Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling.

Denna undersöker hur ungdomars attityder till tobak påverkas av olika typer av exponering. Det finns idag specifika begränsningar och restriktioner för hur marknadsföring av tobak får se ut i Sverige men trots det exponeras vi dagligen på sociala medier, i affärer och liknande, ofta utan vidare medvetenhet. Vi ville genomföra en undersökning över hur ungdomars attityder till tobak skapas och påverkas av sociala, interna och externa påtryckningar. Genom våra två fokusgrupper har vi lyckats samla önskat material och där av kunnat klarlägga flera svar till hur olika typer av exponering påverkar ungdomars attityder till tobak..

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Syftet med vårt förändringsarbete var att genom värderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot främlingsfientlighet. Under vår utbildningstid har vi kunnat observera en bristande förståelse hos ungdomar för andra kulturer och en rädsla för det främmande. Skolverket, (1995) menar att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Med stöd av detta har vi gjort ett förändringsarbete med en ungdomsgrupp i en förening inom Skellefteå kommun. Vi hade sju lektionstillfällen till vårt förfogande där vi arbetade med pedagogiska värderingsövningar och gruppdiskussioner för att få till stånd ett förändringsarbete.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien.

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2007.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan attityder och betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i år åtta och nio användes. Data består av svar på en enkät bestående av 24 påståenden som mäter attityder inom tre områden, nämligen lärande, undervisning och betyg å ena sidan, elevernas betyg i tio ämnen å andra. Statistiska analyser användes för att undersöka attityderna och betygen avseende kön och skoltillhörighet. Därefter användes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas betygssumma i de utvalda ämnena.

Denna uppsats behandlar elevers attityder till ekvationer. Den tidigare forskningen ger en mängd orsaker till elevers svårigheter med ekvationer. Vad tycker eleverna själva? Denna uppsats kommer fram till att eleverna tycker ekvationer är svårt, att undervisningen från tidigare årskurser brister, och att ekvationer saknar verklighetsförankring..

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda på elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll på just detta undersökningsområde beror på att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlärningen kommer att utveckla sig. Trots detta läggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess påverkan på elevernas prestationer i ämnet. För att få en inblick i detta har en enkätundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade på att det råder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, där ungefär hälften av de responderande eleverna har en positiv attityd till ämnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till arbetet och om dessa kan kopplas till generationstillhörighet. Vi utgår ifrån de personalansvarigas perspektiv där vi ser till om de upplever några skillnader i attityder. Dessutom undersöker vi pensionsavgångarna, hur dessa hanteras och om de upplevs som ett problem. Upplever HR personalen att det finns skillnader i attityder till arbetet och är dessa i så fall bundna till generationstillhörigheten?Upplevs pensionsavgångarna som ett problem, och hur hanteras de i så fall?Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex personer från olika branscher, som arbetar med rekrytering på respektive arbetsplats. Vi har använt oss av ett strategiskt urval.Frågeställningarna har besvarats med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier.Vi har kommit fram till att kopplingen mellan generationstillhörighet och olika attityder känns igen av samtliga respondenter men att det dock är få som upplever sig se någon större skillnad på sin arbetsplats.

Denna studie handlar om lärares attityder till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syftet med studien är att ta reda på lärares attityder till IKT samt hur de arbetar med IKT i undervisningen och i vilket syfte. För att ta reda på detta ställde vi oss dessa frågeställningar:- Vilken är lärares attityder till IKT?- Vilka huvudsakliga faktorer påverkar lärares attityder till IKT?- Hur arbetar respondenterna med IKT i undervisningen och i vilket syfte?Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer med fyra verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Bearbetningen av insamlad data gjordes utifrån en sammanfattningsmetod som syftar till att koncentrera vissa delar av texten.

Attityder till språkriktighet: en enkätstudie av gymnasieelevers attityder till språkriktighet, syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till behovet av språkriktighet i situationer eller sammanhang där information i form av skriven text tas emot. Studien utgår från att språk i dag fungerar under andra förutsättningar än tidigare. Modern teknik, så som chatt och sms har influerat och förändrat villkoren för språk och de befintliga språknormerna. Studien baseras på en enkät där informanterna värderar behovet av språkriktighet för givna situationer. Enkäten har besvarats av 103 elever från fem gymnasieklasser i Norrbotten.