Studiens syfte Àr att synliggöra hur andrasprÄkselever pÄ högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förstÄelse dÄ de lÀser faktatexter i de praktisk-estetiska Àmnena. För att undersöka detta, har följande frÄgestÀllningar valts:Vilka svÄrigheter beskriver andrasprÄkselever att de upplever i lÀsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andrasprÄkselever att de gÄr tillvÀga för att förstÄ faktatexter?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju andrasprÄkselever i Ärskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats, vilken bl a poÀngterar vikten av social interaktion samt sprÄkets betydelse för tÀnkande och lÀrande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av lÀsning av faktatexter frÀmst kommer frÄn de naturvetenskapliga och de samhÀllsvetenskapliga Àmnena, samt matematik. Deras erfarenheter av lÀsning i de praktisk-estetiska Àmnena förefaller begrÀnsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

By tradition, archival sciences has emerged in a context with defined information processes, with explicit information producers and custodians to which consumers make requests for the information. In this process, the archival science has developed methods and strategies to preserve authentic and reliable records and by that providing trustworthy information. In an online society, people are using the internet to get information for different purposes. Even though there is no legal obligation to guarantee the authenticity, it is of societal importance that the end users get trustworthy information. In this online context, open data is a trend that is growing fast over the world and it is interesting because its conditions raises many questions regarding authenticity.Since open data is free to reuse, link and combine with other information, and it is preferably in primary format it raises questions about how to maintain the integrity and identity of the information, which is the constituents of authenticity as it is used in this work.

SAMMANFATTNING Titel: ?En ledarskapsstudie utifrĂ„n etiska och moraliska aspekter? Författare: Karolina Lells Karin Ånell Problem: Det finns en ökad etikmedvetenhet i nĂ€ringslivet idag som intresserar oss mycket. Vi valde dĂ€rför att studera de moraliska och etiska aspekterna av ledarskapet och tyckte det skulle vara intressant att göra det pĂ„ ett företag som har etik inbyggt i sin produkt. Vi valde pensions- och försĂ€kringsbolaget KPA som fallföretag, som har profilerat sig sjĂ€lv som ett etiskt företag. Det visade sig att ledarskapet pĂ„ KPA inte verkade skilja sig etiskt och vĂ€rdemĂ€ssigt frĂ„n andra företag, vilket vi hade förvĂ€ntat oss.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Denna uppsats Àr en studie av hur Socialstyrelsen och FörsÀkringskassan hanterar ordet hen med sÀrskilt fokus pÄ Ätta medarbetares attityder till ordet och vilka ideologier dessa bottnar i. Metoden Àr kvalitativa forskningsintervjuer och mejlintervjuer dÀr medarbetarna har fÄtt resonera kring hur de stÀller sig till ordet och till att anvÀnda det pÄ sin respektive myndighet. Ytterligare tvÄ komponenter har i enlighet med Bernard Spolskys teori om sprÄkpolicies, undersökts - den explicita sprÄkvÄrden med avseende pÄ hen samt om ordet förekommer i sprÄkbruket internt och externt pÄ myndigheterna. För tydlighetens skull Àr uppsatsens analysdel indelad efter dessa tre komponenter: den explicita sprÄkvÄrden, attityder och ideologier och sprÄkbruket. Informationen om den explicita sprÄkvÄrden och det interna och det externa sprÄkbruket bygger frÀmst pÄ informanternas egna erfarenheter och observationer.

