Sök:

Sökresultat:

156 Uppsatser om Improvisatör improvisation trumpet kontrabas - Sida 5 av 11

Nya perspektiv pÄ Olivier Messiaens begrÀnsat transponerbara modus

Detta Àr en konstnÀrlig uppsats som Àr fokuserad pÄ utveckling av mitt musikaliska sprÄk. Mitt syfte Àr att undersöka anvÀndningsomrÄden för de begrÀnsat transponerbara modus som tecknades ner av den franska kompositören Olivier Messiaen. Detta Àr mina frÄgestÀllningar:Hur kan jag hitta metoder för att utforska Messiaens begrÀnsat transponerbara modus?Hur kan jag applicera resultaten av utforskandet i mina improvisationer och i mitt komponerande?Jag har utifrÄn mitt eget undersökande av Messiaens modus arbetat fram ackordsserier som jag sedan utvecklat till modeller att anvÀnda i komposition och improvisation. Jag har Àven undersökt hur Messiaens modus, och dÀrmed ocksÄ de ackordsserier jag tagit fram, relaterar till mer ordinÀra tonaliteter.Resultatet Àr bland annat kompositioner som jag pÄ ett eller annat sÀtt grundar pÄ Messiaens modus.

TeaterÀmnets plats i det entreprenöriella lÀrandet: En litteraturstudie

Denna litteraturbaserade studie undersöker hur det entreprenöriella lÀrandet diskuteras i aktuell forskning samt hur det kan förstÄs i en teaterutbildningskontext. Kan teaterundervisningen frÀmja elevernas entreprenöriella lÀrande? NÀr den nya gymnasiereformen, GY11, lanserades fick landets skolor ett nytt uppdrag ? att eleverna ska utveckla entreprenöriella förmÄgor under sin studiegÄng. I samband med detta tillkom ett nytt pedagogiskt förhÄllningssÀtt: entreprenöriellt lÀrande.Studien visar att det finns en definitionsproblematik kring entreprenöriellt lÀrande. Analysen av litteraturen visar vidare att flera kÀllor Àr överens om att kreativitet Àr en viktig byggsten för entreprenöriellt lÀrande.

Kreativ arrangering med synthesizer: En beskrivning av hur en konventionell synthesizer kan bidra till nyskapande klanger och arrangemang

Jag undersöker hur den konstnÀrliga processen att arrangera inom popmusik pÄverkas nÀr man som arrangör anvÀnder sig av elektroniska instrument, programmerade för att Äterskapa akustiska klanger, istÀllet för de akustiska instrumenten som Äterskapats. I detta arbete redogör jag för en process i vilken jag skapade elektroniska emuleringar av en trumpet, en tenorsaxofon och en akustisk gitarr. Som bilaga till arbetet finns en CD med tvÄ poplÄtar dÀr klangerna anvÀnds i arrangemanget samt ett flertal ljudexempel med de individuella klangerna..

Fermat : en intervjupodcast om svensk jazz

I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 frÄn ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar ocksÄ reflektioner kring nÄgra av författarens interpretationsmÀssiga val. Syftet med studien Àr att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman sÄvÀl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mÄl.

Grafisk webbpresentation : skapandet av en konstna?rlig och pedagogisk webbsida

Mitt projekt var att skapa en ny, va?l genomta?nkt och fungerande webbsida. Pa? denna skulle jag presentera mig sja?lv och min utbildning. Det skulle a?ven finnas lyssningsexempel da?r jag spelar trumpet, i olika sammanhang.

Elevrekrytering? - Tre kontrabaslÀrares tankar kring barns och ungdomars första tid pÄ musik och kulturskolor.

Student recruitment? - Three teachers? thoughts concerning children's first experiences in municipal arts and music schools. The aim of this thesis is to explore three teacher' experiences of recruitment of students to arts and music schools. The thesis includes thoughts about how teachers can inspire students and why the orchestral string bass is an infrequent choice of instrument to study. I have examined the issues through a qualitative study where I have interviewed three licensed string bass teachers of different ages and backgrounds.

