Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ÀmnesomrÄdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. NÀstkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ÀmnesomrÄdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn pÄ hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser pÄ undervisning inom detta omrÄde. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att sjÀlvförtroende, hantverksskicklighet och inspiration Àr aspekter att ta hÀnsyn till.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan bassolon som spelas i pop/rockgenren och de som spelas i jazzgenren. I undersökningen plankades totalt 15 solon, 7 frÄn rockgenren och 8 frÄn jazzgenren, och skrevs ned pÄ noter. Dessa analyserades sedan och jÀmfördes mellan genrerna. Undersökningen visade att det finns skillnader men ocksÄ likheter mellan bassolon i de olika genrerna. De största likheterna var att mollpentan och bluesskalan anvÀnds i bÄda genrerna och de största skillnaderna var att i jazz anvÀnds Àven approach notes, genomgÄngstoner med mera.

I denna studie undersöks vilka faktorer som spelar in nÀr flickor vÀljer att spela trombon, vad de fÄr för reaktioner dÄ de berÀttar om sitt instrumentval, vad som motiverar de att fortsÀtta spela samt om de sjÀlva uppfattar att det finns en genusaspekt i instrumentvalet. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer pÄ sju trombonspelande flickor i olika Äldrar. Huvudresultatet Àr att valet av trombon var starkt pÄverkat av ett fysiskt möte med instrumentet, dÀr intresse vÀcktes för dess sÀrskilda spelsÀtt och konstruktion som var sÄ olik andra blÄsinstrument, sÄ som trumpet, horn och klarinett. Andra faktorer som pÄverkade instrumentvalet var familjen och kompisarna. Att fÄ spela trombon tillsammans med andra sporrar flickorna till att fortsÀtta och ju lÀngre ner i informanternas Älder man kommer, desto mindre ovanligt tyckte de att trombonspelande flickor Àr..

Jag undersöker möjligheten att arrangera folkmelodier genom att ta inspiration av jazzimprovisation och udda taktarter. LÄtarna som blev till spelades in i studion och analysen av processen frÄn att transkribera, arrangera, repetera in och spela in dem, presenteras i detta arbete..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag gÄr till vÀga nÀr de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av. Det teoretiska perspektivet Àr hÀmtat frÄn Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv anvÀnds ocksÄ som utgÄngspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag pÄ tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser Àven till vikten av att trÀnas i sitt divergenta tÀnkande som komponerande innebÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och anvÀnds pÄ olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare pÄ olika kulturskolor i Sverige, tvÄ elgitarr- och tvÄ trumpetpedagoger i olika Äldrar. Resultatet visar att det Àr större skillnader i metodikval mellan de yngre och de Àldre lÀrarna Àn mellan elgitarr- och trumpetlÀrarna. Samtliga lÀrare menar att gehöret Àr det viktigaste elementet i samspel medan noter anses sÀrskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikomrÄdet. Undersökningen visar att de bÄda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling pÄ varsitt sÀtt och dÀrför kan de fungera som komplementÀra metoder i instrumentalundervisningen..

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser pÄ sitt lÀrande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet Àr att beskriva detta, sÀtta det i samband med skolans vÀrdegrund och fÄ en förstÄelse för relationen mellan lÀrandet och motivationen. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr Ätta. Metoden har Àven stöd av observationer. Intervjusvaren Àr strukturerade efter teman.

NÀr jag började pÄ Digital Ljudproduktion program som tillhandahÄlls av BTH, var mitt syfte att lÀra mig allt om inspelningsmetoder av olika typer av ljud samt det bÀsta sÀttet att spela in olika ljudkÀllor och att uppnÄ bÀsta möjliga resultat i alla faser av arbetet (pre-produktion, produktion och efterproduktion). Exempelvis att vÀlja den lÀmpligaste mikrofonen för inspelning av ett sÀrskilt instrument kan vara svÄrt och ibland bör du tÀnka pÄ avstÄnd, riktning eller/och vinkeln mellan mikrofonen och ljudkÀllan. LikasÄ, band med blÄs- (trumpet, saxofon) och slagverksinstrument (bongos, congas), som inte Àr vanliga hÀr i Skandinavien, ger goda erfarenheter genom att spela in dem. Dessa exempel visar pÄ behovet av att ha kapacitet till anpassning med syftet att nÄ bÀsta möjliga resultat. Att uppnÄ denna kapacitet var mÄlet med detta projekt..

