Sök:

Sökresultat:

865 Uppsatser om Indirekt operatörstid - Sida 48 av 58

Vilken form har rÀttvis handel? : en studie i rÀttvis handels visuella identitet

Under de senaste Ären har försÀljningen av rÀttvis handelsprodukter ökat markant. Denna utveckling berÀttar om en vÀxande medvetenhet om konsumtionens baksidor hos mÀnniskor i allmÀnhet.Inom rÀttvis handelsrörelsen Àr aktörers och produkters visuella identitet ett aktuellt Àmne och det pÄgÄr diskussioner om dessa, om Àn i andra termer. Det har dock Ànnu inte skrivits sÄ mycket inom detta omrÄde vilket motiverar min undersökning.Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen Vilken form har rÀttvis handel? Hur framstÄr rÀttvis handels visuella identitet idag genom rörelsens aktörer och deras produkter? FrÄgestÀllningarna exemplifieras och besvaras i uppsatsen genom ett designpedagogiskt projekt. En workshop, med deltagare som hade en direkt eller indirekt anknytning till vÀrldsbutiken Fair Trade Shop i Stockholm, fungerade som en sorts utgÄngspunkt för projektet.

Intern kontroll : vad ligger bakom de skilda uppfattningarna?

Bakgrund: Bolagsstyrning vÀxte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieÀgarantalet vÀxte. Genom att Àgare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan Àgare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning Àr att företagen frÀmst ser till Àgarnas intressen, vilket frÀmjar allmÀnhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmÀnhetens förtroende för svenska nÀringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning Är 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvÀrdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

SnabblÄn : De lege lata och de lege ferenda

Utveckling pÄ kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel pÄ en sÄdan kredit Àr snabblÄn. SnabblÄn utmÀrks av att det Àr kortfristiga lÄn pÄ lÄga belopp som konsumenterna erhÄller inom en kort tidsperiod. Vidare Àr lÄneprocessen enkel. Statistik frÄn Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelÀgganden med grund i snabblÄn har ökat (se bilaga) och regeringen hÀvdar pÄ basis av statistiken att samband mellan snabblÄn och överskuldsÀttning föreligger.

Svensk kod för bolagsstyrning : Hur pÄverkas revisorernas förtroende?

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.

Lex Uggla : Ett hot mot rÀttssÀkerheten?

Skatteverket bestÀmde sig hösten 2005 för att pÄbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, pÄ grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgÄng ansÄgs vara rörelsefrÀmmande. Detta vÄllade stor uppmÀrksamhet bland allmÀnheten men Àven i media dÀr bland annat namnet lex Uggla uppstod.Vid innehav av onoterade aktier skall en vÀrdering av bolagets tillgÄngar och skulder göras för att sÄledes bestÀmma vilket vÀrde aktierna skall ÄsÀttas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgÄngar som kan anses ingÄ i bolagets rörelse eller som ett led i denna Àr förmögenhetsskattefria, sÄtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgÄngar som dÀremot bedöms vara rörelsefrÀmmande skall tas upp av delÀgaren i proportion till dennes ak-tieinnehav.

Hur barn pÄverkas av en inkluderande klassrumsmiljö - en observations- och intervjustudie

Syfte: I dagens skolor Ă€r mĂ„let att elever i behov av sĂ€rskilt stöd ska fĂ„ det stöd som krĂ€vs i den elevgrupp hen tillhör i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt. ÅtgĂ€rder för att ge alla barn möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen kan se ut pĂ„ olika sĂ€tt, och samtidigt som syftet Ă€r att inkludera barn kan de Ă„tgĂ€rder som genomförs ocksĂ„ fungera som sĂ€rskiljande. I en social arena som skolklassen pĂ„ en skola Ă€r, handlar det inte bara om vad som sker i klassrummet, det pĂ„gĂ„r hela tiden ett socialt samspel dĂ€r barnen pĂ„verkar och pĂ„verkas av varandra. Det finns formella och informella regler som förhandlas fram och som barnen agerar utifrĂ„n. Denna studies syfte Ă€r att se hur en inkluderande skolmiljö pĂ„verkar samspelet mellan barnen i en klass.

