Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. • Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? • Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? • Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Småföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och välfärd. De utgör en viktig del i näringslivets mångfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsättningen i samhället. Småföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, då de både ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets långsiktiga planering. Detta kan inverka negativt på den fortsatta samhällsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar på denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfält inom ledarskapsforskning som lyfter fram det växande antal organisationer där ledarskapet delas mellan två eller flera personer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.

Previous research in the area of leadership and stress has shown that the leader plays an important role but in what way is still an issue to explore. A qualitative approach was used in this study to develop an increased understanding of the leader's experience of stress using four themes; leadership, stress, control and organizational factors. A total of 12 semi-structured and un-structured interviews were carried out with 6 leaders, three females and three males. The data was transcribed and thematic as well as narrative analysis was conducted.The results indicates that leadership stress is caused by a lack of control and that factors intrinsic to the role as a leader both facilitates and complicates the leaders situation when facing stress..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett varsel påverkar den kvarblivandepersonalen utifrån ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen är ämnad till att skapa en större förståelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel påverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förändringsarbeten och nedskärningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, Ansträgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell är teoretiska utgångspunkter i studien.Studien är kvalitativt genomförd där sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna är direkt drabbade, det vill säga att de varit varslade men fått behålla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar på samma avdelning.Upplevelserna av varslet är negativa då den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser från ledningen sida.

I dagens globaliserade samhälle suddas gränserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket närmare andra kulturer. Detta märks inom EU då detta har lett till att det blir lättare att resa och inte minst jobba i andra europeiska länder. Företagen etablerar kontor i länder världen över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts på arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om människors olika normer och värderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försämras i ett multinationellt företag om chefer och anställda inte är på samma våglängd.

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

Individuell lönesättning blir alltmer förekommande på den svenska arbetsmarknaden och kan innebära fördelar för både medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhållas har upplevelse av rättvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan kommunikationsfaktorer (målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet) och anställdas upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning samt om ledarskap har en modererande effekt på sambanden. Studien syftar även till att undersöka om det existerar något samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät där 669 lärare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms län deltog.

Titel: En utvärdering av de anställdas arbetsmotivation vid LantmäterietTitle: An evaluation of the work motivation of the employees at LantmäterietLevel: Final assignment for Batchelor Degree in Business AdministrationDepartment of Business AdministrationUniversity of GävleBOX 6052 GävleSwedenAuthor: Söderberg AnnaDate: 2006-06-08Supervisor: Gaddefors JohanEngvall ErikaPurpose: The main purpose of this study is to create a picture of the leadership,communication and organisation cultures effect on the motivation.Nyckelord: Motivation, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, LantmäterietKeywords: Motivation, leadership, communication, organisation culture, Lantmäteriet.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. Utifrån en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom ämnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter från tre konsultföretag med uppdrag inom näringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som växte fram genom analys och tolkning. De framgångsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang är förståelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse.

Syfte: Syftet är att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att påverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn då jag anser att kunskapen bildas hos den som strävar efter att skapa den. Jag har valt att använda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, då jag framförallt använder intervjuer för att besvara mina frågeställningar samt utgår från empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gått från att vara ?den som bestämmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre märkvärdig och prestigelös. Dessutom poängteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebär att det är viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriär.Förslag till fortsatt forskning: Att titta på familjeföretag för att se om dessa skiljer sig åt från andra organisationer vad gäller synen på ledarskap.

Utvecklingen av tekniken och den globalisering som skett har öppnat upp möjligheten till ledarskap på distans. Elektroniska kanaler har gjort det möjligt att utnyttja kompetens världen över. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur en personlig kontakt upprätthålls i ett distansförhållande mellan ledare och anställd. Studien ämnar undersöka hur ledaren agerar för att skapa motivation hos sina anställda och identifiera vilka kommunikationsbarriärer som finns.En fallstudie utfördes på Ericsson som är ett ledande företag inom kommunikationsteknik och har verksamhet i 180 länder. Deras slogan är "A World of Communication".

Aldrig har det funnits ett problem som man förstått så väl, och för vilket så litet görs!Enligt svensk lagstiftning är vissa yrkesutövare skyldiga att anmäla till socialtjänsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke på detta. Med detta examensarbete ville vi få klart för oss vad vi som blivande förskollärare har för skyldigheter och rättigheter mot dessa barn som far illa av något slag. Genom intervjuer har vi fått höra förskollärares syn på anmälningsskyldigheten och hur man förhåller sig till barn som far illa. Vårt resultat visar att de intervjuade förskollärarna är fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmäla brister på grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..