Skulle jämförbarheten kunna öka om bolag använde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag använder sig av denna avskrivningsmetod och i så fall vilka Incitament som ligger till grund för ett sådant val. Komponentavskrivning används på materiella anläggningstillgångar och innebär att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslängd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fått en sådan genomslagskraft att det mynnat ut i en bättre jämförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har använt oss av det positivistiska synsättet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då vi utifrån befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag väljer att redovisa på ett visst sätt.

Staten har sedan år 2000 i ökande grad kompletterat styrningen av kommuner och landsting med hjälp av öronmärkta stimulansmedel riktade till specifika områden. Från 2010 och fram till och med 2014 har Socialdepartementet tecknat årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett omfattande reformarbete riktat till landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård samt kommunernas socialtjänst. Reformen benämnsBättre liv för sjuka äldre, där en viktig ingrediens har varit ekonomiska Incitament i form av prestationsersättning.Syfte med denna studie är att belysa vilken påverkan styrsättet med förbestämda kvalitetskriterier och prestationsbaserad ersättning får på personalen i kommunal äldreomsorg. Studien är en fallstudie av implementering, där Arvika och Kristinehamns kommuner exemplifierar fallet. Det är en kvantitativ undersökning som bygger på 574 enkätsvar från olika personalgrupper inom kommunernas äldre-omsorg.Styrning med prestationsersättning sker inom många områden, men denna studie avgränsas till att un-dersöka ett nytt sätt att arbeta förebyggande inom äldreomsorg.

Bakgrund och problemställning: Fastighetsmäklarbranschen är en bransch som genomgått stora förändringar under senare år. Av intresse är att tre omställningar sker i princip samtidigt, oberoende av varandra. Den första är den finansiella krisen som drabbar bostadsmarknaden genom sänkt efterfrågan och kraftigt fallande priser, vilket är något som branschen inte upplevt på många år. Den andra förändringen är att fastighetsmäklarlagen revideras, vilket medför möjligheten för mäklare att ta betalt för kringtjänster. Den tredje faktorn att förändra branschen är Internets ökade betydelse med nätmäklares utbredning, marknadsföringens möjligheter till avancerade sökningar och virtuella visningar.Syfte: Författarna ämnar identifiera och urskilja trender i branschen samt undersöka i vilken grad dessa påverkar det nuvarande värdeleveranssystemet.

Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem används som ett styrningsverktyg för att skapa Incitament hos de anställda samt motivera dessa till att göra ett bättre arbete. Det är av stor betydelse att de anställdas mål överensstämmer med företagets övergripande mål och strategier. För att uppnå detta mål inom företaget som vidare skapar effektivitet används en rad olika belöningsformer. Dessa är såväl monetära som icke-monetära samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.

Många kommuner arbetar för att minska avfallsmängderna. För skapa ett ekonomiskt Incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushållens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt på avfallsflödet som önskats är i dagsläget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanställa erfarenheter och inställningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frågor: - Innebär införandet av viktbaserad taxa förändrat avfallsflöde? - Om flödet förändrats, vilka vägar har det då tagit? Bjuv, Umeå och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.

Vi står inför en förändring, att minska vårt beroende av fossil energi till förmån för en ökad användning av förnybar energi. Incitament i form av ökade punktskatter på fossilt bränsle påskyndar omställningen för företag till förnybar energi och- eller energieffektivisering av sin produktion. Konsekvensen blir en successivt fördyrad kostnad för produktion av fjärrvärme med eldningsolja till tillverkningsindustrin. Punktskatt på eldningsolja stiger med 41 procent, från 2010 till 2015 för företagen. Att konvertera befintliga oljepannor med träpulverbrännare är en lösning för att hålla produktionskostnaden nere och behålla sin konkurrenskraft.

I denna studie har vi valt att ur ett marknadsföringsperspektiv studera varför företag använder sig av kända svenska idrottspersonligheter i sin marknadskommunikation. Vi har valt att se på detta fenomen genom både företagens och idrottspersonligheternas perspektiv, det vill säga undersöka vilka Incitament dessa båda parter har för att samarbeta. Vi har i vår uppsats valt att använda oss av en analytisk ansats, då vi ämnar skapa en djupare förståelse för ett fenomen snarare än att skapa generella lagar. Som datagenereringsmetod har vi använt oss av semistandardiserade intervjuer med företag som under senare år har använt någon svensk idrottspersonlighet i sin marknadskommunikation. De teorier vi har använt är främst celebrity endorsement teorier, men vi har även valt att ta med branding teorier för att belysa hur en idrottspersonlighet kan skapa associationer till ett varumärke.