Vad pÄverkar kvinnlig könsstympning? : en litteraturstudie

BakgrundKvinnlig könsstympning innebÀr att hela eller delar av könsorganen avlÀgsnas. I vÀrlden uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgÄtt ingreppet. Kvinnlig könsstympning Àr frÀmst förekommande i de vÀstra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet Àr inte en religiös plikt utan har sedan 2000 Är tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartlÀggning av faktorer som pÄverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att fÄ svar pÄ vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst pÄverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

Uppkomsten av gipsspill i nyproduktion av villor och flerbostadshus

Byggbranschen Àr den nÀst största branschen i Sverige och sysselsÀtter direkt och indirekt en halv miljon mÀnniskor. Byggbranschens storlek gör den betydande för bÄde miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhÀllet.Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevÀrt under de senaste Ären. Enligt Statistiska CentralbyrÄn har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis pÄ den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i anvÀndning av dessa Àr av stor betydelse för att hÀmma denna utveckling. Detta examensarbete har sin fokus pÄ gipsspill i byggbranschen.

Indirekt Àgande vid grÀnsöverskridande resultatutjÀmning inom EES

Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.

LikgiltlighetsuppsÄt eller eventuellt uppsÄt - spelar det nÄgon roll i praktiken?

Generationer jurister har under Ärens lopp fÄtt lÀra sig att de olika formerna av uppsÄt i svensk rÀtt bestÄtt av direkt, indirekt, och eventuellt uppsÄt. Den sistnÀmnda formen, det hypotetiska eventuella uppsÄtet, utgjorde uppsÄtets nedre grÀns i svensk rÀtt under drygt femtio Är. Denna uppsÄtsform var mycket kontroversiell och fick utstÄ mycket kritik. Kritiken inriktade sig pÄ att uppsÄtsformen inbjöd till att irrelevanta faktorer som gÀrningsmannens karaktÀr, tidigare brottslighet och liknande kunde vÀgas in i uppsÄtsbedömningen. Det hypotetiska provet riskerade dÄ att bli ett oförutsÀgbart och godtyckligt instrument vid faststÀllande av uppsÄt. VÄren 2004 kom rÀttsfallet som mÄnga vÀntat pÄ.

Liv med kvalité vid 75+ : En intervjuundersökning av Àldres uppfattning om livskvalitet och boende

Bakgrund: Med en vÀxande andel Àldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott Äldrande och vad Àldre sjÀlva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom omrÄdet i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden Àr en viktig kontextuell faktor sÀrskilt mot bakgrund av att ca hÀlften av alla personer som Àr 80 Är och Àldre bori en bostad med bristande tillgÀnglighet.Syfte: Att undersöka synen pÄ den egna livskvaliteten hos personer i den tredje Äldern och identifiera vad som Àr viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förstÄelsen för enskildas uppfattningar om vad som Àr viktigt för upplevd livskvalitet under Äldrandeprocessen. Den avser ocksÄ att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, samt ge ökad kunskap om hur Àldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje Äldern, resonerar kring sitt boende.Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 Är och Àldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex mÀn, befann sig alla i ?den tredje Äldern? som omfattar den aktiva period i livet som intrÀder efter avslutat yrkesliv.

Revisionsplikt & Skattefel i Sverige : Hur resonerar intressenter pÄ den Sociopolitiska arenan?

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, frÀmst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, bÄde positiva och negativa. Det sÄgs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes ocksÄ oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka nÀr en revisor inte lÀngre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en pÄverkan pÄ den redovisade skatten, och de kan vara bÄde avsiktliga och oavsiktliga.

KÀrlekens konstruktion ? En intervjustudie om att leva polyamoröst, relationsanarkistiskt eller icke-monogamt i ett samhÀlle med monogami som norm

Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.

Delade Meningar II : Slopad revisionsplikt och dess inverkan pÄ Skatteverket

Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.

Årsredovisning i mindre företag - Effekter vid tillĂ€mpning av K2

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsĂ€ttningar har i alltför stor omfattningpĂ„verkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN pĂ„börjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benĂ€mns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket Ă€r frivilligt atttillĂ€mpa frĂ„n den 31 december 2008. K2 medför bĂ„de förenklingar och begrĂ€nsningar, och detfinns skĂ€l för alla mindre företag att enskilt övervĂ€ga om de ska vĂ€lja att tillĂ€mpa detallmĂ€nna rĂ„det. Med anledning av detta har vi stĂ€llt oss tvĂ„ frĂ„gor; Vilka effekter fĂ„r K2:sregelverk pĂ„ mindre företags Ă„rsredovisningar? Medför K2 nĂ„gra skillnader eller Ă€r detallmĂ€nna rĂ„det redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för hur tillĂ€mpningen av K2-reglerna kommeratt pĂ„verka mindre företags Ă„rsredovisningar.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->