Det finns fyra huvudsakliga orsaker till genusskillnader. Jag har valt att frÀmst undersöka hur dessa pÄverkar utbildning, hÀlsa och arbetskraft i Ghana. Genom att samla statistik över dessa tre indikatorer för bÄde mÀn och kvinnor vid olika Ärtal har jag gjort observationer..

VÄldsbrottslighetens utveckling Àr stÀndigt omdebatterad. Olika sÀtt att mÀta utvecklingen pÄ ger olika bilder av det som undersöks dÄ olika metoder antas fÄnga upp olika delar av brottsligheten. VÄld Àr dessutom ett begrepp som definierats olika genom historien och i olika kontexter. Detta sammantaget gör att det finns all anledning att stÀndigt ompröva och pÄ olika sÀtt mÀta vÄldsbrottsligheten och dess utveckling. Syftet med föreliggande studie var att presentera akutvÄrdsdata som en tÀnkbar indikator pÄ vÄldsbrottslighetens struktur, omfattning och utveckling.

Jag studerade förvĂ€ntningarna pĂ„ elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen Ă€r ett treĂ„rigt EU-projekt med representanter frĂ„n sex svenska och sju danska kommuner vars syfte Ă€r att frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling i kommunerna med fokus pĂ„ plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hĂ„llbar utveckling. Empiriskt material frĂ„n undersökningsenheten har inhĂ€mtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkĂ€t.Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsĂ€ttningar för att deltagarna aktivt anvĂ€nder kommunikationskanalen. UtifrĂ„n detta analyserar jag vilka förvĂ€ntningar deltagare frĂ„n undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgĂ„r jag ifrĂ„n undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnĂ€tverk samt intranĂ€t och börjar dĂ€rför genomgĂ„ngen med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förvĂ€ntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stĂ€mmer vĂ€l överens med vad tidigare studier har visat.

This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Hastigheter, spridning i hastighet och fördelningar av tidluckor Ă€r i dag kanske de vanligast förekommande indikatorerna som anvĂ€nds vid analys av trafikanters körbeteende. En teori Ă€r dock att tagna var för sig sĂ„ ger dessa indikatorer endast en begrĂ€nsad information. För att erhĂ„lla en mer komplett bild av trafiksĂ€kerhetslĂ€get bör dĂ€rför hastigheter och tidluckor pĂ„ individnivĂ„ kombineras. DĂ€rför har en sĂ€kerhetsindikator som benĂ€mns Distance to Collision, DTC, tagits fram som baseras pĂ„ berĂ€kningar utifrĂ„n hastighet, tidlucka, friktion och reaktionstid. En trafiksĂ€kerhetsanalys har genomförts för strĂ€ckan Mörrum-Åryd i Blekinge dĂ€r denna indikator, utöver hastighet och tidluckor, anvĂ€nts att indikera trafikfarligt beteende.

Detta arbete undersöker huruvida Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna utifrÄn ett revolutionÀrt eller evolutionÀrt synsÀtt. Ett revolutionÀrt synsÀtt grundar sig i förestÀllningen att flygstridskrafterna har Àndrat krigets karaktÀr medan ett evolutionÀrt synsÀtt grundar sig i att flygstridskrafterna Àr en naturlig utveckling av krigföringen som exempelvis kulsprutan.De tvÄ synsÀtten representeras av varsin teoretiker. Det revolutionÀra synsÀttet representeras av John Warden och det evolutionÀra synsÀttet av Martin van Creveld.Genom att med kvalitativ textanalys undersöka den svenska doktrinserien samt försvarsmaktens utvecklingsplan och flygvapnets utvecklingsplan efter indikatorer som visar Ät ena eller det andra hÄllet anser författaren att han fÄtt fram ett resultat.Undersökningen visar att Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna ur ett evolutionÀrt synsÀtt nÀr det gÀller flygstridskrafternas integrering i den gemensamma myndigheten Försvarsmakten samt fokus pÄ den gemensamma operationen och dess fördelar. Dock beskrivs flygstridskrafterna ur ett revolutionÀrt synsÀtt gÀllande deras förmÄga att skapa luftöverlÀgsenhet samt hur de bör ledas..

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat vÀrde för fastighetsÀgaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansÄg att indikatorerna skapar eller inte skapar nÄgot vÀrde. Ett betyg för högste ekonomiska vÀrdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanstÀllts. Undersökningen tog enbart hÀnsyn till den ekonomiska vÀrdeökningen för fastighetsÀgaren och avgrÀnsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt vÀrde har begrÀnsats i mÄn av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte Àr helt optimerad vad gÀller mÄlpoÀngen som ska nÄs för högsta ekonomiska vÀrdet.

Begreppet hÄllbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillvÀxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nÀmns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta omrÄde har intensifierats pÄ senare tid och fokus pÄ företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gÀllande företagens verksamhet. Mineraler och metaller Àr viktiga rÄvaror i dagens moderna samhÀlle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende pÄ miljöpÄverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gÀller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som Àr mÄlgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömÀssiga information samt vilken miljömÀssig information företagen kommunicerar i sina hÄllbarhetsredovisningar och i vilken utstrÀckning denna information Àr jÀmförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien Àr att skapa förstÄelse för varför kommunikationen av hÄllbarhetsarbete skiljer sig Ät inom den svenska gruvindustrin.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..

Bostadsprisutvecklingen i Stockholmsregionen har de tvÄ senaste decennierna varit mycket kraftig och frÄn mÄnga hÄll diskuterats omfattande huruvida detta Àr en vÀxande bubbla och nÀr denna kommer spricka. Utöver detta har tendenser till högre belÄning och fler hushÄll med rörlig rÀnta noterats i Storstockholm. Med detta följer en högre rÀntekÀnslighet, dÀr prisuppgÄngar ger hushÄllen stora tillgÄngsökningar medan ett prisfall skulle leda till en anstrÀngd situation pÄ Stockholms bostadsmarknad som implicit skulle pÄverka det monetÀra systemet. Uppsatsen Àr dÀrför skriven för att framstÀlla argument till varför prisbilden kan förÀndras pÄ olika sÀtt.Begreppet "bubbla" kan skilja sig beroende pÄ vem som tillfrÄgas och det finns dÀrför flera perspektiv nÀr man diskuterar bubblor. Uppsatsen avser analysera historisk statistik, studera rapporter frÄn institut och forskare samt att försöka se tidigare bostadsbubblor.

Kommunikation finns i allt vi gör och anvÀnds dagligen, vi omges Àven dagligen av organisationer som pÄ olika sÀtt pÄverkar vÄra liv. Den kommunikation som dÄ sker inom organisationer Àr den interna och formella kommunikationen, det vill sÀga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs frÀmst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i tvÄ processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell frÄn 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..