En ekonomisk utveckling har skett på marknaden under de senaste åren där människan gått från att endast köpa det nödvändigaste till att idag köpa mer än vad som behövs. Samtidigt massproduceras produkter till att det blir ett överskott på marknaden, vilket leder till låga priser och större konkurrans där olika medel används. Reklam är ett medel som används i konkurrensen att locka kunder till butiken. Marknadskommunikationen bör därför anpassas till där målgruppen rör sig samt hur samhället ser ut. Det är viktigt att lära känna sin målgrupp för att få en så effektiv marknadsföring som möjligt.Företaget sänder ett budskap till mottagaren som är konsumenten för att påverka till en handling.

Konsumenterna i studien visar på en mångfald av beteenden när det kommer till hur de påverkas av butikskonceptet. Upplevelserna i butikerna är många och varierar mellan konsumenterna. Olika typer av konsumtion skildras, bland annat genomförs nöjesshopping och målorienterad shopping av konsumenterna i studien. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och ge insikt i hur konsumenters beteende kan påverkas av butikskoncept. Butikskoncept är ett bredare perspektiv av butiksmiljön som dessutom innefattar sociala faktorer.

Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna.

Människan står inför en rad olika miljöproblem och skogen spelar en central roll som ett hållbart alternativ. Detta ställer i sin tur krav på skogsindustrin att leverera produkter till konkurrenskraftiga priser. För att göra skogsindustrins produkter attraktiva krävs ett starkt skogsbruk som kan tillgodose industrin med de råvaror den behöver i form av timmer och massaved. Sågverken är idag utsatta av hård global konkurrens och har därigenom behövt anpassa och effektivisera sin produktion vilket således ställt nya krav på skogsbruket. Skogsbruket klarar i dagsläget inte av att fullt nå sågverkens längdkrav på grund av en alltför stor längdvariation på kapade stockar.

Svenska Energigruppen är ett ungt tjänsteföretag vars vision är att vara en av de ledande aktörerna inom förmedling och utveckling av mervärdetjänster för automatiskt mätaravlästa energisystem. Uppdraget som har erhållits från företaget har fokus på kartläggning av energitjänster av den typ som genom information och analys möjliggör energieffektivisering. Motivet till detta är att uppdragsgivarens nuvarande och framtida arbetsområde omfattar just denna typ av tjänster. Syftet med uppgiften är att undersöka och utvärdera befintliga energieffektiviseringstjänster i Sverige och kartlägga energikonsumenternas behov av den typen av tjänster. Rapporten presenterar även lämpliga betalnings- och distributionsmodeller för energieffektiviseringstjänster. Studiens resultat är tänkt att utgöra underlag för utveckling av företagets framtida energieffektiviseringstjänster. Genomförandet av studien har skett till övervägande del med kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer i direktkontakt med energieffektiviseringstjänsteförsäljare och -konsumenter samt litteraturstudier som är en del av förarbetet. Det har påvisats att energieffektiviseringstjänster erbjuds av aktörer som energieffektiviseringstjänsteföretag och energileverantörer med eget nät. Energieffektiviseringstjänsterna har följande innehåll som erbjuds både separat och i kombination med varandra: förbrukningsstatistik, energianalys av fastigheter, effektiviseringsentreprenad, underhåll och drift. Den gjorda undersökningen har inte påvisat någon vedertagen kategorisering av elkonsumenter bland tre deltagande elhandelsföretag.

Konkurrensen inom klädbranschen är hård och det finns många stora aktörer på marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försäljning efter den ekonomiska lågkonjunkturen som inträffade under 2008. När det gäller småföretag har de begränsade resurser till skillnad från de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svårt att satsa på investeringar såsom ett bra butiksläge eller mer marknadsföring.Däremot finns också nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger även möjlighet för företagen att få kunder från större geografiska områden till skillnad från fysiska butiker. Nischmarknad är något som många småföretag väljer att fokusera på, därmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade småföretag som var detaljister i klädbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, när det gällde butiken och internet.

Sedan många år har kritik riktats mot statliga myndigheters konkurrensbegränsande effekt på de fria marknaderna. Både Konkurrensverket och privata aktörer på marknaden anklagar myndigheterna för att subventionera sina konkurrensutsatta tjänster med skattemedel. Rapporter från Statskontoret och Konkurrensverket föreslår att statliga myndigheter borde förbjudas att bedriva verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Påståendet att myndigheterna finansierar sin verksamhet på den fria marknaden med skattemedel, grundar sig i att de finansieras både av privata kunder och skattebetalare. Myndigheterna skall vid prissättning av sina konkurrensutsatta tjänster, i normala fall tillämpa full kostnadstäckning, vilket innebär att de varken borde göra vinst eller förlust på försäljningen.

