Konkurrensen på marknaden blir tuffare och tuffare för många företag och för att vara konkurrenskraftig när det gäller kunskap, forskning och utveckling gäller det att man har en bra läromiljö för medarbetarna så att man kan höja deras kompetens och utnyttja deras fulla potential.En av åtgärderna som Organisationen har gjort, var att byta arbetssätt på utvecklingsavdelningarna. Det nya arbetssättet - Scrum - vill de ha utvärderad för att kunna veta om det har gett önskad effekt och om det skulle gå att förbättra processen.Syftet med denna studien var att ta reda på hur medarbetarna har upplevt implementeringen av ett nytt arbetssätt, scrum, och hur detta har påverkat deras förutsättningar att lära.Jag har använt ett miljöpedagogiskt perspektiv och i huvudsak kvalitativ metod. Vissa inslag av kvantitativ empiri finns också för att komplettera.Resultatet av studien visade sig vara tudelat. Dels upplever medarbetarna att implementeringen av scrum har gått bra och att det fungerar tillfredställande. Å andra sidan visar det sig att man inte alltid lever som man lär och att inte hela scrumprocessen används i sin helhet eller som det är tänkt.

Företag är idag verksamma i en global värld där teknikens snabba utveckling och kundernas alltmer differentierade behov sätter sin prägel på det rådande dynamiska konkurrensklimatet. För att svara mot den dynamiska marknaden använder sig företag av olika strategier. Strategi kan definieras som ett medvetet sökande efter handlingsplan som utvecklar och förstärker företagets konkurrensfördelar. Många företag väljer idag att investera i automatlager för att säkerställa sina konkurrensfördelar.Syftet är att beskriva Implementeringsprocessen av ett nytt automatlager på IKEA Industry med fokus på att identifiera motståndet som kan uppstå bland medarbetarna i de olika faserna samt hur motståndet kan hanteras under projektets olika faser.Studien är en fallstudie som genomförts på IKEA Industry fabrik i Älmhult, ett företag verksamma inom möbelindustrin. Den största delen av datainsamlingen är hämtad ifrån intervjuer där respondenterna identifierades utifrån ett snöbollsurval.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring kommunikation och implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska Frågeställningarna är: Hur kommuniceras de strategiska målen till personalen inom hälso- och sjukvården? Vilka förutsättningar finns det för lärande och implementering av de strategiska målen inom hälso- och sjukvården? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och implementering till viss del går att tillämpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast är mer komplexa än vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats är att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsättningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation är förutsättningarna mer begränsade. Därmed blir återkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna implementeringen av de strategiska målen och lärandet, såväl för ledningen som för hela organisationen. Återkoppling bör ses som en kvalitetssäkring.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare. Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt.

Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring Implementeringsprocesser.Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard.

AMA- Arbetsmarknad(AMA) är en offentlig organisation inom Västerås Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I ett led att kvalitetssäkra verksamheten finns planer på att implementera dvs. införa och börja använda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lättare att fånga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen är att, innan ett beslut om att börja använda metoden har tagits, undersöka vilka omständigheter som påverkar och hindrar Implementeringsprocessen.

Companies acquiring ERP systems are often dissatisfied with the project and therefore consultancy firms wish to make use of project models in order to achieve success in implementations. Since research on ERP implementations in service companies is limited, there is a need for mapping of critical activities in implementation projects in this line of business. Under these premises, the purpose of our master thesis is to develop a model for implementation of ERP systems, specified in activities, which can be used by mid-sized consultancy firms with mid-sized qualified service companies as customers.A literature study including project models, modern models and methodologies for ERP implementation, commonly existent activities, success factors and system development methods was carried out. Starting out with this, a theoretical model for ERP implementation was generated. In excess of this, a case study was conducted, where the implementation of the ERP system Microsoft Dynamics AX at the service company Eurostep, performed by the consultancy firm Medius, was studied.

Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring Implementeringsprocesser.Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard.

Företag runt om i världen genomför mängder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet.

Background: In our case study we have been studying a company that during the last seven years have tried to implement the control system Balanced Scorecard. They have during this period made three attempts. According to Kaplan and Norton, the creators of Balanced Scorecard, it should take about 16 weeks to implement a Balanced Scorecard. Purpose: Our purpose is to investigate which factors that influence the possibility to implement Balanced Scorecard. Method: We have conducted a case study where we have studied implementation at three levels in a company.

Studien har gjorts vid ett internationellt verkstadsföretag i västra Sverige. Likt andraorganisationer står detta företag inför utmaningen att anpassa sig i en föränderligomvärld och marknad. Företaget har nyligen genomfört en förändringsprocess dårotation införts bland medarbetarna på produktionslinjen. Målet med förändringen varökad funktionell flexibilitet samt minskad sjukfrånvaro till följd av slitage samtmonotont arbete. Vidare önskade organisationen ge produktionspersonalen en chanstill utveckling i arbetet.

Linnéuniversitetet Kalmar Institutionen för samhällsvetenskaper  Arbetets art:                   D-uppsats, 15 hp                                                                           Lärarprogrammet                                      Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv Titel:                              Hur sker implementering av förebyggande arbete gällande hiv och aids?  Författare:                      Nina Svenman Handledare:                   Gunnar Hansson ABSTRACT This study analyzes the prevention of HIV and AIDS around the region of Pretoria in South Africa. The study's starting point is the cultural, economic, social and health which is relevant when different levels of society affirms. The aim has been the basis of the representation levels of society discern what is valued and given priority as well as the measures and the strategies used in implementation. The empirical data underlying the study is qualitative studies with respondents from a university, a hospital, a school, the Swedish Embassy and an organization in order to create an image of different levels in society means to implement preventive measures on HIV and AIDS to their citizens. The result demonstrates that there are clear shortcomings in its implementation guidance on prevention measures for HIV and AIDS as lack of resources is based.

Problembakgrund: Innovationer är ofta svårhanterliga för organisationer på grund av den höga osäkerhet de medför, tjänsteinnovationer betraktas vara än mer svårhanterliga då tjäns­ters abstraktionsgrad medför ytterligare komplexitet. För att undersöka denna problematik studeras här en nationell implementering av en teknikbaserad tjänsteinnovation, i form av den pågående implementeringen av ordinationssystemet Pascal.  Implementeringen av Pascal genom­förs som en direkt åtgärd för att möjliggöra omregleringen av den svenska dosapoteks­marknaden.Syfte: Syftet med studien är att undersöka en pågående implementering av den teknik­baserade tjänsteinnovationen Pascal i svensk offentlig sektor.Metod: För att få en förståelse för det studerade ämnet genomfördes först en litteraturstudie och därefter tre observationer där betydande områden i Implementeringsprocessen upp­märksammades. Områdena kategoriserades tematiskt och undersöktes vidare genom fyra inter­vjuer och en webbaserad enkätundersökning. Resultatet sammanställdes och analyserades för att sedan mynna ut i karaktärsdrag för denna typ av Implementeringsprocess.Slutsatser: Utifrån den studerade Implementeringsprocessen har ett antal karaktärsdrag varit utmärkande. Processen karaktäriserades av teknisk komplexitet, individuella drivkrafter, pa­rallella processer och aktiviteter, en stegvis och interaktiv utvecklingsprocess, flertalet in­blandade individer och aktörer, snabba och löpande förändringar samt tidspress.

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.