Ett företags prestation Àr ur ett situationsteoretiskt perspektiv kopplat till överensstÀmmelsen mellan organisation och faktorer i dess situation. AffÀrsmodell Àr en gemensam nÀmnare för företag dÄ denna existerar oavsett om den Àr uttalad eller inte. En affÀrsmodell förklarar den logiska grunden för hur företag verkar och beskriver hur företag fÄngar, skapar och levererar vÀrde och Àr vidare lÀnken mellan ett företag och dess affÀrssystem. AffÀrssystem Àr en förutsÀttning för mÄnga företags verksamhet och syftar till att skapa effektivare verksamheter. Ett införande av ett affÀrssystem Àr dock en kostsam och komplex uppgift och Àr kopplat till en hög grad av misslyckande.

FörutsÀttningarna för karriÀravancemang inom högskolan Àndrades radikalt den 1 januari 1999 dÄ regeringen införde en bestÀmmelse om att man nu Àven skulle kunna befordras till professor.Vi stÀllde oss frÄgan om det bildats ett A- och B-lag bland professorerna som konsekvens av denna reform. Vi sökte ett svar pÄ frÄgan genom att göra en jÀmförande fallstudie mellan Lunds universitet (LU) och Malmö högskola (MAH), och dÀr se pÄ generella löneskillnader mellan befordrade och rekryterade professorer. DÀrefter valdes en fakultet ut med höga löneskillnader och en med lÄga, frÄn respektive lÀrosÀte. PÄ fakulteterna intervjuades en lektor, en befordrad professor och en rekryterad professor, vilka tillfrÄgades om arbetsvillkor och uppfattning om reformen.Materialet bearbetades sedan med implementeringsteori för att kunna ge oss svaret att det finns tendenser till bildandet av ett A- och B-lag pÄ tre av de fyra undersökta fakulteterna..

The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method.The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affÀrssystem. Vid genomgÄng av tidigare studier och forskning specificerades Ätta olika teman, som stod som grund för utveckling av vÄr kvantitativa enkÀtundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pÄlitlighet och sÀkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet. Undersökningspopulationen delades Àven in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag vÀrderar affÀrssystems pÄlitlighet och sÀkerhet högst.

Utvecklingen och anvÀndningen av ERP-system har blivit allt vanligare och trots att ett sÄdant system kan bidra med effektivitet kan implementeringen av ett sÄdant system innebÀra en omfattande organisatorisk förÀndring. Vid en förÀndring i form av införande av ny teknologi inverkar befintliga rutiner och institutioner pÄ huruvida stabilitet kan upprÀtthÄllas. Stabilitet kan upprÀtthÄllas dÄ nya regler gÄr i linje med rÄdande rutiner eller vid nÀrvaro av en lös koppling mellan dessa. Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie undersöka om och isÄfall hur stabilitet och förÀndring kan samverka vid implementering av ett ERP-system. Studien visar att detta Àr möjligt, dels tack vare att de anstÀllda fÄr vara delaktiga, att de inser förÀndringens huvudsakliga syfte samt att de nya reglerna gÄr i linje med rÄdande rutiner och institutioner.

Syftet med denna uppsats Àr att studera ett tjÀnsteföretags implementering av CSR för att fÄ en ökad förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar implementeringen av den. Vi har utgÄtt frÄn det interna företagsperspektivet för att pÄ lÀmpligt sÀtt kunna besvara vÄr problemformulering. Vi har gjort en fallstudie med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med abduktiv ansats. Vi har utgÄtt frÄn traditionella modeller och teorier som Intressentmodellen, vÀrden och vÀrderingar, Carrolls CSR-pyramid samt belyst informations/kommunikationsbehovet. Vi berör Àven teorier som behandlar strategiska förÀndringsprocesser.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS Àr att frÀmja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlÀttar jÀmförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen Àr att diskutera de problem som kan uppstÄ vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor frÄn Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

How do special educators work to include children with special needs in preschool? That was the question that our thesis proceeded from, and the purpose was to get an insight in the methods used by the special educators to achieve inclusion. Our questions were: ? Is Swedish preschool a place for inclusion? ? How are special educators work organized and focused? ? Which experiences do special educators have working with children with special needs in preschool, and what role do they mean that inclusion plays in this work? Our procedure in this enquiry was to perform semi-structured interviews with 5 different special educators in two different cities. Interpretation and analyis proceeded from three different theories: Urie Bronfenbrenner?s ecological systems theory, John Bowlby?s theory of attachment and Karsten Hundeide?s sociocultural theory. The result showed support for the idea of the Swedish preeschool as a place with many opportunities for inclusion. We have also seen how both money and political decisions has an impact on which possibilities the preschools receive to work with inclusion. In addition it became apparent that the methods used by special educators differed depending on both cities and districts.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Sedan urminnes tider har mÀnniskan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sÀtter vi fokus pÄ dagens gymnasieskola, dÀr sex- och samlevnadsundervisningen nu Àr ett hett och omdiskuterat Àmne. I dagens skola har omrÄdet en Àmnesövergripande karaktÀr, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsomrÄde strÀvar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielÀrarna ser pÄ denna implementering, Àr det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. MÄlet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning pÄ gymnasiet.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjÀnsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgrÀnsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet frÄn lÀnder dÀr ingreppet Àr omfattande. Studien har avgrÀnsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att fÄ ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien Àr paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr kartlÀgga de kritiska faktorer vid införandet som kan orsaka en ytlig anvÀndning av ett balanserat styrkort. Metod: För att besvara syftet anvÀnde vi oss i undersökningen av en deduktiv ansats. UtifrÄn teorin identifierar vi ett antal kritiska faktorer under införandet av styrkortet som kan avgöra den framtida anvÀndningen av styrkortet. För att fÄ en bild av vilka problem svenska företag har vid införandet av ett balanserat styrkort gjorde vi fyra kvalitativa intervjuer med konsulter. De faktorer vi identifierat utifrÄn teorin jÀmförs med resultatet av vÄra intervjuer.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

I dagens hÄrda konkurrenssituation krÀvs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag vÀljer att implementera ett integrerat affÀrs-system. Integreringen gör att företag fÄr en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen Àr dock en kostsam och tidskrÀvande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frÄgestÀllningarna om varför företag vÀljer att implementera ett affÀrssystem, hur implementeringen förlöpte samt hur affÀrssystemet fungerar nÀr implementeringen Àr fÀrdig.Bland de företag jag vÀnde mig till sÄ var den frÀmsta anledningen till att företag installerar ett affÀrssystem att systemen Àr omfattande och integrerade.Jag kom Àven till slutsatsen att det nÀstan Àr omöjligt att genomföra en implementering av ett affÀrssystem helt smÀrtfritt.

Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste Ärhundradet har gett upphov till att företag försöker finna vÀgar för att stÀrka och bibehÄlla sin stÀllning pÄ marknaden. Lean har med Ären blivit ett framgÄngsrikt ledningssystem som spridit sig frÄn Japan och bilindustrin till övriga vÀrlden och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar implementeringsprocessen och dess problematik. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgÄngsfaktorer vid en Lean-implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begrÀnsats för att fÄ en fördjupad förstÄelse för problematiken kring implementering, dÀrmed saknar studien generaliserbarhet. Studien Àr utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhÀmtats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.