C3LOOPS is an application for DJs and VJs based on surface interaction. A system is said to be based on surface interaction if it presents content on a two dimensional, endless surface that a user navigates through zoom, pan and incremental text filtering where processing is tightly coupled with the content without breaking the workflow. C3LOOPS is designed to encourage improvisation and collaboration. During improvisation changes occur rapidly. Allowing navigation through time as well as the two spatial dimensions of an interaction surface the possibility of unlimited undo operations opens up.

ScatsÄng och röstimprovisation Àr speciella kÀnnetecken som skiljer jazzsÄng frÄn andra sÄngstilar. Men det betyder inte att alla jazzsÄngare gillar att sjunga scatsÄng eller göra ordlösa improvisationer med sin röst. Vilka tankar finns hos jazzsÄngare om scatsÄng och röstimprovisation? Det Àr en frÄga som har inspirerat mig till att göra denna studie. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att undersöka hur scatsÄngen och röstimprovisation uppfattas av erfarna jazzsÄngare idag.

Föreliggande studie inriktar sig pÄ hur jag som student i en viss kulturell och social struktur pÄverkas inlÀrningsmÀssigt och uttrycksmÀssigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö dÀr andra kulturella och sociala strukturer Àr normativa. Studien Àr etnografiskt inspirerad och utgÄr frÄn en statisk-dynamisk analysteknik dÀr videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, bÄde negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmÀssiga utveckling och beskriver ocksÄ hur dessa aktiviteter förÀndras under studiernas gÄng. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna Àr frÀmst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskÀnslor lÄg till grund för min personliga utveckling.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisvÀxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sÄngnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskÄdespelare har olika roller inom en pjÀs har musiker olika roller inom en lÄt.Ett mÄl med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble dÄ musikerna Àven medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestÀmde turordning för dem. I detförsta sÄngnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista bestÄr ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

With examples from a single classroom situation, several educational moments show what goes on between the teacher and the student. The teacher?s responsibility in the learning process is, with a gesture frozen in the air of the moment, to lead and follow the student in her tentative efforts at seeking knowledge. Initially, it is an attempt to shed light upon the "not yet seen" with a certainty that the student herself possesses the capacity and the aptitude to reach greater insight and clarity in her understanding. The Validation/Feil Method presented in this instructional situation illustrates how best to communicate with elderly people suffering from Alzheimer?s dementia.

Magnus Johansson: Komposition och improvisation. En studie i Wayne Shorters musik. Uppsala; Musikvetenskap 60 p., 2000Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur saxofonisten Wayne Shorter förhÄller sig till sina egna kompositioner nÀr han improviserar över dem.Som jÀmförelseobjekt har jag anvÀnt trumpetaren Freddie Hubbards solon pÄ samma inspelningar. Jag har transkriberat tre kompositioner frÄn Wayne Shorters skiva Speak No Evil. samt tenorsaxofon- och trumpetsolon.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa en utvecklingsprocess och ett möjligt förhÄllningssÀtt till upplevelsekunskap dÀr samband mellan slumpmÀssiga hÀndelser, kreativitet, improvisation och meningsskapande har varit sÀrskilt betydelsefulla. Mitt c-arbete bestÄr av tvÄ separata delar: Dels en film och dels ett skriftligt arbete, dÀr bÄda arbeten utgÄr ifrÄn ett och samma problemomrÄde. Jag har anvÀnt mig av en interaktiv metod med inspiration frÄn antropologiska metoder, sjÀlvetnografi och sociologiska idéer om sjÀlva deltagandet och berÀttandet som verktyg. Jag har utvidgat min förstÄelsehorisont och utmanat mina vÀrderingar. Jag har ifrÄgasatt mig sjÀlv som berÀttare och blivande regissör och mÄnga av de vÀrderingar vÄrt samhÀlle bygger pÄ.

