Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Byggsektorn stÄr för en stor del av det totala avfallet i Sverige och stÄr dÀrmed inför stora miljöutmaningar. DÀribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anstÀllda. PÄ varje bygg- eller anlÀggningsarbetsplats pÄ NCC upprÀttas en miljöplan dÀr olika krav omhÀndertas: lagkrav, lokala föreskrifter, bestÀllarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik pÄ NCC i Göteborg, avdelning AnlÀggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn pÄ miljöarbetet pÄ företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; tvÄ platschefer, tvÄ arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament Àr viktiga för att miljöarbetet ska kÀnnas berÀttigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan Àr hög och vissa anser att miljöarbetet enbart Àr en pappersprodukt utan egentlig mening.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Titel: Inre och yttre motivation ? En studie om vilka faktorer som motiverar unga medarbetare mest i fyra detaljhandelsföretag NivĂ„: C- uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Joel Lawrence Tribble & Abdi Fatah JimaaleHandledare: Lars EkstrandDatum: 2013 ? JuniSyfte: Syftet med undersökningen Ă€r att, med hĂ€nsyn till incitamenten som tillĂ€mpas i detaljhandelsföretag, studera huruvida det Ă€r inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv pĂ„verkan pĂ„ unga medarbetares motivation. VĂ„ra forskningsfrĂ„gor Ă€r:Är det inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv pĂ„verkan pĂ„ unga medarbetares motivation?Vilka incitament tillĂ€mpar företag för att motivera sina medarbetare att utföra önskade prestationer? Metod: Vi har gjort fallstudier pĂ„ fyra branschledande detaljhandelsföretag, dĂ€r vi utförde fyra kvalitativa intervjuer med företagens respektive chefer. Vi delade Ă€ven ut 60 enkĂ€ter till de valda företagens respondenter dĂ€r vi riktade oss till unga medarbetare i Ă„ldrarna 15-30 Ă„r.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Beskattningstidpunkten i svensk rÀtt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska dÀrmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjÀnats. Den relevanta frÄgan Àr huruvida skatteavtalet kan anses begrÀnsa Sveriges beskattningsansprÄk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, faststÀlld enligt Artikel 4, frÄn att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas nÀr den skattskyldige har hemvist i landet. En sÄdan begrÀnsning tycks endast föreligga avseende kÀllstatens beskattningsrÀtt, dÀr det finns ett krav pÄ att arbete Àr utfört i staten.

Bakgrund och problem: Under inledningen av 2009 har ersĂ€ttningsfrĂ„gor debatterats flitigt.Rörlig ersĂ€ttning har kritiskt ifrĂ„gasatts, och dĂ„ framförallt i form av monetĂ€r bonus.LĂ„ngsiktiga incitamentsprogram, utformade som aktierelaterade ersĂ€ttningar, har inteomfattats av debatten i samma utstrĂ€ckning. Proportionerna i debatten har skapat ett intressesom ligger till grund för studien. Är lĂ„ngsiktiga incitamentsprogram mindre vanligtförekommande och Ă€r det i sĂ„ fall det som Ă€r anledningen till mindre fokus kring det idebatten? Debatten har vĂ€ckt ett intresse som ligger till grund för att utreda hur omfattandeanvĂ€ndandet av aktierelaterade ersĂ€ttningar Ă€r, samt om det skiljer sig mellan företag medolika karaktĂ€rsdrag.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka om det finns skillnad i anvĂ€ndandet av aktierelateradeersĂ€ttningar beroende pĂ„ ett företags karakteristika.AvgrĂ€nsningar: Studien avgrĂ€nsar sig till att undersöka företag listade pĂ„ NASDAQ OMXStockholmsbörsens Large Cap respektive Mid Cap. Vidare avgrĂ€nsar sig studien frĂ„n attundersöka andra karaktĂ€rsdrag för företag Ă€n branschtillhörighet, storlek mĂ€tt som omsĂ€ttningsamt Ă€garstruktur mĂ€tt som den röststarkaste Ă€garens röstandel.Metod: Studien utförs med en kvantitativ ansats dĂ€r data inhĂ€mtats frĂ„n respektive företagsĂ„rsredovisningar för 2007 och 2008.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

En uppsats som tar lÀsaren med pÄ en resa genom ett designarbete med klistermÀrken i vinyl som slutprodukt. kan man med hjÀlp av klistermÀrken skapa en dynamisk inredning eller kan man med hjÀlp av design sÀtta fart pÄ en miljödebatt om dricksvatten? I denna rapport fÄr ni följa med pÄ en resa genom mitt C arbete "The StickerProject" dÀr jag med design och kreativitet designat klistermÀrken i försökt att, underlÀtta vardagsproblem, erbjuda ett enkelt och billigt dekorations alternativ till tapeter och fÀrg, men Àven snabbt tittat pÄ till hur design för inredning och klistermÀrken sett ut genom historien. Som en bonus följer Àven ett avsnitt om miljön med dÀr diskussionen kring dricksvatten fÄtt rollen som inspiration för nÄgra av mina produkter. Följ med och inspireras till att göra vÀrlden mindre ful.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.