An absolute majority of all Swedish children begins to attend preschool at some point between the age of one and five. The acclimatisation to preschool means a great change in every small child's life. They leave all that is well known, the parent and their home, to face a whole new environment with new kids and adults to get to know and learn to trust.The purpose of this study has been to find out how the professionals in preschool reflect upon the child's acclimatisation at preschool. More specifically we wanted answers to how the preschool teachers, in their work with the child's acclimatisation, relates to the today, in preschool, much debated relationship between the two perspectives care and pedagogy.This qualitative study is based on ten interviews with preschool teachers at different preschools in a small town in Sweden. The analysis is based on a presentation of the interview material compared with earlier research and the theoretical aspects we have chosen, which are Bronfenbrenners Ecological Systems Theory and the Object Relations Theory.While working with this paper it has come clear to us that there is no explicit or common definition of the concept of care within preschool, while there is a clear definition of the concept of pedagogy.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Uppsatsens innehÄll handlar om lÀrarens svÄrigheter vid betygssÀttning, och dÄ sÀrskilt vem som bedömer att lÀraren har, eller inte har, tillrÀckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om lÀraren skall, eller inte skall, sÀtta Icke GodkÀnd (IG) dÄ lÀraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke GodkÀnd" dÄ det dÀrvid kan tyckas sjÀlvklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebÀra allt under GodkÀnd (G). LÀrarens legala rÀtt och skyldighet att betygsÀtta, kopplat till den legitimitet som lÀraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, Àr det genomgÄende problemomrÄdet. Mitt syfte med uppsatsen Àr att klargöra om det finns en samsyn, vad gÀller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden frÄn Skolverket om ovanstÄende problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frÄgor i pÄstÄendeform, dÀr svarsalternativen Àr "InstÀmmer helt", "InstÀmmer delvis" och "InstÀmmer ej".

Background: Knowledge management is a concept that is considered of increasing importance in the developing knowledge society. Previous research in the area has to a large extent been based on large multinational companies. Purpose: The thesis aims to clarify how middle-sized Swedish management consultancy companies work with knowledge management. The thesis intends to use existing theories about knowledge management to explain the effect of size and area of operation on management consultancy companies? knowledge management.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring vad som pÄverkar elevers och lÀrares motivation och om det finns nÄgra likheter mellan det som lÀrarna uttrycker betydelsefullt pÄ elevnivÄ och lÀrarnivÄ. Arbetet försöker ocksÄ söka svar pÄ vad lÀrarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lÀrande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus pÄ kollegialt lÀrande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien Àr en ett kvalitativt arbete och bygger pÄ fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lÀrare pÄ olika enheter.

Problem: Kunskapsspridning Ă€r av stor vikt i dagens lĂ€kemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig lĂ€nk i detta arbete. FrĂ„gorna vi stĂ€llde oss var dĂ€rför: Vad krĂ€vs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bĂ€ra upp kunskapsspridningen i en organisation eller krĂ€vs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller gĂ„r det att ocksĂ„ överföra tyst kunskap? Är det nödvĂ€ndigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera om ett informationssystem har förutsĂ€ttningar att stödja kunskapsspridning i ett lĂ€kemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ intervjuer med elva respondenter pĂ„ AstraZeneca AB. För att fĂ„ olika perspektiv har intervjuerna utförts pĂ„ olika befattningsnivĂ„er samt pĂ„ olika avdelningar inom FoU-organisationen.

Syftet med denna studie Àr att granska hur den bild som förmedlas av individer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr konstruerad i bilderböcker. Detta sker genom en kvalitativ text- och innehÄllsanalys av fem bilderböcker utgivna mellan Är 1995 - 2012. Böckerna som analyseras ÀrNoah och bÀsta grejen, En hög med snö, Den andra mamman, Alfons och soldatpappan samt Afrika bakom staketet. För att uppnÄ syftet har tre frÄgestÀllningar formulerats: hur sker personskildringen av individer med en annan etnicitet Àn svensk? Hur anvÀnds miljön i skildringen av individer med en annan etnicitet Àn svensk? Hur samverkar text och bild i skildringen av personer med en annan etnicitet Àn svensk? Resultatet som framkommit visar att författare vÀljer att nÀrma sig etnicitet pÄ olika sÀtt.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Syftet med studien var att undersöka explicita och implicita attityder till överviktiga mÀnniskor samt om och i sÄ fall vilken betydelse Älder, kön och vikt har i denna relation till varandra. UtifrÄn tidigare forskningsresultat om attityder och övervikt predicerades en skillnad mellan explicita och implicita attityder till överviktiga, dÀr Àldre har en mer negativ attityd till överviktiga Àn yngre, att kvinnor Àr mer negativa Àn mÀn och underviktiga Àr mer negativa Àn normal- och överviktiga. I vÄr studie anvÀndes IAT (Greenwald, McGhee & Schwartz, 1999) för att mÀta försökspersonernas implicita attityder och en kort version av ?Fat Phobia Scale? (Bacon, Scheltema & Robinson, 2001) för att mÀta deras explicita attityder. Studien omfattade 68 försökspersoner med en medelÄlder pÄ 32 Är och dÀr 31 var mÀn (46%) och 37 var kvinnor (54%).