Det hÀr examensarbetet har gjorts pÄ MÀlardalens Högskola i VÀsterÄs tillsammans med företaget TDC Sverige AB. Projektet handlar om automatisering av funktioner i en nÀtverksmiljö. Eftersom detta projekt bÄde har en teoretisk del och praktisk del sÄ behövdes en lokal för att implementera den praktiska delen. Detta löstes genom att TDC Sverige AB lÄnade ut sitt laboratorium i Norrköping. Automatisering innebÀr att istÀllet för att en mÀnniska ska göra nÄgot manuellt sÄ gör ett datorsystem det.

Abstrakt Detta kandidatarbete handlar om visuella effekter inom film och dess utveckling genom Ären. Visuella effekter har öppnat en ny vÀrld för filmskapandet dÄ man kan skapa i princip vad som helst vilket gör att det omöjliga helt plötsligt blir möjligt, pÄ filmduken. Kandidatarbetets syfte Àr att titta pÄ utvecklingen av visuella effekter och hur man kan anvÀnda de kunskaper i en mindre filmproduktion. VÄr problemformulerings frÄgestÀllning Àr ?Hur har utvecklingen inom visuella effekter sett ut och hur kan man implementera dessa kunskaper i en mindre filmproduktion??.

Ett vattentanksystem och tillhörande styrelektronik utvecklades pÄ Rubico AB i LuleÄ under sommaren 2011. Detta andra ordningens reglersystem bestÄr kortfattat av tvÄ vattentankar med individuella nivÄgivare, en pump och en störflödeskran. I dagslÀget anvÀnds utrustningen vid laborationer pÄ LuleÄ tekniska universitet i en grundkurs i reglerteknik. AvlÀsning av nivÄgivare och styrning av pump i det existerande systemet sker analogt via ett externt DAC-kort kopplat mellan reglersystem och persondator. Regleringen sker pÄ datorn med hjÀlp av mjukvaran RegSim.

Denna uppsats ger ett bidrag till frÄgestÀllningen runt hur en obemannad undervattensfarkost (UUV) kan ge operationsfördelar för en konventionell ubÄt. Uppsatsen grundar sig pÄ en analys av den amerikanska flottans UUV-planer samt en operativ kommersiell undervattensfarkost (HUGIN) frÄn företaget Kongsberg i Norge. Syfte Àr att identifiera lÀmpliga förmÄgor, samt undersöka möjliga operationsfördelar med att applicera dessa pÄ en svensk ubÄt inom insatsförsvaret.MetodmÀssigt bygger uppsatsen pÄ en jÀmförelseanalys mellan en konventionell ubÄt som Àr utrustad med dessa UUV-förmÄgor och en utan, för att dÀrmed klargöra operationsfördelar. Resultatet av den genomförda analysen med fokus pÄ det internationella uppdraget ger att den slutliga helhetsjÀmförelse visar att UUV-förmÄgor som förbÀttrar ubÄtens spaningsförmÄga Àr de mest lÀmpliga att implementera. Denna inkluderar förbÀttrad lÀgesbild med framskjuten sensor, karteringsmöjligheter medförande bottennavigeringsmöjlighet, en bÀttre planering och utnyttjande av sensorer och vapen.

AffÀrssystem Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. DÀrför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda pÄ lite mer om Àmnet. AffÀrssystem Àr standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss pÄ upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affÀrssystem pÄ grund av att det Àr den avgörande fasen för ett affÀrssystems vara eller icke vara.I vÄr uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen pÄ Stora Enso sett ut. De har under Ärets början (2007) infört ett nytt affÀrssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Det finns idag ett stort behov av att kunna analysera affÀrsprocessmodeller. Bolag som arbetar med att föra register över hur de arbetar inom olika omrÄden sitter ganska snabbt med en omöjlig uppgift. Stora bolag kan ha register med flera tusen modeller, detta leder till att det Àr svÄrt att veta om en ny modell redan finns i registret, om det finns en liknande modell, eller om man ska lÀgga in den nya modellen.I denna studie visas det hur man kan gÄ till vÀga för att skapa en mjukvara för att jÀmföra BPMN modeller mot varandra, utifrÄn algoritmer som jÀmför modeller pÄ syntaktisk, semantisk och strukturell nivÄ. LikhetsvÀrdena anvÀnds sedan för att avgöra vilken modell som Àr konsensusmodellen. Konsensusmodellen Àr den modell som Àr mest lik alla andra modeller som jÀmförts.

