Sök:

Sökresultat:

1100 Uppsatser om Indirekt anföring - Sida 48 av 74

Gift med din kund? : En studie om relationens pÄverkan pÄ kundens verksamhetsstyrning och revisionsbyrÄns marknadsföring

ÖvergĂ„ngen frĂ„n produktorienterade till tjĂ€nsteorienterade företag tillsammans med att revisorn har fĂ„tt bredare arbetsuppgifter har gjort att relationen och interaktionen mellan företag och kunder har fĂ„tt en allt större betydelse. En revisor kan idag erbjuda mer en endast revision och redovisning, vilket har gjort att revisorerna har blivit en typ av konsulter. Hur pass stor betydelse har relationen mellan revisorn och kunden, samt kan den pĂ„verka de berörda parterna pĂ„ nĂ„got sĂ€tt?Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om relationen mellan kunden och revisorn pĂ„verkar kundens verksamhetsstyrning och revisionsbyrĂ„ns marknadsföring.Studien bygger pĂ„ en abduktiv ansats, dĂ€r forskarna vĂ€xlar mellan det induktiva och deduktiva perspektivet. I enlighet med en kvalitativ metod har forskarna sex Ă€ndamĂ„lsenligt utvalda informanter.

Ord till handling! : En fallstudie av hur tvÄ organisationer inom finanssektorn internt kommunicerar och arbetar med CSR

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.

Corporate Citizenship : Företaget som den goda medborgaren

Bakgrund: Företagens roll i samhÀllet hÄller pÄ att förÀndras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som Àr lÄngsiktigt hÄllbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnÄs genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda och skapa förstÄelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framvÀxt frÄn ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgÄng inom omrÄdet Corporate Citizenship har genomförts.

Genus inverkan pÄ personcentrerad vÄrd

Bakgrund: UtifrÄn erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmÀrksammat hur stereotyper kring kön finns starkt nÀrvarande i sjukvÄrden. VÄrden Àr dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrÄn patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som Àr manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vÄrd? Förminskas patienten frÄn att vara en individ till att bli en generalisering utifrÄn genusnormer? Kan sjukvÄrden bortse frÄn fördomsfulla vÄrdkulturer gÀllande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus pÄverkar den personcentrerade vÄrden. Metod: Examensarbetet Àr en empirisk intervjustudie som anvÀnder en kvalitativ manifest innehÄllsanalys av obearbetat material.

Vem behöver lokala nyheter? En kvalitativ studie om unga vuxnas nyhetsvÀrderingar och medieval i dagens globaliserade samhÀlle.

Titel Vem behöver lokala nyheter?Författare Emelie Dimberg och Julia IngemarssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM-institutet Handledare Mathias FÀrdigh Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin VÄrterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet Àr att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jÀmförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos mÄlgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken pÄverkas av tiden man befunnit sig pÄ orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma Äsikten Àr dock att en lokal nyhet ska angÄ individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter Àr viktiga, men intresset att ta del av dessa Àr litet och behoven smÄ.

Carried interest : En analys av uppkomst och beskattning

För PLA-innehavare och key executives anser vi att beskattningen av carried interest ska ske i inkomstlaget kapital. Vi anser ej att den eventuella arbetsinsatsen utförd av PLA-innehavare har en sÄdan koppling till vÀrdeökning i fonden att inkomstslaget tjÀnst ska vara tillÀmpligt. Detta har att göra med att GP-bolagets beslutanderÀtt i fondens förvaltning samt det finns omvÀrldsfaktorer som pÄverkar fondens vÀrdeförÀndring.Vidare anser vi att carried interest ska beskattas hos PLA-innehavarna och key executives, inte hos rÄdgivningsbolaget. Av fondstrukturen framgÄr det tydligt att rÄdgivningsbolaget Àr skilt frÄn GP-bolaget och förvaltningen av en venture capital-fond. Carried interest finns endast avtalat i det avtal som PLA-innehavarna har ingÄtt med ILP-bolaget.

Upprepade interna aktieöverlÄtelser vid generationsskiften av fÄmansföretag : En tolkning av skatteflyktslagen

Kvalificerade aktier i fĂ„mansföretag skall enligt bestĂ€mmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i bĂ„de inkomstslaget kapital och tjĂ€nst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlĂ„telse kan en företagsĂ€gare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlĂ„telser utgör skatteflykt vilket vĂ€cker frĂ„gan om nĂ€r ett generationsskifte av ett fĂ„mansföretag genom upprepad intern aktieöverlĂ„telse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen bestĂ„r av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit mĂ„ste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillĂ€mplig.

Motivation, lÀrande och skola

Sedan jag började min utbildning pÄ lÀrarutbildningen hösten 2005 har elevers lÀrande varit det som fÄngat mitt intresse. Jag har trÀffat mÄnga elever som inte har velat lÀra sig nÄgot och tyckt att skolan varit trÄkig. Jag ville undersöka vad det Àr som driver en person till att lÀra sig, sÄ att skolvardagen kan bli bÀttre för bÄde elever och lÀrare. Min studie bygger pÄ möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vÄrterminen 2007 trÀffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre Är senare har jag Äter fÄtt möjligheten att trÀffa eleverna.

