Australien har haft 3D-fastigheter sedan 1960-talet, och är till följd av denna utveckling vana vid boendeformen ägarlägenhet. Trots boendeformens etablering så uppkommer förvaltningsrelaterade problem då och då, vilket har lett till lagreformer med jämna mellanrum i landet. Den svenska ägarlägenheten är relativt ny på marknaden, och kan således använda sig utav andra länders erfarenheter av förvaltning när den nu tar mark i det egna landet. Den svenska bostadsrätten är en boendeform som liknar ägarlägenheten, med en förening som har mycket av makten vad gäller förvaltning. Genom att även studera denna kan ett brett spektra av bostadsrelaterade förvaltningsfrågor täckas, och förhoppningsvis fungera som ett bra underlag för den ännu nya svenska ägarlägenheten.Vartannat år hålls en konferens i Australien som berör landets ägarlägenheter och dess förvaltning, där professionella kommer samman och diskuterar aktuella frågor och ämnen.

I Sverige står byggnader för nästan 40 procent av den totala energiförbrukningen och energibesparingspotentialen är enorm. Samtidigt dyker det upp mängder med aktörer som vill hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera och allt fler energitjänster introduceras till marknaden. Möjligheterna för ett samarbete mellan fastighetsbolag och företag som erbjuder energitjänster har aldrig varit större, och en av dessa aktörer är energibolagen. Konkurrensen är dock hård och för att säkerställa sin konkurrenskraft på marknaden krävs effektiva samarbeten, där kundnöjdhet är i fokus, vilket i sin tur ökar behovet av kundkännedom hos energibolagen.Syftet med denna studie är att hjälpa energibolaget Elkraft Sverige att förstå olika fastighetsbolags energisituation och behov av energitjänster, samt rekommendera hur de bör utveckla sitt energitjänsteerbjudande för att kunna bistå dessa kunder på bästa sätt i framtiden.Detta gjordes genom att olika typer av svenska fastighetsbolag kartlades och analyserades med avseende på deras energisituation, beslutsfattande gällande energifrågor samt behov av energitjänster. För att samla in data genomfördes först en litteraturstudie, sedan semi-strukturerade intervjuer med högt uppsatta beslutsfattare samt en enkätundersökning.Slutsatsen blev att Elkraft Sverige bör finslipa sina befintliga energitjänster och komplettera sitt begränsade erbjudande genom att ingå externa allianser med kompetenta aktörer.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder.Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör.De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003).

Hjuviksvägen är i dagsläget inte anpassad efter dagens trafiksituation, eftersom vägen går genom Hjuvik som är ett tättbebyggt villaområde. Detta genererar mycket och tung trafik då vägen är Öckerö kommuns och Hjuviks enda förbindelse med Göteborg. Kapacitetsbristen på Hjuviksvägen bottnar i en gammal bebyggelsestruktur i området tillsammans med en ökad bilanvändning och en expanderad befolkning. Vägens situation har en ojämn riktningsfördelning med långa köer under rusningstrafik, som på morgonen går in mot Göteborg och på eftermiddagen går åt motsatt håll ut mot färjan till Öckerö kommun. För att uppnå Västsvenska paketets mål om en långsiktig hållbar transportförsörjning på västra Hisingen krävs en ökning i kollektivtrafikens attraktivitet och en fri framkomlighet för bussarna som trafikerar Öckeröleden.Syftet med uppsatsen är att göra en holistisk belysning av förutsättningarna för att etablera ett busskörfält inom delprojektet på Hjuviksvägen.

AbstraktTitel: Svenska företags motiv till hållbarhetsrapportering ? Är det till nytta för alla?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Magdolna Berg och Camilla ÖrnebroHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014-06 Syfte: Företagens hållbarhetsrapportering är frivilligt i nuläget. De regleringar som finns gäller rapportering om olika miljöpåverkan men inte inom ramen av en hållbarhetsrapport utan som en del av årsredovisningen eller övriga rapporter till lokala myndigheter. Det format som finns till hållbarhetsrapporten ? GRI rapporteringsstandard - passar större företag men är för omfattande för att mindre företag ska börja rapportera enligt detta.

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar Incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset.

En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har Incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper.

En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har Incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa Incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma Incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

För att skapa ett bättre och effektivare arbetssätt i branschen har en ny samarbetsform tagits fram. Denna samarbetsform kallas partnering och innebär i stora drag endast ett mer strukturerat sätt att arbeta. Huvudmålet är att skapa ett förhållande där parterna arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Genom att fördela både risker och vinster mellan varandra skapas en ömsesidig vilja att effektivisera underhållet. Partnering är ingen ny entreprenadform utan ett nytt sätt arbeta.

Detta arbete syftar till att få en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad är bra att veta om man funderar över att sälja energigrödor eller biobränslen till ett blivande eller befintligt kraftvärmeverk. I den här undersökningen har jag valt att avgränsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering är de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar är transport med lastbil och tåg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstånden.

I och med att marknader blir allt mer mättade och produkter allt mer homogena blir pressen större på företagen att genom sin kundinriktade personal tillföra ett mervärde till produkterna. Detta ökar det totala värdet för kunden och särskiljer ett företag från dess konkurrenter. I och med att personalen blivit en allt viktigare resurs har intern marknadsföring fått en mer central roll i det strategiska ledarskapet. Genom en väl planerad och genomförd intern marknadsföring kan ett företag sprida information och kommunicera med de anställda, stärka humankapitalet genom exempelvis kompetensutveckling och nyttja motiverande system för att ge personalen Incitament att prestera enligt sin fulla potential. I samband med att ett företag utvecklar nya projekt eller idéer är interna marknadsaktiveter nödvändiga för att kunna förankra dessa bland personalen, innan de presenteras för den externa marknaden, företagets kunder. Det finns i dagsläget inga generella strategier för hur intern marknadsföring bör utformas som går att applicera på olika företag i olika branscher.