Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

How do special educators work to include children with special needs in preschool? That was the question that our thesis proceeded from, and the purpose was to get an insight in the methods used by the special educators to achieve inclusion. Our questions were: ? Is Swedish preschool a place for inclusion? ? How are special educators work organized and focused? ? Which experiences do special educators have working with children with special needs in preschool, and what role do they mean that inclusion plays in this work? Our procedure in this enquiry was to perform semi-structured interviews with 5 different special educators in two different cities. Interpretation and analyis proceeded from three different theories: Urie Bronfenbrenner?s ecological systems theory, John Bowlby?s theory of attachment and Karsten Hundeide?s sociocultural theory. The result showed support for the idea of the Swedish preeschool as a place with many opportunities for inclusion. We have also seen how both money and political decisions has an impact on which possibilities the preschools receive to work with inclusion. In addition it became apparent that the methods used by special educators differed depending on both cities and districts.

I dagens hÄrda konkurrenssituation krÀvs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag vÀljer att implementera ett integrerat affÀrs-system. Integreringen gör att företag fÄr en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen Àr dock en kostsam och tidskrÀvande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frÄgestÀllningarna om varför företag vÀljer att implementera ett affÀrssystem, hur implementeringen förlöpte samt hur affÀrssystemet fungerar nÀr implementeringen Àr fÀrdig.Bland de företag jag vÀnde mig till sÄ var den frÀmsta anledningen till att företag installerar ett affÀrssystem att systemen Àr omfattande och integrerade.Jag kom Àven till slutsatsen att det nÀstan Àr omöjligt att genomföra en implementering av ett affÀrssystem helt smÀrtfritt.

Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste Ärhundradet har gett upphov till att företag försöker finna vÀgar för att stÀrka och bibehÄlla sin stÀllning pÄ marknaden. Lean har med Ären blivit ett framgÄngsrikt ledningssystem som spridit sig frÄn Japan och bilindustrin till övriga vÀrlden och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar implementeringsprocessen och dess problematik. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgÄngsfaktorer vid en Lean-implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begrÀnsats för att fÄ en fördjupad förstÄelse för problematiken kring implementering, dÀrmed saknar studien generaliserbarhet. Studien Àr utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhÀmtats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Trots att organisationer satsar alltmer pÄ utbildningsinsatser, stÄr det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förÀndring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrÄn Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  FörsvarsmaktsanstÀlldas upplevda kunskapsinhÀmtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkÀtundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrÀmjande implementering samt behovsstöd frÄn chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrÀmjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med denna studie Àr att identifiera ett antal kritiska framgÄngsfaktorer för implementering av ett nytt affÀrssystem, samt att utifrÄn dessa faktorer skapa en modell. UtgÄngspunkten för dessa parametrar Àr med fokus pÄ anvÀndarna.I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller pÄvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt stÀllt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt Àr att de saknar ett anvÀndarfokus. I den empiriska delen beskrivs tvÄ stycken fallstudier pÄ Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affÀrssystemet Movex som genomfördes 1999.

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna studie tar sitt ursprung i de senaste Ärens ekonomiska oroligheter dÀr framförallt bilbranschen upplevt stora förÀndringar. Till följd av den faktiska globalisering som sker och en ökad konkurrens, inte minst pÄ den svenska marknaden som denna studie avser, har förutsÀttningarna förÀndrats radikalt och nya sÀtt att kommunicera med kunderna har tillkommit. Marknadsmixen Àr inte lÀngre lika betydande och kompletteras allt mer med relationsskapande aktiviteter, det vill sÀga relationen mellan kund och varumÀrke. Flertalet separata teorier finns tillgÀngliga vad gÀller organisatoriska aspekter respektive implementering av varumÀrkesstrategi. Vad vi sökt svar pÄ Àr hur organisatoriska aspekter pÄverkat implementering av tre svenska bilföretags varumÀrkesstrategier.Det centrala syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur tre bilföretag pÄ den svenska marknaden har arbetat med implementering av dess varumÀrkesstrategier.

Uppsatsens syfte Ă€r att jĂ€mföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring implementering och pĂ„ faktorer som kan ha pĂ„verkan pĂ„ implementeringen. Studien har genomförts genom en jĂ€mförande studie dĂ€r den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, AlingsĂ„s, Göteborg, HĂ€rryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrĂ„n samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som faststĂ€lldes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

MÄnga företag vÀljer att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förÀndring. Beslutet att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat leder inte till nÄgra reella förÀndringar, det krÀvs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstÄr för att fÄ medarbetarna att anvÀnda sig av det nya styrsystemet. Denna process Àr problematisk och det finns mÄnga faktorer vilka kan driva pÄ och bromsa upp implementeringen. En del av vÄrt syfte bestÄr av att utveckla en teoretisk referensram för implementering av ett nytt styrsystem.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem Àr komplext med mÄnga faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli sÄ bra som möjligt krÀvs det dÀrför att arbetet genomförs pÄ ett strukturerat och metodiskt sÀtt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgÄ som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och Àr avsedda att ge stöd i sjÀlva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller Ä andra sidan behandlar olika sÀtt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har dÀrför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingÄ i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istÀllet för att behandla dessa som tvÄ separata delar.UtifrÄn analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingÄ i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förÀndringsstudie, projektstart och projektavslut..

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.