Sök:

Sökresultat:

1913 Uppsatser om Implementering av surfplattan i förskolan - Sida 29 av 128

Att skapa miljöledningssystem som utomstÄende konsult : ? ett verktyg för ökad personalmedverkan

SamhÀllets krav pÄ att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i vÀrlden med miljöledningssystem i olika former, dÀr standarden ISO 14000 Àr den frÀmsta. DÄ kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, Àr en vanlig lösning att ta hjÀlp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis lÄg motivationsnivÄ och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie Àr att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som Àr tÀnkt att anvÀndas av miljökonsulter.

Implementering vid en fastslagen oppositionsbudget : ? en fallstudie av socialtjÀnsten i Sundsvalls kommun

Syftet med studien var att utifrÄn Lundqvists tre förutsÀttningar för en lyckad implementering undersöka om det uppkommit nÄgra implementeringsproblem inom socialtjÀnsten pÄ grund av att kommunledningen regerar med en oppositionsbudget. För att besvara syftet stÀllde jag dÀrför upp en frÄgestÀllning som utgÄr frÄn Lundqvists tre villkor. FrÄgestÀllningen löd:- Har det uppkommit nÄgra problem inom socialtjÀnsten med att förstÄ de politiska besluten, kunna implementera de politiska besluten, eller vilja implementera de politiska besluten, pÄ grund av budgetsituationen?Denna frÄgestÀllning, och dÀrmed Àven mitt syfte, har jag önskat besvara genom att jÀmföra den uppkomna budgetsituationen med hur implementeringsarbetet sÄg ut vid normalfallet, det vill sÀga dÀr kommunledningen regerar med sin egen budget. Detta har jag gjort genom att föra samtalsintervjuer med, för studien centrala, aktörer inom politiken och förvaltningen.Jag konstaterar utifrÄn dessa intervjuer att jag genom min studiehar fÄtt vissa belÀgg för att budgetsituationen har bidragit till en del implementeringsproblem för socialtjÀnsten som inte har funnits före oppositionens budget började gÀlla.

Integrated Care (IC) as an Organizational Strategy - A Modest Study of Fidelity

Sjöberg, J & Åkerberg, L Integrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi ? en blygsam studie av programtrohet Examensarbete i socialt arbete 30 poĂ€ng Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, enheten för socialt arbete, 2008. UtifrĂ„n vĂ„r utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör pĂ„ offentligt uppdrag anvĂ€nder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material frĂ„n Integrerad NĂ€rsjukvĂ„rd i Malmö (INM) sĂ„ som verksamhetsberĂ€ttelse, utvĂ€rderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna pĂ„ INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad.

Barnsa?nger ? sa?nger fo?r barn? : En kartla?ggning av de musikla?romedel som anva?nds i fo?rskolan och dess anpassning till barnro?sten

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Acceptans för efterbehandling av ljudpÄ en surfplatta

De senaste fyrtio Ären har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sÀtt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framvÀxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbÀttra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar pÄ anvÀndningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjÀlpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta omrÄde genom attanvÀnda ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fÄÄsikter frÄn aktiva musiker och se hur de kÀnde angÄende möjligheten att efterbehandla sin egenmusik pÄ en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sÀtt för att arbeta fram sin vision.

BALANSEN PÅ LÅTSAS,HUR FUNGERAR BALANSERAD STYRNING I GÖTEBORGS STAD

Föreliggande uppsats har utförts under vÄren 2007 och utgör examensarbete pÄ magister programmet i socialt arbete. Vi som skrivit den Àr bÄda verksamma som enhetschefer inom Àldreomsorgen i Göteborgs Stad. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur 1:a linjeschefer i Àldreomsorgen inom Göteborgs Stad upplever sitt arbete med Balansen. Vi har studerat hur styrningen med Balansen fungerar i det dagliga arbetet. Vidare har vi undersökt hur implementeringen av styrkortet har gÄtt till.

Implementering av utomhuspedagogik : En studie om att införa ett nytt arbetssÀtt i skolan

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

Miljöledningssystem - Konsekvenser vid implementering i en kommun

Miljöledningssystems största vinst Àr inte ekonomisk utan den visar sig i form av en effektivare organisation, ökad miljömedvetenhet och engagemang hos ledningen och medarbetarna, besparingar, minimerade risker för framtida problem, bÀttre feed-back pÄ miljöarbetet, större sÀkerhet för att fÀlja lagarna och sÄ vidare. Men kostnaden för införandet och driften av miljöledningssystemet Àr hög..

