Sök:

Sökresultat:

1500 Uppsatser om Indirekt klimatpćverkan - Sida 44 av 100

Blir det till barnets bÀsta? : En kvalitativ och komparativ studie om diskussionen kring barnets bÀsta i GÀvle tingsrÀtts domar i vÄrdnads-, boende- och umgÀngestvister

Barnets bÀsta beskrivs av forskare som ett svÄrdefinierat begrepp. Trots detta Àr begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vÄrdnad, boende och umgÀnge. Syftet med studien har varit att undersöka GÀvle tingsrÀtts diskussion av barnets bÀsta i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesdomar under Ären 1992, 2002 och 2012 samt om det skett nÄgon förÀndring över tid. En form av textanalys anvÀndes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rÀttssociologisk teori. Det mest framtrÀdande resultatet var att tingsrÀttens diskussion kring barnets bÀsta oftast skett indirekt, dÀr ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation Àr till barnets bÀsta eller inte.

Flickors mobbning. Ett sökande efter flickors mobbning som inte syns men ÀndÄ finns.

Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken mÄnga gÄnger Àr mycket svÄr att upptÀcka. Det redogörs inte för hur man skall ÄtgÀrda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istÀllet pÄ hur man skall upptÀcka den mÄnga gÄnger dolda psykiska mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgÄngen finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention stÄr för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar betrÀffande barn. Vidare nÀmns flera olika forskares definitioner om vad mobbning Àr samt vad som kÀnnetecknar plÄgare och offer. I resultatet redovisas en enkÀtundersökning gjord i Är 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass betrÀffande flickors mobbning.

Attityder och kunskapskÀllor hos socialtjÀnst och polis om vÄld i hederns namn

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskÀllor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat vÄld och förtryck?. Studien granskar ocksÄ om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser nÀr det gÀller arbetet med unga mÀn med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

MÄngkultur, historia och samhÀlle

Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.

KÀnner du dig hemma hÀr? : KÀnsla för platsen i Gottsunda och Sunnersta

Denna uppsats handlar om kÀnslan för platsen dÀr man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om mÀnniskors kÀnsla för platsen Àr annorlunda beroende pÄ omrÄdet de lever i. Detta innebÀr bÄde förklaringar till att mÀnniskor trivs dÀr de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa tvÄ bostadsomrÄden ligger geografiskt nÀra varandra i Uppsala men skiljer sig Ät nÀr det gÀller ekonomiska och sociala förutsÀttningar.

Sjuksköterskearbetet pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning : en tidsstudie

Risken för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar Àr hög bland sjukvÄrdspersonal bland annat dÄ kraven pÄ kvalitet, effektivitet och arbetstempo har ökat. I diskussionen kring sjuksköterskors arbetssituation Àr saknas det aktuell kunskap om hur sjuksköterskor inom den neonatala intensivvÄrden fördelar sin tid under arbetsdagen och vilka arbetsmoment som sjuksköterskorna utför i sitt dagliga arbete. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmoment en sjuksköterska pÄ neonatalintensiven utför under ett arbetspass samt kartlÀgga hur tidsÄtgÄngen fördelade sig mellan dessa arbetsmoment. En strukturerad tidsstudie genomfördes dÀrför pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning i Sverige. Resultatet visade hur sjuksköterskorna fördelar sin tid mellan 69 olika arbetsmoment i 23 kategorier inom Ätta kompetensomrÄden samt hur omvÄrdnadsarbetet fördelade sig tidsmÀssigt mellan den direkt patientnÀra kontakten och övriga patientrelaterade uppgifter.

H?RNERVMOSSANS P?VERKAN P? LJUNGHEDENS ARTM?NGFALD: En f?ltstudie fr?n Sandsj?backas naturreservat

Campylopus introflexus is a moss species that originates from the southern hemisphere and has spread worldwide during the 20th century. Today it is classified as an invasive alien species in many countries, and it has been seen during inventories that it has become widespread in Sweden as well. The purpose of this essay is to contribute to new knowledge about how this moss affects species diversity on Calluna heathlands in Sweden. The study includes both fieldwork and an analysis of scientific literature on the subject, and the question that is answered is if C. introflexus has an impact on species richness in the heather peat.

Har han det bra sÄ har jag det bra : ett aktionsforskningsprojekt dÀr ett nÀrstÄendestöd planerades i samarbete med nÀrstÄende till yngre personer med demenssjukdom

Om nÀrstÄende ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som Àr utformat utifrÄn deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med nÀrstÄende till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 Ärs Älder planera ett nÀrstÄendestöd. Metoden som anvÀndes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med tvÄ fokusgrupper vid vardera tre tillfÀllen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Medias beskrivning av RĂ„gsved : En diskursanalys

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur RÄgsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga mÀn som bodde och studerade i omrÄdet. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media pÄverkade samhÀllets generella uppfattning av RÄgsved och dess invÄnare pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför Àr syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring RÄgsved, och hur RÄgsved framstÀlls i media. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan pÄ samhÀllets bild av RÄgsved. Materialet bestÄr av artiklar i tidningen Dagens Nyheter frÄn Är 2002 och 2009 för att möjliggöra en jÀmförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan tvÄ tidsperioder.

Your're either in or you're out : ett annat perspektiv pÄ föreningslivets roll för integration pÄ landsbygden

Denna studie grundar sig pÄ genomförda intervjuer med fyra utlandsfödda och tvÄ svenskfödda kvinnor som Àr bosatta pÄ landsbygden i Falu kommun i Sverige. Syftet Àr att fÄ en bild av föreningslivets roll för integration av utlandsfödda pÄ den svenska landsbygden. Eftersom landsbygden behöver utlandsfödda och dessa i sin tur kan enligt dagens forskning gynnas av att bo pÄ mindre orter, blir detta ett intressant och aktuellt ÀmnesomrÄde att forska i. MÄnga rapporter pÄvisar att deltagande i föreningslivet pÄ landsbygden ökar integrationsmöjligheterna och att dess nÀtverk motverkar utanförskap. Genom att ha samtalat med utlandsfödda intervjupersoner om deras erfarenheter och upplevelser som inflyttade till de mindre samhÀllen, och med svenskfödda intervjupersoner om deras respektive hembygder samt om deras perspektiv pÄ integration, har jag fÄtt en annan bild av föreningslivets roll pÄ landsbygden.

Det nÀra och det lÄngt borta

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

Det sociala entreprenörskapets sociala och ekonomiska motiv

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Det stora alvaret

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->