I perioden 1997-2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige marknad och sjukfrånvaroproblematiken blev en politiskt viktig fråga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsåg företagshälsovårdens roll i sjukfrånvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrånvaron fick allt mer uppmärksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrånvaroproblematiken flyttades högre upp på den politiska dagordningen. Uppsatsen syftar på att granska företagshälsovården och dess roll i samhället som ett verktyg i kampen mot ohälsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rättsregler som finns förknippade med företagshälsovård och huruvida dessa rättsregler fungerar så som staten hade tänkt.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anställda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare får ofta en sämre löneutveckling och blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden än de som med jämna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsättningar där individer lämnar sina anställningar i snabbare takt än vad som förväntas. Detta ställer höga krav på organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rätt personal samt behålla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer är mer benägna till att lämna sina organisationer än andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lämna sin organisation.

Bakgrund och problem: Outsourcing har alltsedan sitt genombrott vuxit i inflytande ochmarknadsstorlek. Överlåtandet av en befintlig aktivitet till en extern part utgör en risk attförlora kontrollen över den outsourcade verksamheten. Risken att förlora kontroll vidoutsourcing kan leda till förändringar av företags styrning. Den växande trenden mot attoutsourca IT-funktionen ökar Incitamenten att undersöka mönster i företags styrning av ITfunktionen,efter valet att outsourca.Syfte: Att identifiera vilken styrning som används samt förklara samband mellan outsourcingav IT och styrmönster.Avgränsningar: Studien har utgått ifrån outsourcing av IT-funktionen. Med outsourcingavses överlämnande av en befintlig aktivitet till en extern part.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvärv, längre skrivas av. Istället ska goodwill årligen nedskrivningsprövas, något som baseras på av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar än vad många förväntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar inträffat under åren 2010-2011 som en konsekvens av de Incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig får återföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fått fördröjda effekter i de svenska börsbolagens räkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.Avgränsningar: Studien avgränsas till de 141 bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under år 2010 till 2011 och har kalenderår som räkenskapsår. Studien behandlar inte direkt företagsförvärv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar på årliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data från bokslut och noter i årsredovisningar för år 2010 och 2011 från bolagen i urvalet.

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna Incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

Sektorer inom den nationella ekonomin som inte är synliggjorda i det traditionella statistiska systemet kan redovisas genom satellitkonton, ett statistiskt ramverk för att mäta den ekonomiska betydelsen av en specifik sektor. Besöksnäringen är ett exempel på en sådan sektor som sedan många år arbetat med att synliggöra branschens samhällsekonomiska effekter. Inom EU har nu arbetet börjat för att upprätta satellitkonton för idrott och intresse för frågan har därför väckts inom idrottssektorn i Västerbotten.Ur det företagsekonomiska perspektivet intresserar vi oss för hur finansiärerna bidrar till sektorns värdeskapande och hur detta kan komma att påverkas av ett framtida satellitkonto för idrott. Då den tidigare forskningen på området är begränsad uppenbaras ett behov av explorativa studier som inleder arbetet med att fastställa idrottens värdeskapande.Syftet med vår studie är att beskriva hur idrottsfinansiärerna påverkar sektorns värdeskapande och hur idrottsräkenskaper skulle kunna påverka dessa aktörer.Studien har genomförts med ett hermeneutiskt synsätt och ett abduktivt angreppssätt. Den teoretiska referensramen utgörs av litteratur och studier som legat till grund för utformningen av vår intervjuguide.

I dagens bilburna samhälle är det nödvändigt att ur miljösynpunkt energieffektiviseratransporterna. Samtidigt blir etableringar av externa handelsplatser allt vanligare iSverige och lockar främst kunder med bil. Högsbo Sisjön i Göteborg är från börjanett industriområde där handeln har expanderat och därför kan det idag betraktas somen extern handelsplats. Utvecklingen har medfört påtaglig trängselproblematik ochdet finns behov av att hitta lösningar för att reducera antalet transporter i området. Enmöjlig bidragande lösning till trafiksituationen skulle kunna vara att samordnahemleveranser från butikerna.