kvalitativ där datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill säga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom Västra Götaland där ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhålla svar om deltagande från potentiella respondenter.

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

Middle East respiratory syndrome coronavirus (MERS-CoV) är ett virus som först observerades hos en patient år 2012 på ett sjukhus i Saudiarabien. Viruset orsakar luftvägssymptom och ibland gastrointestinala symptom. Dödligheten hos människa är över 30%. Eftersom tidigare erfarenhet har visat att nya coronavirus ofta har sitt ursprung i en djurpopulation har många studier gjorts för att undersöka spridningen av MERS-CoV och förekomsten av en eller flera reservoirer. Denna litteraturstudie har som mål att undersöka vilka bevis det finns för dromedarens roll i smittspridningen av MERS-CoV. Då flera seroepidemiologiska studier gjorts som visar att MERS-CoV eller ett nära besläktat virus har cirkulerat i dromedarpopulationen i över 20 år har man gått vidare och undersökt bl.a.

Exploateringsavtal är ett rättsligt verktyg som används regelmässigt för att på olika sätt precisera ett byggprojekts innehåll och de inblandade parternas förpliktelser. Avtalspartnerna utgörs av kommunen respektive en privat aktör, en s.k. byggherre. Trots att exploateringsavtalen är vanligt förekommande råder viss osäkerhet kring avtalsslaget; dels med avseende på gränserna för de krav som kommunen kan ställa på byggherren, dels i vilken utsträckning exploateringsavtalet skall bedömas utifrån det civilrättsliga respektive det offentligrättsliga regelverket. Denna osäkerhet anses bero på bristande lagstiftning och begränsad praxis.

Fodermedelsallergi är ett tillstånd som beror på att immunsystemet reagerar mot något, oftast ett protein, som normalt sett inte ska utlösa ett immunsvar. De vanligaste symptomen är kutana symptom såsom klåda, alopeci och otit. Fodermedelsallergi diagnosticeras med hjälp av en eliminationsdiet med efterföljande provokation och vid diagnos behandlas sjukdomen genom att undvika det orsakande allergenet. För att inte utveckla fodermedelsallergi måste hunden eller katten utveckla en oral tolerans mot proteinerna i kosten; misslyckas detta kan allergi uppstå. Denna uppsats syftar till att sammanfatta den tillgängliga forskningen kring hur den orala toleransen uppstår, den immunologiska bakgrunden till fodermedelsallergi samt hur en eliminationsdiet påverkar immunsvaret.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel.

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.