Sammanfattning  Datum:                               2011-01-14 Kurs:                                  Kandidatuppsats i företagsekonomi Lärosäte:                           Mälardalens högskola Akademi:                           Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Handledare:                      Lennart Bogg Examinator:                      Cecilia Lindh Författare:                         Wilhelm Moby och Pia Robson Nyckelord:                         Lean Production, Implementering, effekter. Titel:                                   Det lutar mot Lean ? en jämförelse av arbetet med- och effekterna av Lean Production på ASSA AB med teoretiska kunskaper inom ämnesområdet.                                           Problemfrågor:                 Hur har ASSA AB gått tillväga för att införa Lean Production och vilka faktorer har varit avgörande?Vilka effekter har införandet av Lean Production givit verksamheten? Syfte:                                 Den här studien ämnar undersöka och sedan jämföra arbetet med- och effekterna av Lean Production hos ASSA AB med teoretiska kunskaper inom ämnesområdet.   Metod:                               Metoden är av kvalitativ karaktär och med hjälp av djupare litteraturstudier och en semi-strukturerad intervju ska studiens syfte uppfyllas. Slutsatser:    Resultatet av den här studien kan sammanfattas med att det som framkommit i den empiriska undersökningen mycket väl överrensstämmer med det som sägs i den teoretiska referensramen. ASSA AB har först infört verktygen 5S och standardiserat arbetssätt, vilket möjliggjort införandet av andra verktyg såsom kanban. Inget av detta hade dock varit möjligt med ett lyckat resultat om inte personalen först blivit utbildade och en leankultur skapats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter ett svenskt företag kan möta när de ska implementera sitt Code of Conduct hos leverantörer i Kina. Vi ska även ge förslag på hur Implementeringsprocessen av Code of Conduct kan underlättas..

Användaracceptans är en viktig del i alla systemutvecklingsprojekt och är också en väldigt lättpåverkad variabel för en lyckad Implementering. Därför är det viktigt att ha översikt på sådana faktorer som kan påverka användaracceptansen negativt, en sådan faktor är försening. Denna uppsats belyser sammanhanget mellan hur en försening påverkar användaracceptansen. Genom att låta en undersökningsgrupp genomgå en enkät utformad efter Technology Acceptance Model har jag samlat upp en generaliserad åsikt. Resultaten visar att försening som variabel inte påverkar användaracceptansen för fallstudien..

Syftet med uppsatsen är att få redogörelser från behandlingsassistenter, som gått MIutbildningvia Social resursförvaltning, om deras tankar kring MI-metoden i förhållande tillsitt arbete.Frågeställningar i uppsatsen:? Hur redogör behandlingsassistenterna för sina erfarenheter och kontakter med MImetodeni sitt dagliga arbete?? Hur beskriver behandlingsassistenterna sitt arbete och hur väl tycker de att metodenpassar in i den lokala praktiken?? Vad tycker de om MI som metod och MI-utbildningen de fick?? Hur upplever de att MI-utbildningen följts upp, vilket stöd och engagemang känner deatt de fått från sina chefer att använda MI?I uppsatsen används kvalitativ forskningsmetod. Genom sex stycken semistruktureradeintervjuer med sex olika behandlingsassistenter ges behandlingsassistenternas bild av det somfrågeställningarna i denna uppsats vill klarlägga.De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen används för att belysa på vilket sätt mänskligarespektive organisatoriska faktorer på olika sätt kan påverka om och hurbehandlingsassistenterna använder MI. Den första teorin, lärandeprocessen i platåer ochproblemlösningsspiralen, används för att försöka komma åt och förstå behandlingsassistenternas inifrån perspektiv och hur processen att börja tillämpa MI metoden ser ut inomdem. Teorier kring Implementering som betonar viktiga faktorer för att en ny metodlyckosamt ska kunna implementeras i en verksamhet används också i analysen.Resultatet i uppsatsen visar att ingen av de intervjuade behandlingsassistenterna har haft någotrenodlat MI-samtal med en klient.

Dagens arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna?I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Syftet med denna studie var att reliabilitetstesta Alberta Context Tool (ACT) i svensk hälso- och sjukvård och beskriva ortopedsjuksköterskors skattning av kontextuella faktorer såsom ledarskap, arbetskultur, återkoppling, utvecklingsmöjligheter och forskningsanvändning, som kan påverka möjligheten att omsätta forskningsresultat i vårdarbetet. Urvalet bestod av 119 sjuksköterskor som arbetade på ortopediska vårdavdelningar på sex olika sjukhus i mellersta Sverige. ACT är ett frågeformulär framtaget utifrån de senaste årens forskning om vilka faktorer i kontexten som har betydelse för sjuksköterskors forskningsanvändning. Reliabilitetstest gjordes enligt analys med Chronbach`s Alpa och innehållsvaliditet. Resultatet visade att ACT var relevant att användas för sjuksköterskor som arbetar på ortopedisk vårdavdelning i Sverige.

