Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring.

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Tidigare studier har visat att attityder till könsroller blivit alltmer egalitära (jämställda), men att attityder som rör föräldraskap och familjeliv fortfarande influeras av mer traditionella föreställningar, samt att män generellt har mindre egalitära attityder i jämförelse med kvinnor. Vidare visar tidigare forskning att attityders påverkansfaktorer i form av resurser kan ha olika inverkan beroende på kön. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vilka individspecifika faktorer, i form av resurser, som har ett samband med mer egalitära attityder till kvinnans roll i familjeliv och arbetsliv i Sverige, samt om dess inverkan har olika effekt för män och kvinnor i Sverige. Uppsatsens frågeställningar undersöktes med datamaterial från International Social Survey Programme: Family and Changing Gender Roles IV, Sweden, 2012, som innehåller enkätdata från cirka 2000 slumpmässigt utvalda individer i Sverige från 18 år och äldre, och analyserades med hjälp av linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att män och kvinnor i Sverige överlag har egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv, men att män i Sverige i genomsnitt har mindre egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i jämförelse med kvinnor. Vidare visar resultaten att kvinnor med resurser i form av högre utbildning och högre inkomst i genomsnitt har mer egalitära attityder i jämförelse med kvinnor med lägre utbildnings- och inkomstnivå.

Syftet med denna uppsats är att utreda om, och under vilka omständigheter, lagstiftning är en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen på en teoretisk modell där inkomstnivå och inkomstfördelning är faktorer som påverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. Våra resultat tyder inte på att låg inkomstnivå är ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. Däremot visar vår undersökning att ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för att lagstiftning ska ge effekt..

Polismyndigheten har som organisation genomgått stora förändringar. För att möta dessa förändringar startade Polismyndigheten i Skåne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-åtgärder syftade till att skapa en lärande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle få nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom organisationen. Syfte med uppsatsen är att genom en målfri effekt-utvärdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och skapa en större förståelse för hur tvärvetenskaplig forskning tillämpas på Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. Vårt mål är att tillämpa befintlig teori på insamlad empiri för att tillsammans med vår uppfattning få insikt i hur en kunskapsintensiv organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sådan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssätt. Vi använder en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med personer i ledningspositioner på Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien används teorier kopplade till kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.

Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och locus of control (LoC), depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter?s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index.

Efter 1987 års reform av ärvdabalken fick efterlevande make arvsrätt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, så kallade särkullbarn, fick behålla sin omedelbara arvsrätt. Syftet med lagändringen var dels att stärka den efterlevande makens ställning så att denne inte skulle behöva flytta från det gemensamma hemmet, dels att skydda särkullbarnets arvsrätt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagändringen fått avsedd effekt samt hur särkullbarnets omedelbara arvsrätt påverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrätt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod använts vilket innebär att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur arbetet som anhörigkonsulent inom äldreomsorgen ser ut. Studiens frågeställningar är vilka former av stöd som erbjuds anhöriga till äldre personer, på vilket sätt anhörigstöd och sjukvård samverkar gällande anhöriga till äldre personer samt hur stödet för män respektive kvinnor ser ut.Studien har ett kvalitativt utgångsläge varav tolv anhörigkonsulenter har intervjuats. Resultatet påvisar att informanterna erbjuder samtalsstöd i form av enskilda samtal och gruppsamtal, direkt stöd i form av exempelvis rådgivning och indirekt stöd i form av att till exempel hänvisa den anhöriga rätt. Resultatet visar även att det finns en samverkan mellan anhörigstöd och sjukvård men att den i många fall kunde ha fungerat bättre. Informanterna menar att det stöd de erbjuder män respektive kvinnor ser likadant ut.

I den hårda konkurrens som råder måste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsätta vara konkurrenskraftiga. När det gäller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmärksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta då logistikkostnaderna påverkas både direkt och indirekt av hur företag väljer att hantera och styra ett system för användning av emballage. Direkt påverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt påverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.

This thesis is about the effects of fertilizing and thinning on furniture timber from redwood. Interviews of furniture manufactures have been made and observing of timber from the Swedish fertilizing and thinning trails. The result from the interviews showed which properties that is important for the furniture manufactures and then the result from the observation showed which type of management of the forest that gave the most timber that had those properties. .

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen långtidssjukskrivna kan påvisas utöver den intuitiva nytta som förutsågs.Undersökt grupp och metod:7 långtidssjukskrivna kvinnor inom vård och omsorg med anställning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshälsovården och det lokala Försäkringskassekontoret samt friskvårdsinsatser och förväntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i två omgångar besvara enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 månaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt oväntat väsentligen oförändrad grad av arbetsförmåga och utfall i de båda enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). Någon statistiskt signifikant förändring av enkätufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den använda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden på knappa 6 månader för förhållanden med lång förändringslatens. Emellertid kan man fortsatt hävda intuitiv nytta av den här typen av intervention hos långtidssjukskrivna. Sammantaget framkom också bekräftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelålders kvinnor med anställning inom vård och omsorg.Slutsats:Någon positiv effekt kunde inte säkert påvisas men intuitiv nytta har säkert förelegat och interventionen som sådan är lovvärd i en grupp där lidandet är stort parallellt med stora samhällsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Introduktion: Stress blir ett allt vanligare problem och är därför viktigt att förebygga. Natu- ren och fysisk aktivitet är två viktiga komponenter både i förebyggande och behandlande syfte. Denna studie undersöker om träning utomhus har en större reducerande effekt på stress än träning inomhus samt om det skiljer sig i stressnivå mellan kvinnor och män. Metod: Två grupper med studenter jämfördes, en grupp som huvudsakligen tränar inomhus och en som tränar utomhus. För att kartlägga deltagarnas aktivitetsvanor och stressnivå användes enkäter, varav 83 var brukbara.