"Det rÀcker inte med det vi gör, vi mÄste göra mer" : - En kvalitativ studie om vad som motiverar kommuner till att införa en ny metod för barn som upplevt vÄld.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever vÄld, detta trots att regeringen skÀrpt lagstiftningen för mÄlgruppen. NÄgra kommuner i Sverige har börjat anvÀnda en ny metod, Kids club, som specifikt Àr utformad för gruppen barn som upplevt vÄld. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt vÄld, Kids club, förstÄ vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, dÀr vi genom att genomföra intervjuer med representanter frÄn olika kommuner skapar förstÄelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen Àr att det finns tvÄ teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv.

Kritiska faktorer vid implementering av ERP system

De flesta organisationer startar smÄtt och vÀxer allt eftersom. Inte alla organisationer vÀxer i samma takt utan vÀxer olika mycket vid olika tidpunkter. Men allt eftersom de blir allt större och större blir organisationen alltmer komplex. DÄ blir integration en lösning pÄ att kunna hantera denna komplexitet. Integration av informationssystem handlar om att slÄ ihop tidigare separerade system med mÄlet att tillhandahÄlla en mer och komplett informationsresurs för en organisation, detta Ästadkoms oftast genom affÀrssystem eller ERP som den vanligaste benÀmningen pÄ dessa system Àr.

Compliance i tvÄ storbankers baltiska dotterbolag

ABSTRACTTitel:Compliance i tvÄ storbankers baltiska dotterbolag NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare:Johanna BÀckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien Àr att förmedla en insyn i bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utlÀndska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge lÀsaren en ökad förstÄelse och en djupare inblick i bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot tvÄ banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna Àr tvÄ personer som arbetar inom omrÄdet för studien pÄ varje bank. Den teoretiska referensramen Àr byggd pÄ vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och Àr utgÄngspunkten för analysen.

Förskolepersonalens perspektiv pÄ kemikalier i leksaker och arbetet med giftfria förskolor

Barn utsÀtts för stora mÀngder kemikalier i sin vardagsmiljö samtidigt som kunskapen hur dessa Àmnen pÄverkar barnen Àr begrÀnsad. Halmstad kommun kommer under hösten 2014 genomföra ett projekt med giftfria förskolor. MÄlet med arbetet Àr att alla farliga kemikalier ska plockas bort frÄn kommunens förskolor samt att skapa riktlinjer för hur förskolorna ska arbeta med frÄgor som rör kemikalier i barns vardag. Hur implementeringen av projektet ska genomföras Àr Ànnu inte klart. Syftet med studien var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om kemikalier i leksaker och om implementering av en giftfri förskola.

Utveckling av terrÀng ochpartikeleffekter med Lightweight Java Game Library (LWJGL)

Denna rapport ar resultatet av ett examensarbete som har utforts vid institutionen for informationsoch kommunikationsteknik, Kungliga Tekniska Hogskolan (KTH), och omfattar 15 hp. Rapporten presenterar ett arbete dar examensarbetarna har utvecklat en terrang med hojdskillnader och ljussattning, partikeleffekter (CPU-GPU implementering) som liknar ett fyrverkeri, partikeleffekter (GPU implementering) som visar olika monster samt en kamera for att kunna observera spelvarlden fran alla mojliga olika vinklar i 3D med API:et Lightweight Java Game Library (LWJGL).LWJGL ar ett lagniva-API som riktar sig mot nyborjare och professionella spelutvecklare i programspraket Java. Flera tekniker exponeras istallet for att mappa lagniva-funktioner i objektorienterad programmeringsparadigm som manga javautvecklare ar vana vid. LWJGL hanterar sin egen grafik, ljud och styrkontroller enbart for att fa en solid grund for moderna spel och en battre anvandarupplevelse. Den grafiska renderingen skots med OpenGL.Syftet med det har examensarbetet var att utvardera LWJGL om den ar kompetent nog att anvandas i samband med spelutveckling.

Implementering av en mjuk CPU i FPGA

MÄlet med examensarbetet Àr att implementera en mjuk CPU i en FPGA-krets som finns tillgÀnglig pÄ ett ALTERA DE2 Board. Denna mjuka processor integreras i ett projekt skapat i utvecklingsmiljön Quartus II. Den kommunicera med programmerad logik i FPGA:n och den signalbehandlar en audiosignal (stereo), sÄ att ett eko kan genereras och att volym och balans blir justerbar. Detta styrs av ett tangentbord som kopplas till DE2-kortet och de olika förÀndringarna pÄ utsignalen visas pÄ en LCD..

AI-eldsj?lar i skolans v?rld En kvalitativ studie om AI-implementering ur skolledares och l?rares perspektiv

Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->