NÀr jag började pÄ Digital Ljudproduktion program som tillhandahÄlls av BTH, var mitt syfte att lÀra mig allt om inspelningsmetoder av olika typer av ljud samt det bÀsta sÀttet att spela in olika ljudkÀllor och att uppnÄ bÀsta möjliga resultat i alla faser av arbetet (pre-produktion, produktion och efterproduktion). Exempelvis att vÀlja den lÀmpligaste mikrofonen för inspelning av ett sÀrskilt instrument kan vara svÄrt och ibland bör du tÀnka pÄ avstÄnd, riktning eller/och vinkeln mellan mikrofonen och ljudkÀllan. LikasÄ, band med blÄs- (trumpet, saxofon) och slagverksinstrument (bongos, congas), som inte Àr vanliga hÀr i Skandinavien, ger goda erfarenheter genom att spela in dem. Dessa exempel visar pÄ behovet av att ha kapacitet till anpassning med syftet att nÄ bÀsta möjliga resultat. Att uppnÄ denna kapacitet var mÄlet med detta projekt..

I detta arbete utforskas en saxofonists str?van efter ett mer intuitivt komponerande. Arbetet utg?r ifr?n en inspelad soloimprovisation som sedan transkriberas och ligger till grunden f?r tv? olika kompositioner med tv? olika kompositionstekniker, de analyseras och j?mf?rs. Syftet med arbetet ?r att f?rs?ka finna s?tt att komponera med mer intuition och mindre baserat p? ett musikteoretiskt korrekt s?tt.

In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject..

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Syftet med denna studie Àr att identifiera skillnader och likheter i olika pianolÀrares undervisningsupplÀgg, samt undersöka om deras synsÀtt och metoder gÄr att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsÀttningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framstÀllts i kontraster sÄsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra Ätergivande. SÄdana motsÀttningar ligger till grund för föreliggande studies intresseomrÄde.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande ses som en social aktivitet, dÀr kunskap finns i kommunikation och de redskap som har vÀxt fram i samhÀllet. Datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (tvÄ afrolÀrare och tvÄ klassiska lÀrare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glÀdjefullhet vÀrderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. MÄlet tycks vara att eleverna fÄr uppleva glÀdje av att kunna musicera, snarare Àn att de ska bli ?stora? och kÀnda pianister.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i hur sÄnglÀrare med utgÄngspunkt i kursplanens mÄl om genrebreddning hanterar genreomrÄdet jazzsÄng i sÄngundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sÄngpedagoger verksamma pÄ gymnasiets estetiska program har jag tagit reda pÄ vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsÄng, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sÄngpedagoger anvÀnder sig av jazzsÄngens genrespecifika element i sÄngundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur pedagoger anvÀnder olika redskap för att kommunicera och lÀra ut.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna Àr alla yrkesaktiva sÄngpedagoger, tvÄ med en mer klassisk inriktning och tvÄ med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreomrÄde Àr svÄrt för pedagogerna att definiera och ingÄr i undervisningen i den mÄn pedagogen styr det dÀrhÀn.

This master thesis is about the production of the record ?Brutus? with the band ?Trilobit?. Trilobit consists of the three musicians, myself, Stina Hellberg Agback on pedal harp, Simon Sva?rd on guitar and Karl Jansson on drums.During the production, I have analyzed different aspects of my own musicality and also the role of the pedal harp in jazz. I have found techniques that have simplified chromatic movements on the pedal harp, and also techniques that has developed the rhythmical aspect of my improvisation.I have also looked into my process in improvising and composing and developed new aspects, many thanks to the close collaboration with Simon Sva?rd..