Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

De flesta organisationer och privatpersoner använder någon form av informationssystem(IS). Målet med att implementera ett IS brukar ofta vara att förenkla och effektivisera enmänniskors arbetsuppgifter i en organisation. Det finns flertalet artiklar, böcker etc. somhävdar att användare och användarmedverkan är viktiga att integrera i implementationoch systemutvecklingsprojekt. Användarna är de som känner verksamheten och kanavgöra vilka funktioner i ett system som de verkligen har nytta av.

The implementation problem refers to the situation when political decisions are not implemented as intended by the decision makers. In this thesis I examine how one part of the new school reform GY11 has been implemented in Social Science in high school in Sweden. The part that interests me is entrepreneurial learning. Using implementation theory, and the actor properties understand, can and will, as described by Lennart Lundquist, I have interviewed five high school Social Science teachers in Malmö and Lund. The result was that they all understood the concept of entrepreneurial learning.

Bakgrund:Awareness definieras som när en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas händelser eller ha förnimmelser från en operation då han eller hon borde varit medvetslös. Det är en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness är ytlig anestesi, vilket hos särskilda riskpatienter ibland kan vara svårt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns därför ytterligare metoder att tillgå.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Uppsatsen redogör för en studie vars syfte är att studera hur effektivt Arbetsmiljöverkets föreskrifter implementeras i det praktiska arbetsmiljö-arbetet på arbetsplatser och att identifiera och pröva en lämplig metod för detta. Den metod som valdes var policynätverksanalys och en jämförande studie mellan tre arbetsplatsers arbetsmiljöpolicynätverk utfördes inom tjänste-näringen hotell. Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) valdes som studieobjekt och en teoretisk modell om den kausala effekten av policy-nätverkets form och egenskaper för policynätverks effektiva fungerande och prestationsförmåga användes. Det förväntade utfallet av studien formulerades: När ett arbetsmiljö-policynätverk fungerar effektivt och har hög prestationsförmåga, imple-menteras föreskriften SAM på ett ändamålsenligt sätt i samverkan med alla parter enligt gällande regelverk. Vilket ger som effekt ett välfungerande praktiskt tillämpat systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.

Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

During the past years Building Information Modelling (BIM), which is a digital way to work, has begun to spread amongst the parts of the construction process. At the construction phase the larger companies has started using the new way to work. This expansion has not been developed amongst smaller companies leading to the purpose of this report, to investigate in which ways the smaller companies can implement BIM by changing their way to work. The thesis is delimited to work preperations with the objective to define how the work preperations should be structured to enable the implementation of BIM. To achieve the objective of the report, information about the subject has been collected by interviews and literature studies.

En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.

Arbetsterapi ämnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter på människans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmåga, vilket är en förutsättning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlägga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har på individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsområdena djurägarskap och djurterapi.

In 2002 the local council of Lund, Sweden, decides to implement the UN Convention of the Rights of the Child. A number of actors, such as the state, the civil society, the political society and the bureaucracy, participate in the political process with different authority and points of departure. This thesis studies the actors´ interactions from an inside perspective by applying concepts such as political power, democracy and implementation. The methodological departure is action research from within, a local NGO, the local board of Save the Children Sweden. The results of the study indicate that governance and steering of the implementation process at the communal level is weak.

BakgrundDen första juli 2010 blev vårdgarantin lagstadgad i Sverige. För att hantera långa väntetider införs nya metoder för att effektivt styra, planera och utvärdera sjukvårdsverksamheter. Ansvaret för att utarbeta nya metoder för produktionsplaner tillfaller sjukhusen.ProblemdiskussionVäntetider finns inbyggt i sjukvårdssystemet på grund av ekonomiska begränsningar och fokus bör ligga på att hantera dem. För att hantera dem visar forskning på vikten av att matcha utbud och efterfrågan, inom svensk sjukvård har olika verktyg införts för att förbättra matchningen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har utvecklat en egen modell med målsättning om strukturell förändring för styrning mot efterfrågan.

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..