I över femtio år har trenden för fortsatta nedlagda livsmedelsbutiker på landsbygden ökat och under perioden 1996 till 2009 har Sverige förlorat 2 060 småbutiker runt om i landet. Anledningen är främst de minskade inköpen från lokalinvånarna på orten som på grund av vårt ändrade levnadssätt hellre väljer att storhandla i större butiker med lägre priser och större sortiment. Den ökade mobiliteten och det ökande bilanvändandet har lett till att vi idag har allt längre mellan hem och arbete, vilket gör bilen betydelsefull. I och med det har stormarknader kunnat slå upp portarna och stjäla kunder från lokala aktörer och så länge inte befolkningen på orten handlar mer i landsbygdsbutiken och inte heller efterfrågar den kommer även i fortsättningen fler och fler butiker tvingas att lägga ner sin verksamhet.Som liten butiksverksamhet på landsbygden är det väsentligt att ständigt sträva efter sänkta kostnader och reducera de onödiga kostnaderna som finns i så hög grad som möjligt. En onödig kostnad livsmedelsbutiker ständigt måste leva med är svinnkostnaden.

Denna studie bygger på en litteraturstudie och ett fältförsök. Vi har undersökt vilken som är den ekonomiskt optimala kvävegödslingen i stärkelsepotatis. Eftersom potatisens kväveupptag varierar mellan sorter, odlingsplatser och år så har vi också undersökt möjligheter att mäta upptaget för att anpassa gödslingen. Syftet med studien var att hitta lämpliga riktvärden för nitrathalten i bladskaft hos stärkelsepotatis vid olika tidpunkter under odlingssäsongen. Dessa riktvärden kan sedan användas som referens vid snabbmätning av potatisens kvävestatus, både för att se kompletteringsgödslingsbehov och för att korrigera gödslingsstrategin över tid.

Samtidigt som marknaden för modeindustrin växer ökar också konkurrensen och kraven på företag. Trender inom mode ändras snabbt och pressen på ett brett sortiment, flera säsonger, låga priser och moderiktiga varor, med allt kortare livscykler, ställer stora krav på en effektiv hantering av försörjningskedjan. För att uppnå kraven och stå emot konkurrensen anser allt fler att det idag handlar mer om konkurrens mellan försörjningskedjor än mellan företag. Till skillnad från många andra industrier kan en leverantör inom modeindustrin inte enbart väljas efter faktorer som leveransprecision och flexibilitet, utan stor hänsyn måste även tas till produkten i sig. Om produkten inte följer modets trender eller vad kunden efterfrågar har det ingen betydelse hur väl leverantören uppnår de mer kvantifierbara faktorerna.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.

Det har arbetet handlar om hur återförsäljares och konsumenters förutsättningar har och kommer att ändras långsiktigt på bilmarknaden. Fokus ligger på den svenska marknaden. För att analysera detta har jag främst tittat på två variabler, trenderna på den globala marknaden och de nya förutsättningar EU:s nya konkurrensrättsliga regler innebär. Återförsäljarna har en mycket liten förhandlingstyrka gentemot tillverkarna. Detta förhållande har analyserats med hjälp av Porters femkraftsmodell.

Titel: Flygskatt ? ett lämpligt styrmedel? Nivå: Kandidatuppsats i Service Management, Maj 2006 Författare: Sanja Agbaba, Anne-Sofie Persson, Seda Yazici Institution: Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Sumi Park och Mikael Bergmasth Problematisering: Utsläppsproblemen är ett globalt dilemma som berör alla branscher inte bara nationellt men även internationellt. Därför har ett arbete inom luftfartsorganet ICAO satts igång med förhoppningar om att kunna kontrollera möjligheterna med utsläppshandel för flyg. Rådet har inom EU efterfrågat ett lagförslag från kommissionen. Det här har, i sin tur, lett till att kommissionen har utnämnt en arbetsgrupp där bland annat Sverige är med för att arbeta fram ett lagförslag Syfte: Vårt syfte med undersökningen är att beskriva, analysera och diskutera inverkan som flygskatter kan ha på en bransch inom servicesektorn.

Lantbruket har under de sista 30 åren upplevt en strukturomvandling med en minskning av antalet lantbruksföretag, men de som är kvar blir större. Sedan början av 1980-talet fram till år 2011 har antalet mjölkkor sjunkit med 314 300 stycken till 346 495. Även antalet mjölkproducenter har minskat kraftigt, från år 1998 till år 2011 sjönk antalet från 9 599 stycken till 5 260. Dagens låga mjölkpris och höga foderpris har medfört att mjölkproducenterna i Sverige har låg lönsamhet. Strukturrationaliseringen har gjort att de kvarvarande producenterna har fått tillgång till mer mark och möjligheten att kunna börja odla större delar av foderbehovet hemma på gården och där med minska behovet av inköpt foder.