Syftet med förelagda undersökning var att karlägga de krav som ställs vid återvinning av han-delsfartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med målet att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinningsindustri. Fokus har legat på de krav som de aktuella regel-verken ställer på fartygsägare och fartygsåtervinningsanläggningar, främst beträffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord på fartyg. Med dessa krav som utgångspunkt har det redogjorts för hur ett återvinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken ställer.Resultatet av undersökningen pekar på att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad är möjligt att åstadkomma miljövänlig återvinning av handelsfartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar på ligger på ett annat plan än det rent praktiska, bland annat lyfts den långsamma process som Implementering av regelverk är fram som en utmaning för fartygsåtervinningsindustrin.Slutdiskussionen handlar till största delen om Implementering av lagstiftningen, men också om hanteringen av fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrågor rörande ägendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnäringen och de åtgärder som dessa skulle kunna vidta för att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinning innan de aktuella regelverken träder i kraft och blir bindande.

The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems.The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.  The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: programmes and strategies for planning, which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.   The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released.The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives. [1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants..

För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lågkostnadsländer måste företagen bedriva en effektivare produktion.Syftet med totalt produktivt underhåll (TPU) är att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU är ett arbetssätt där alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier så att utrustningseffektiviteten kan höjas.Syftet med rapporten är att utvärdera Implementeringen av TPU på ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta Implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie på ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkäter och intervjuer.Ledningens engagemang är den mest centrala faktorn i Implementeringen av TPU. Produktionsledningen på ABB Cewe-Control måste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förändring ska kunna ske.

Bakgrund Grundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ?utifrån elevens förutsättningar? i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken.

Denna undersökning syftar till att undersöka om de som är involverade i WISH på Metall-precision AB uppfattar WISH som en förbättrad och effektivare kommunikationsstrategi. Vi syftar på förbättrad i relation till hur det var innan WISH infördes, det vill säga innan år 2009. Kommunikationen inom WISH studeras främst ur ett manager perspektiv, tio av tolv inter-vjupersoner i denna undersökning har ett personalansvar.Undersökningen ägde rum på Metallprecision AB i Västersund. Sedan år 2009 pågår ett nytt förbättringsarbete, en förändringsprocess, som leder till effektiviseringar och förbättringar för Metallprecision AB. Detta förbättringsarbete kallas WISH.

Syftet med detta arbete var att ta reda på huruvida förskollärare arbetar med följande uppdrag från läroplanen; ?förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" (Lpfö 98 rev 10: 5). Det är inte självklart att förskolorna arbetar med det här. Förskollärare har ett brett handlingsutrymme och deras egenskaper är avgörande för genomförandet av uppdraget (Bengtsson, 1998: 42). Vi ville veta om förskollärarna förstod uppdraget samt om de kunde och ville arbeta med det, detta var också våra frågeställningar.

Examensarbetet har omfattat en komplett produktutveckling. Detta har lett till en nyprodukt som företaget SenseGraphics ska vidareutveckla och förhoppningsvis producera. Jobbet har kantats av utmaningar vad det gäller tekniken och de begränsningar företaget satt på projektet. Arbetet inleddes med en förstudie för att skapa förståelse för de produkter som skulle sammanfogas. Sedan to s olika koncept fram och därefter valdes det bästa konceptet ut.

Byggproduktionen är, på grund av sina invecklade arbetsmoment och dynamiska arbetsplatser, drabbad av svåra informations- och kommunikationsproblem. Veidekke Sverige AB använder sig av virtuellt byggandet (VDC) för att lösa dessa hinder i utförandet av sina projekt. VDC tillämpar flera olika informations- och kommunikationstekniker (ICT) och har visat sig vara lönsamt vid projektering. Under projektering med VDC samlas alla beslutsbehöriga parter i ett interaktivt rum där information förmedlas snabbt och effektiv med hjälp av olika visualiseringstekniker. Då VDC saknar liknande arbetsmetoder som kan tillämpas i produktionen, används fortfarande traditionella informations- och kommunikationsprinciper.Genom ett samarbete med Veidekke implementerades ett ICT-program i ett bostadsprojekt för att undersöka hur dess funktioner påverkade de rådande informations- och kommunikations-problem.