Det finns en hel del litteratur som lÀr ut jazzimprovisation, men fÄ som visar vilka musikaliska strukturer som kan anvÀndas för att fÄ det att lÄta ?jazzigt?. I den hÀr kvalitativa studien utforskas dÀrför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus stÄr improvisationernas musikaliska ?sprÄk? ifrÄga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnÀrligt perspektiv. Fokus ligger sÀrskilt pÄ vallÄtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsÀttas i musikalisk praktik. Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsÀtt pÄ tradition, variation och improvisation inom folkmusik med nÄgra olika hÀnvisningar och forskningsreferenser. Arbetet Àr sedan tvÄdelat till sitt upplÀgg och sin metod:Den första delen Àr en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori pÄ Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och sÀrskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplÀgg, innehÄll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna.Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och anvÀndbarhet genom att pröva dem i ett konstnÀrligt utforskande.

Syftet med denna studie Àr att identifiera skillnader och likheter i olika pianolÀrares undervisningsupplÀgg, samt undersöka om deras synsÀtt och metoder gÄr att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsÀttningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framstÀllts i kontraster sÄsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra Ätergivande. SÄdana motsÀttningar ligger till grund för föreliggande studies intresseomrÄde.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande ses som en social aktivitet, dÀr kunskap finns i kommunikation och de redskap som har vÀxt fram i samhÀllet. Datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (tvÄ afrolÀrare och tvÄ klassiska lÀrare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glÀdjefullhet vÀrderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. MÄlet tycks vara att eleverna fÄr uppleva glÀdje av att kunna musicera, snarare Àn att de ska bli ?stora? och kÀnda pianister.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur en tjejgrupp utforskar mod genom improvisationsövningar. I vÄr studie fokuserade vi framför allt pÄ tre aspekter av mod, nÀmligen: tjejgruppen, sjÀlvkÀnsla och prestation. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur pÄverkades tjejgruppen av improvisationsövningarna? PÄ vilket sÀtt kan improvisationsövningarna vara ett verktyg för tjejerna att lÀra kÀnna sig sjÀlva? Samt Hur kan improvisationsövningarna stötta deltagarna att ?ta plats? i gruppen genom sina prestationer? Tjejgruppen utgjorde plattformen dÀr varje deltagares sjÀlvkÀnsla och prestation belystes. För att kunna nÀrma oss frÄgestÀllningarna valde vi att utföra en kvalitativ studie bestÄende av fyra tjejer. Vi genomförde tre improvisationspass tillsammans med tjejgruppen pÄ deras fritidsgÄrd i Malmö.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

Syftet med arbetet var att undersöka hur min improvisation pÄverkades av olika förutbestÀmda parametrar och förutsÀttningar, bÄde musikaliska och kreativa.Jag gjorde fem olika experiment dÀr jag, genom att applicera olika parametrar pÄ min improvisation, undersökte hur jag pÄverkades och vad som hÀnde. Jag spelade Àven in referensimprovisationer för att ge en bild av hur jag improviserade vid tiden för examensarbetet. I improvisationsexperiment 1 undersökte jag sus2- och sus4ackord och kvartsackord/kvartsstaplingar. Improvisationsexperiment 2 bestod av att jag skulle improvisera horisontellt/visuellt över klaviaturen och alternera mina fraser uppifrÄn respektive nerifrÄn samt improvisera med korta/lÄnga fraser och toner. Till mitt tredje experiment hade jag förutbestÀmda rytmer som jag skulle improvisera med.

Den hÀr uppsatsen behandlar ett konstnÀrligt projekt dÀr fem lÄtar inom rockgenren skrivits och spelats in av en och samma person. Syftet Àr att utvecklas pÄ sitt huvudinstrument, i det hÀr fallet trumset, genom att spela in lÄtarna och spela samtliga instrument sjÀlv. Undersökningen fokuserar pÄ varför man kan ha nytta av att bemÀstra andra instrument för att bÀttre förstÄ sitt eget. Loggbok har förts under hela processen för att kunna kartlÀgga vad som lett fram till nya upptÀckter och insikter.MÄnga duktiga musiker har det gemensamt att de bemÀstrar fler Àn ett instrument. Att gÄ in i de andra ensemblemusikernas roller ger individen en bredare koll pÄ helheten.