Muskuloskeletala skador är ett stort problem hos hästar som tränas och tävlas i kapplöpning, och orsakar smärta med påföljande hälta för individen och ger även ekonomiska förluster inom industrin. Av dessa är stressfrakturer i tredje metakarpalbenet distalt på frambenet vanligast och utgången är ofta katastrofal med avslut på karriären och i vissa fall slakt. För denna typ av skada finns alltid en preexisterande patologi i benvävnaden. Träningen är högintensiv och kräver en fysisk adaptation av rörelseapparaten. Den kraftiga mekaniska belastningen kan kopplas till predilektionsplatser för frakturerna, där mikroskador i benvävnad utvecklas till fullständiga frakturer.

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under senare år. Personerna som drabbas upplever många förluster som kan innebära att de tappar kontrollen över sitt liv och får en känsla av inkapacitet. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och Medline.

Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrätten utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen består av en lektionsplanering på fyra lektioner som har handlat om allemansrätten och vad den innebär. Samtliga lektioner har utförts i utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier används för att författarna skulle få fördjupade kunskaper inom ämnet.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.

Samflotationskretsen i anrikningsverket vid Aitikgruvan består av fyra parallella linjer med nio flotationsapparater i varje serie. Fraktionsanalyser på anrikningssanden från flotationen har visat att förlusterna av koppar i stor utsträckning finns i de grova partikelstorleksklasserna. Scavengerceller av typ OK-38 (Outokumpu 38 kubikmeter) i en av serierna, 800-serien, hade modifierats för att förbättra suspenderingen och därmed floteringen av grova partiklar. Tack vare modifikationerna hade suspendering av materialet i flotationscellerna blivit bättre vilket konstaterades genom att mäta andelen fast material på olika nivåer i cellerna, men man hade inte kunnat iaktta något förhöjt utbyte av koppar. Syftet med projektet har varit att det skulle leda fram till vägledning över hur hydrodynamiken påverkar flotationen och ge rekommendationer för hur apparaterna skall utrustas samt att företaget vill ha erfarenheter av inköpta provtagarnas metodik.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Dagens sporthäst lever idag under människans ansvar i stallar. I stallarna förekommer luftföroreningar, den med störst påverkan på hästen är luftburna partiklar som huvudsakligen härrör från strö och stråfoder. Föroreningarna kan orsaka skada i respirationsorganen, vilket medför att hästen får en minskad prestationsförmåga och de kan leda till allvarlig sjukdom. För att bli av med föroreningarna i stallet behövs en väl fungerande ventilation, med tillräckligt flöde, som kontinuerligt kan byta ut luften i stallet. Förståelsen för problematiken med partikulära föroreningar i stalluften är dålig, bland annat för att även starkt förorenad luft kan upplevas som frisk.

En bostadsgård är ett viktigt uterum för de som bor i lägenhet. Saknar man en egen trädgård kan bostadsgården bidra med kvalitéer som är svåra att uppnå någon annanstans. Frisk luft, växlighet och rekreation nära bostaden är värdefullt för många människor. Trots detta är bostadsgårdar ofta nedprioriterade och eftersatta. I min undersökning har jag funnit att i studentområden så finns det inga undersökningar om vad studenter vill använda sin bostadsgård till.

Syftet med examensarbetet har varit den fortsatta utvecklingen mot en tvåtakts motkolvsmotorsom fungerar med hjälp av HCCI-förbränning. Arbetet har haft två övergripande mål. Det förstahar varit att ta fram en stabil testplatform för motortester genom att förbereda en motorprovcellhos avdelningen för förbränningsmotorteknik på KTH. Det andra delmålet har varit att utnyttjadenna testplatform för att utveckla en repeterbar, pålitlig och jämn tvåtaktsförbränning och sedantesta användandet av HCCI-drift.HCCI-förbränning är fördelaktigt då verkningsgraden är högre än för en ottomotor och utsläppenminskas i jämförelse med en diesel-motor. Nackdelen med användandet av HCCI är attprocessen är svårstyrd.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar.

Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på ett behov av och möjligheterna med hydroakustiskkommunikation mellan ubåtar, ytstridsfartyg och helikoptrar. Ubåtars uppträdande ställer särskilda krav påkommunikationsvägar. Idag sker kommunikation till och från svenska ubåtar huvudsakligen med hjälp avradio vilket begränsar deras taktiska uppträdande. Inom ramen för det nätverksbaserade försvaret kommerdet att bli nödvändigt att utnyttja nya kommunikationsdimensioner.Hydroakustisk kommunikation utnyttjar ljudvågsutbredning i vatten vilket skiljer sig avsevärt frånradiovågsutbredning i luft. Östersjön med sitt bräckta, skiktade vatten ställer särskilda krav på utformningenav ett hydroakustiskt kommunikationssystem men skapar också möjligheter.

BakgrundDå utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är utomhus är väsentliga nackdelar.

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute.Syfte:Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande.Resultat:I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.