Uppsatsen Mission Impossible - Jämställdhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhängande bild av hur vi kan förstå varför Lunds universitets jämställdhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgått från existerande jämställdhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgängligt empiriskt material bekräfta att jämställdhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skäl att misstänka att jämställdhet som fråga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av våra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte räcker för att beskriva fenomenet vi ställs inför. Den yttersta makten, hör och häpna, återfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammanträdesrummet. Vad vi visar är att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjänster, policybeslut på Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jämställdhet, genus..

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Visuella arbetssätt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssätt som Skanska använder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien är att öka antalet projekt som väljer att implementera arbetssätten. Därav har underliggande problem identifierats varför inte projekt väljer att implementera arbetssätten i den utsträckning som Skanska önskar.Det har visat sig under studiens gång att visuell projektering har implementerats i större utsträckning än visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jämförelse av verktygens implementering har gjorts..

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag.Forskningsfråga: Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag?Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär.Teori: Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivå, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svårigheter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svårigheter i så fall kan vara. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del grundas på semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har främst två teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivåer.

Tillståndsmaskiner är vanliga komponenter i många digitala konstruktioner. En vanlig typ av tillståndsmaskin är räknare. Räknare är ofta ganska kostsamma att implementera, med avseende på antalet grindar. För att reducera denna kostnad kan istället en PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) användas. Denna byggs upp av ett register där en xor - operation utförs mellan två positioner, som beror på längden av registret.

Då miljöförstöringen fått ett allt större globalt fokus leder detta till att företag måste engagera sig i miljöfrågan. Små företag står för cirka 70 procent av de globala utsläppen och en förändring är därför nödvändig. En implementering av ett miljöledningssystem kan hjälpa mindre företag att strukturera sitt miljöarbete och ISO 14001 är ett av de mest använda systemen för ett aktivt miljöarbete. Inom de flesta organisationer finns dock ett motstånd mot förändringar, samtidigt som företagen har höga förväntningar på vad systemet kan bringa. Denna studie har undersökt vilka moment i ISO 14001 som förväntas skapa motstånd samt kräva motivation i ett mindre, informellt styrt företag som bedriver tillståndspliktig verksamhet.

Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella k?pm?nster inom olika branscher.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används.Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt.En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte.Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten.

Värderingsstyrning är vanligt förekommande i svenska företag, dock finns det en problematik med att företag finner det svårt att implementera värderingar. En lyckad implementering är avgörande för att värderingarna ska få önskad effekt, vilket är att styra medarbetarna att arbeta på ett visst sätt och/eller mot ett visst mål. För att en implementering ska bli lyckad krävs en institutionalisering av värderingarna som sker genom att värderingarna socialt konstrueras via meningsskapande processer.Studiens syfte är att skapa förståelse för företags institutionalisering av värderingar. Detta genom att beskriva hur företag socialt konstruerar arbetet med implementering av värderingar, identifiera och analysera implementeringsstrategier för värderingsstyrning och utveckla en modell för implementering av värderingsstyrning. Studien har genomförts med hjälp av besöksintervjuer och resultatet framhåller att användandet av sju implementeringsverktyg i en kombination är att ses som en framgångsrik implementeringsstrategi för värderingsstyrning.

Uppsatsen handlar om implementering av processer i verksamheter och organisationer. Vi har via tre fallstudier undersökt vad som krävs för att lyckas med implementering av ett processorienterat synsätt. Intresset av processorienetering har mer eller mindre alltid funnits hos oss författare. I och med att vi dagligen ser hur viktigt det är med kundfokusering samt koncentration på värdeskapande aktiviteter inom verksamheter, ville vi fördjupa våra kunskaper inom området, samtidigt som vi ville spana vidare i ett forskningsområde däre forskningen är relativt begränsad..

För att företag ska överleva så måste de ta hand om sina befintliga kunder såväl som att attrahera nya. CRM eller Customer Relationship Management är en benämning på ett synsätt eller en strategi som används för att förbättra relationen till kunderna. När modern teknologi som Internet och e-mail används för att uppnå målen med CRM kallas det electronic Customer Relationship Management eller e-CRM. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur företag använder CRM och e-CRM för att förbättra relationen till sina kunder. För att uppnå detta syfte har en fallstudie gjorts på Handelsbanken.

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

This graduation work is a result of implementing Lean Production using OEE and SMED at Enics Sweden AB in Malmö. Enics doesn?t have an established improvement concept and therefore should this work serve as an introduction to possibly start with Lean Production. A result in this report is that an OEE value has been identified within a common order at Enics. Other results are that an implementation of a Lean-board has been implemented and furthermore, within SMED, a flag that indicates changeover..