Vilket motiv och vilken metod som används för att bevara ekosystem, växt- och djurarter har skiftat under olika epoker. Idag skyddas naturreservaten genom mer eller mindre lyckade metoder, och för att lyckas behövs olika faktorer uppfyllas. I skogsreservatet Thuma i Malawi arbetar en ickestatlig organisation med att bedriva ett naturvårdsprojekt med syfte att rehabilitera områdets ekosystem. Fokusen, i denna deskriptiva studie har varit huruvida den historiska utvecklingen inom naturvården, från stängsel och utestängande till involverande och deltagande, mot Community-based conservation, har fått genomslag i naturvårdsförvaltandet av Thuma samt hur dessa strategier påverkar befolkningen runt reservatet. Genom observationer och intervjuer med bland annat by-överhuvuden, reservatarbetare och företrädare för förvaltarorganisationen har situationen i och kring reservatet kunnat kartläggas.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lämnar utgörs av flera olikainformationskällor. En betydande del av dessa utgörs av årsredovisningar ochdelårsrapporter. På grund av rådande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det är därförangeläget att studera vad en ökad upplysningsnivå medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet är att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet på egetkapital och upplysningsnivån i företagens årsredovisningar och delårsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivån har störstpåverkan på kostnaden för eget kapital.Avgränsningar: Studien avgränsas till företag som för närvarande är noterade på NasdaqOMX Stockholm.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007). Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning.

Bakgrund och Syfte: I dagens samhälle präglas många marknader av överetablering ochmättnad. Det har skapat en situation där företagen måste agera för att differentiera sig,vilket de gör genom att komplettera sina varuprodukter med tjänster. Det finns däremottendenser på marknaden som tyder på att det verkar vara mer komplicerat att säljavaruprodukter med kompletterande tjänster, än att endast sälja enskilda varuprodukter.Vårt syfte med uppsatsen var att skapa en större förståelse för vad som inträffar idistributionsledet när ett företag väljer att genomgå ett skifte enligt ovan, för att öka sindifferentiering gentemot sina konkurrenter.Design och metod: För att öka förståelsen i enlighet med vårt syfte har vi genomfört enkvalitativ studie kring fenomenet där vi valt att designa den som en fallstudie. Vi hargenomfört en empirisk studie där vi har utgått ifrån RingUp som är en stor kedja påtelekommarknaden. RingUp är en aktör som har genomfört ovanstående skifte och somupplever en situation där försäljningen av de nya kompletterande tjänsterna inte haruppnått det resultat som de hade hoppats på.Resultat och slutsats: Efter att ha genomfört intervjuer med säljare från olikaåterförsäljare inom RingUp-kedjan, bearbetades den informationen med relevant teori.

Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

Bakgrund och problem: Belöningssystem används ofta som ett styrmedel av företag för att styrasina anställda till att motivera dem att prestera i företagets intresse. För att provision skall fungeraur företagets syn så måste intäkterna öka i samma takt som kostnaderna för att inte provisionen skalläta upp vinsten. Belöningssystem är omdiskuterat och det är många som ställer sig kritiska till attbelöna med monetära medel. Att konsumenter lätt blir övertalade att köpa produkter som de inte harnågon nytta av, är ett av skälen till att staten reglerar allt mer av den belöningspolitik som mångaföretag idag bedriver, trots att det i många av dessa företag är ett välfungerande system till att få deanställda motiverade att prestera sitt yttersta för företaget. Med ett avskaffande avprovisionsbaserad lön måste företaget hitta ett annat sätt att motivera de anställda till att utföra braprestationer i sitt arbete.Frågeformulering: Hur kan ett företag motivera sina anställda till att utföra ett bra arbete somligger i linje med företagets intresse vid en avveckling av provisionsbaserad lön?Syfte: För att besvara vår frågeställning vill vi med denna studie skapa en förståelse kring vad sommotiverar de anställda på Cherry Casino AB samt ge förslag till hur företaget kan belöna braprestationer utan att använda sig av provisionsbaserad lön.Avgränsningar: Vi har avgränsat vår studie till restaurangkasinoverksamheten inom Cherry CasinoAB.