En ökad kundmedvetenhet och den ökande globala konkurrensen har gjort att det blivit allt viktigare för företag att bemöta och vÄrda sina kundrelationer. Detta har gjort att fler företag vÀljer att arbeta med Customer Relationship Management (CRM). CRM Àr ett verktyg som blir alltmer vanligt dÄ det hanterar och vÄrdar kundrelationer och kan ge en betydande konkurrensfördel för företag. Tidigare studier hÀvdar att CRM kommer att ha en betydande roll i framtiden för lÀkemedelsindustrin pÄ grund av dess komplexitet och industrins hÄrda konkurrens. Trots CRM:s ökade betydelse och att företag runt om i vÀrlden inversterar stora summor pengar pÄ CRM har resultaten av implementeringen ofta visat sig misslyckade eller overksamma.

Denna kandidatuppsats tar bland annat sin utgÄngspunkt i modellen MÄltidens fem aspekter (MFA) och hur man kan arbeta med modellens olika delar för att verka hÀlsofrÀmjande mot sina gÀster. En annan utgÄngspunkt Àr olika defintioner av begreppet hÀlsa. För datainsamlingen har interjuver genomförts med mÄltidsförestÄndare inom ett brett spann av omrÄden, i det hÀr fallet sjukhus, skola, Àldreomsorg samt personalrestaurang, inom bÄde privat och offentlig sektor inom VÀstra Götalands lÀn. Resultatet visar att mÄltidsförestÄndarna har olika syn pÄ hÀlsobegreppet beroende pÄ utbildningsbakgrund. Det framkommer ocksÄ att de arbetar med MFA inom verksamheternas olika delar för att frÀmja hÀlsa hos sina gÀster.

Floating innebÀr att man ligger i en tank med tempererat saltvatten som gör att man blir tyngdlös och flyter. Floating kan bland annat minska ner stressymptom. Kundens konsumtionsbeteende styrs i hög grad av varumÀrken. För att stÀrka ett varumÀrke mÄste relationer skapas med hjÀlp av vÀrdeskapande aktiviteter. Sinnesmarknadsföring Àr ett sÀtt att nÄ ut till kunderna pÄ ett djupare plan och stÀrka deras relation till varumÀrket och varumÀrkets identitet genom att integrera de fem sinnena i marknadsföringen.

Barnkonventionen innebÀr att olika aktörer i samhÀllet ska tillgodose barnens bÀsta. Konventionen ratificerades Är 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att pÄverka Stockholms lÀns landsting och Landstinget i Uppsala lÀn. Sedan Är 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms lÀn och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda pÄ att barns bÀsta inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslÄr.

Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse. Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan. Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..

Vi lever idag i en vÀrld dÀr sprickan mellan vad som gÄr att skapa med en desktopapplikation och vad som Àr möjligt att implementera pÄ en webbsida har blivit mindre Àn nÄgonsin. För tio Är sedan var det inte möjligt att skapa avancerade affÀrssystem pÄ en webbklient, men i och med att tekniker har utvecklats och nya sprÄk har skapats har Àven nya möjligheter öppnats framför vÄra ögon. FrÄgan Àr var grÀnsen gÄr? Vad kan vi egentligen skapa med de webbramverk som finns tillgÀngliga idag. Det Àr en av frÄgorna denna rapport ska svara pÄ.Idag finns det en stor mÀngd ramverk för att utveckla sÄ kallade Rich Internet Applications, komplexa och dynamiska program som körs direkt frÄn webblÀsaren.

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

HaparandaTornio har varit med om en snabb tillvÀxt tack vare Ikeas etablering 2006. MöbeljÀtten blev startskottet pÄ en ny och positiv era. Handeln exploderade och marknadsföringen har till stor del kretsat kring denna nÀring, men mÀnniskorna stannar inte i den utstrÀckning som man vill. Syftet med mitt arbete har varit att ge förslag pÄ hur man skulle kunna skapa en ny bild av regionen för att locka besökare och stÀrka vi-kÀnslan hos invÄnarna. Med detta som utgÄngspunkt valde jag att förmedla regionens unika historia genom ett antal fiktiva karaktÀrer som har anknytning till denna tid och befinner sig i HaparandaTornio under första vÀrldskriget.