Har jag inte jazzintresserade elever sÄ gÄr det inte,
tyvÀrr: en studie om metoder att lÀra ut jazzimprovisation pÄ
elgitarr vid kulturskola och gymnasium

I detta arbete studeras metoder att lÀra ut jazzimprovisation pÄ elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrÄn litteratur och tidigare forskning, Àmnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lÀra ut detta pÄ elgitarr. I resultatdelen redovisas och jÀmförs vad fyra elgitarrlÀrare vid kulturskola och gymnasium tÀnker kring Àmnet jazzimprovisation, samt metoder för att lÀra ut det. De berÀttar utifrÄn sin erfarenhet som elgitarrlÀrare om vilka svÄrigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning pÄ elgitarr. De talar ocksÄ om metoder de inte anvÀnder i dagslÀget, men kan tÀnka sig anvÀnda.

Innovation genom Improvisation : Improvisation som ett verktyg för att skapa en organisationskultur som frÀmjar innovation.

För att en organisation ska kunna överleva i en tid som prÀglas av förÀndring och hÄrd konkurrens, krÀvs en organisationskultur som frÀmjar innovation. MÄnga av de komponenter som litteratur inom innovationsomrÄdet beskrivs som essentiella för just en sÄdan hÀr kultur, Äterfinns ocksÄ i improvisationsteater. Den hÀr studien binder samman dessa tvÄ omrÄden, bÄde ur ett teoretiskt perspektiv och genom en praktisk, undersökande studie. Studiens hypotes var: ?Improvisationsteaterworkshops kan, av ett arbetslag, upplevas som ett fungerande verktyg till att pÄ lÀngre sikt kunna skapa en organisationskultur som frÀmjar innovation.? För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen, genomfördes tre improvisationsteaterworkshops pÄ ett företag dÀr Ätta deltagare pÄ ett lekfullt och prestigelöst sÀtt fick ta del av hur improvisationsteater kan relateras till arbetslivet pÄ olika sÀtt.

Vuxna mÀn leker : en reflektion kring fri improvisation som kompositionsmetod i stunden : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Marcela Montgat och verkligheten

What is it that I do in my artistic work? And above all, what is it that I meet in the making? I become aware of a strong link between reality and art, for example, when I tell a fictional story on stage or compose, mirror, a human destiny in music. My compositions are, together with events before, during and after they've began to exist, an experience where I move between - sometimes I have chosen to express it - different dimensions of reality..

Hatar du ocksÄ matte? : EssÀ om matematik, konst och motivation med utga?ngspunkt i ett pragmatistiskt bildningsbegrepp

Denna essĂ€ kan lĂ€sas som en reflektion över tre Ă„rs arbete med och utveckling av estetiska lĂ€rprocesser pa? lĂ€rarutbildningen. Även om exemplen Ă€r hĂ€mtade frĂ„n matematikdidaktiken rör sig diskussionen huvudsakligen pĂ„ en mer generell nivĂ„ Ă€n detta specifika Ă€mne. PĂ„ mĂ„nga sĂ€tt handlar essĂ€n lika mycket om lĂ€rande i allmĂ€nhet som om matematikdidaktik.UtifrĂ„n den fenomenologiska undersökningen rör sig diskussionen mellan mina personliga erfarenheter och den filosofiska teorin. Jag anvĂ€nder mig av tankar frĂ„n Aristoteles, Hans-­?Georg Gadamer och John Dewey och lĂ„ter dem möta nĂ„gra av de svenska forskare som under de senaste Ă„ren bidragit till det aktuella fĂ€ltet eller till angrĂ€nsande fĂ€lt.Jag hoppas i denna essĂ€ kunna synliggo?ra olika aspekter av erfarenhetsbaserad undervisning och lĂ€rande likvĂ€l som de problem och möjligheter som finns i fenomenet estetiska lĂ€rprocesser ? förhoppningsvis kan mina iakttagelser och reflektioner vara av vĂ€rde vid en utveckling av sĂ„vĂ€l matematikdidaktiken som av andra Ă€mnen pĂ„ lĂ€rarutbildningen .

Examensarbete

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Miles Davis och Gil Evans - ett historiskt samarbete

Miles Davis. Gil Evans. En musiker, en arrangör. TvÄ konstnÀrer. Tillsammans förÀndrade de vÀrlden för hundratals musiker runt om pÄ jorden.

"Vissa elever kunde nÀstan inte lÀsa noter" : En kvalitativ studie om undervisningstraditioner

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

Dengbe?j Tradition : fra?n inspiration till improvisation

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->