Individens roll har gÄtt frÄn att vara en del av ett kollektiv till att vara primÀr i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat pÄ hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format lÀroplanerna. I detta stÀlls individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frÄgor om demokratiska vÀrden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀroplanen eller mer specifikt vÀrdegrunden frÄn Är 2011 förhÄller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av vÀrdegrunden i lÀroplanen frÄn 2011 i förhÄllande lÀroplanen frÄn 1994 samt till fysikÀmnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrÄn möjliga konsekvenser för lÀrares sociala praktik.

Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

Bakgrund och problemdiskussionHÄllbar utveckling har blivit en alltmer central frÄga för företag dÄ det har visat sig kunna haen pÄverkan pÄ företagens legitimitet och överlevnad. För att upprÀtthÄlla transparensen ochtrovÀrdigheten i hÄllbarhetsarbetet stÀlls allt högre krav pÄ företag och organisationer attkunna redovisa resultat av sina handlingar. Detta bör göras genom att integrera hÄllbarutveckling i ekonomistyrningen. DÄ hur hÄllbar utveckling kommer till uttryck iekonomistyrningen Àr ett relativt outforskat omrÄde Àmnar författarna av denna studie attundersöka följande frÄgestÀllningar:§? Hur kommer arbetet med hÄllbar utveckling till uttryck i företags och organisationersutformning av ekonomistyrningen?§? Hur anvÀnds den pÄverkade ekonomistyrningen?§? Hur kommer arbetet med hÄllbar utveckling till uttryck i företags och organisationersorganisation/organisering av ekonomistyrningen?SyfteSyftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur företag och organisationer med entydligt kommunicerad hÄllbarhetsprofil integrerar hÄllbar utveckling i sin ekonomistyrning.MetodEftersom studien Àmnar undersöka och beskriva hur fyra företag och en organisationintegrerar hÄllbar utveckling i ekonomistyrningen kan studien antas vara av deskriptivkaraktÀr.

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.

Syftet med undersökningen Àr att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielÀrare i de ekonomiska Àmnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmÀnhet, och i synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lÀrare ser pÄ utveckling pÄ elevnivÄ, lÀrarnivÄ samt av skolan som helhet och pÄ hur de ser pÄ sin roll i detta sammanhang. Resultatet visar att lÀrarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivÄerna och skolan som helhet. En analys och teoretisk tolkning görs utifrÄn faktorer som kan ha betydelse för en lÀrares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer sÄsom: var lÀraren stÄr i sin yrkesutveckling, yttre pÄverkan i form av arbetsmiljö, inre pÄverkan i form av förvÀntningar och motivation, hur lÀraren ser pÄ förÀndring och sin roll i denna.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

JÀmfört med andra branscher har fastighetsmarknaden lÄg avkastning pÄ totala tillgÄngar, de utnyttjar istÀllet en hÀvstÄngsstrategi för att skapa mer effektiv utvÀxling pÄ eget kapital. Det finns mÄnga riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sÀtt att differentiera sig frÄn den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskÀlla Kommuninvest, som enbart vÀnder sig till allmÀnnyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen Àr att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden Àr kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.UtifrÄn teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer pÄ hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till frÄn varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar pÄ att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i tvÄ av hypoteserna.

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers vÀrdegrundsarbete frÀmjar hÄllbar utveckling. Arbetet utgick frÄn frÄgestÀllningarna hur fritidspedagoger arbetar med vÀrdegrundsperspektivet alla mÀnniskors lika vÀrde och hur detta arbete anknyter till att frÀmja hÄllbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrÄn allas lika vÀrde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade ocksÄ att de arbetar utifrÄn nÄgra huvudprinciper vilka Àr integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhÄllningssÀtt.

BAKGRUND: Inledningsvis ges lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagoger förri tiden sÄg pÄ rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, sprÄk och sjÀlvkÀnsla samt vadforskningen sÀger om rörelselekens betydelse. DÀrefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hÀlsa.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka nio förskollÀrares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi Àven ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt Àr en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

HÄllbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmÀnt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela vÀrlden. Som ett svar pÄ utmaningen att fÄ verksamheten att överensstÀmma med hÄllbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frÄgor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara sÀrskilt aktiva pÄ det hÀr omrÄdet. Denna studies syfte Àr att beskriva hur företag gÄr frÄn miljöarbete till arbete för hÄllbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smÀrttillstÄnd och vilka typer av hjÀlpmedel kunde underlÀtta sjuksköterskans arbete med att bedöma smÀrta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med bÄde kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat frÄn artiklarna gav ett vitt spektrum av bÄde verbala och ickeverbala indikatorer för smÀrta hos patienten. Till de vanligaste smÀrtsignalerna rÀknades Àndringar i ansiktsuttryck efter vokala lÀten och direkta ord om smÀrta. Forskarna fann Àven att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ?tysta? och att ?dra sig undan? eller att bli aggressiva, oroliga och allmÀnt utÄt agerande.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ledningen i ett företag försöker pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Vi har avgrÀnsat studien till att innefatta de attityder som Àr en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen pÄ vetenskap dÄ vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhÄlla den. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vÄr studie ansÄg att det i nÄgon utstrÀckning gÄr att pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Företagen anvÀnder sig av samma metoder för att pÄverka attityder och beteende. Beteenden pÄverkar attityder, att dÀrför i vissa situationer lÄta beteenden förÀndra attityder kan för företag vara en effektiv vÀg att Ästadkomma attitydförÀndring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att undersöka vilka eventuella problem som uppstÄr i och med begreppet hÄllbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie Àr den tvÀrvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.