Att arbeta JÀmt : Ett förÀndringsarbete pÄ ett svenskt företag

Vi har i vÄr studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anstÀllda pÄ företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berÀttelser sökt efter betydelser och dÀrigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstÀmmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strÀvan efter att vara jÀmstÀlld, och dess tillÀmpning i praktiken. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr ifrÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak anvÀnt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och FörÀndring.

Kan företagets geografiska placering pÄverka dess aktieutveckling?

VÀrlden stÄr idag inför mÄnga miljömÀssiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförÀndringarna Àr stort. För att möta det stora kapitalbehovetmÄste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer Àr ett nyttfinansiellt instrument vars likvid Àr Àmnad att gÄ till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpÄverkan. Finansieringsformen har vÀxt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen pÄ den svenska marknaden trots att dessaffÀrsnytta för den utförande enheten inte Àr övertygande. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter Àr tillrÀckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och pÄ sÄ sÀtt bidra till en hÄllbar utveckling.Baserat pÄ uppsatsens syfte anvÀndes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrÄn emittenternas perspektiv.

Miljöexpanderad Input-Outputanalys : som verktyg för bedömning av miljöpÄverkan vid upphandling

I dagens lÀge behöver organisationer ha bÀttre uppsikt över sin miljöpÄverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpÄverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjÀnster som köps in till en organisation. MiljöpÄverkan för varor/tjÀnster syftar pÄ de emissioner som uppstÄr frÄn upptag av rÄvara, förÀdling och transporter av varor/tjÀnster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gÄng, denna studie utgÄr ifrÄn den.

RÀdslan för bedrÀgerier bland pensionÀrer frÄn PRO : Sambanden mellan rÀdslan, sÄrbarhetsfaktorerna och den tidigare utsattheten

Bakgrund: BedrÀgeribrotten har sedan 2005 ökat med ungefÀr 30% och antalet anmÀlda bedrÀgeribrott har de senaste tio Ären tredubblats. MÄnga personer Àr rÀdda för att bli utsatta för brott, utan att faktiskt blivit utsatta för brott och utsattheten för brott kan heller inte som ensam faktor förklara rÀdslan för brott. SÄrbarhetsfaktorerna kön, Älder, inkomst, utbildning och civilstÄnd har i flertalet tidigare studier pÄvisats kunna förklara rÀdslan för brott. Syfte: Syftet med denna studie var dels att redogöra för eventuella samband mellan pensionerade personers 1. sÄrbarhetsfaktorer och 2.

BosÀttningsbegreppets betydelse betrÀffande socialatrygghetsförmÄner

Inom EU förekommer varierande anslutningsvillkor till de nationella socialförsÀkringssystemen. RÀtten till vissa förmÄner Àr kopplade till arbete och inbetalningar av sociala avgifter, medan bosÀttning Àven kan fungera som tillhörighetsgrund. I Sverige Àr socialförsÀkringen uppdelad i tvÄ grenar, nÀmligen förmÄner som grundar sig pÄ bosÀttning samt förmÄner som Àr arbetsbaserade och grundar sig pÄ arbete i Sverige. BosÀttning utgör sÄledes ett reellt försÀkringsvillkor för att omfattas av den bosÀttningsbaserade försÀkringen. En neutral utgÄngspunkt för bosÀttningsbedömningen i svensk rÀtt Àr huruvida personen Àr att betrakta som bosatt enligt folkbokföringslagen (1991:481) och dÀrmed Àr folkbokförd i Sverige.

Livsmedelsproducerande djur : en kÀlla för antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens Àr idag ett viktigt globalt folkhÀlsoproblem. Ifall vi förlorar antibiotika som skydd mot bakteriella infektioner kommer det att pÄverka bÄde samhÀlle och individ i form av ökade samhÀllskostnader och för individen en ökad morbiditet och mortalitet. Den viktigaste orsaken till uppkomst och spridning av resistens Àr anvÀndning, dÀribland felaktig anvÀndning, av antibiotika vilket selekterar för resistensutveckling. En annan faktor som bidrar till en ökad resistensutveckling Àr att samma typer av antibiotika anvÀnds inom flera sektorer: inom human- och veterinÀrmedicin sÄvÀl som inom djuruppfödning och jordbruk. Resistens inom en sektor kan spridas vidare till en annan, till exempel kan resistenta bakterier spridas frÄn djur till mÀnniska genom direkt eller indirekt kontakt.

Kommunikation och stress pÄ demensboende : - En intervju- och observationsstudie av vÄrdgivares kommunikation medvarandra

Enligt litteraturen Ă€r kommunikation en viktig komponent för att undvika incidenter. Syftet var att belysa vikten av kommunikation vid förflyttning, studera hur vĂ„rdgivarna reagerar av tidsstressen och hur stressen inverkar pĂ„ kommunikationen samt jĂ€mföra resultatet frĂ„n denna studie med en tidigare av författarna. DĂ€rför har följande frĂ„gestĂ€llningar valts: 1) Hur kommunicerar vĂ„rdgivarna med varandra vid förflyttning av vĂ„rdtagare? 2) Inverkar tidsstress kommunikationen? 3) Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kommunikationsmönstret mellan tvĂ„ erfarna vĂ„rdgivare och mellan en erfaren och en mindre erfaren vĂ„rdgivare? Fem semi- strukturerade intervjuer och en observationsstudie genomfördes, följt av en tematisering. Intervju-deltagarna var fyra erfarna undersköterskor och en undersköterskeelev.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->