För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krÀvs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sÄdan relation Àr dock inte sjÀlvklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgÄr ifrÄn att CSR-aktiviteter beslutats uppifrÄn i organisationen. För stora företag med mÄnga hierarkiska nivÄer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hÀmma en organisations CSR-arbete.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Rapporten belyser arbetet med att vÀlja ut en transaktionsstrategi för RDB2 version 0.97. Arbetet med att vÀlja ut denna transaktionsstrategi fokuseras pÄ de tvÄ strategierna tvÄfaslÄsning samt tidsstÀmpelalgoritm.Ett flertal varianter av dessa transaktionsstrategier har identifierats, vilka sammanbinder olika för och nackdelar hos strategierna. De egenskaper som en transaktionsstrategi bör uppfylla för att vÀljas Àr:att lösa verifierings problemen: förlorade uppdateringar, temporÀra uppdateringar, felaktiga summeringar samt upprepade lÀsoperationeratt vara fri frÄn deadlocksatt ha en acceptabel effektivitet nivÄ,att möjliggöra testning av problemen ovan, dvs anvÀndar initierade transaktioner skall vara möjligt att införa.Den strategi som valdes var en variant av tvÄfaslÄsning, nÀmligen multiversion. Denna variant löser inte problemet med förlorade uppdateringar men samtliga övriga verifieringsproblem. Varianten skulle, enligt [EN94], vara fri frÄn deadlock, detta visades vara ett tvivelaktigt pÄstÄende.

KlimatförÀndringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hÄrdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte rÀcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehÄller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa gÄr ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom Är 2000 och de miljökvalitetsnormer som dÀrigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus pÄ att vÀrna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att anvÀnda ekosystemtjÀnster för att bÄde fördröja, absorbera och rena vattnet. Det gÄr bland annat att nyttja trÀd, svackdiken, gröna tak och vÄtmarksanlÀggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjÀnster aktivt anvÀnds för att lösa problem med vattenkvalitet och om de anvÀnds för att implementera vattendirektivet.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier, dÀribland MRSA, Àr idag ett globalt samhÀllsproblem. Infektioner förorsakade av MRSA skapar ett onödigt lidande för patienter med utdragen vÄrdtid som i vÀrsta fall kan resultera i ökad dödlighet. Enligt Smittskyddsinstitutet (2010) drabbades 1479 patienter förra Äret i Sverige. Med fÄ verksamma antibiotika mÄste andra ÄtgÀrder tillÀmpas, sÄ som basala hygienrutiner, screening, isoleringsvÄrd och utökad stÀdning av sjukhusmiljön. Det Àr dock viktigt att utvÀrdera ÄtgÀrdernas effekter för att kunna utföra smittskyddsarbete pÄ bÀsta möjliga sÀtt.Syfte: Syftet var att undersöka effekterna av olika ÄtgÀrder i smittskyddsarbetet mot MRSA.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad pÄ tio vetenskapliga original artiklar.

Syftet med denna studieÀr att undersöka hur Gröna PÄsen implementeras i förskolans verksamhet utifrÄn barnens tankar och reflektioner. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad barnen har för kunskap om vad som hÀnder med den Gröna PÄsenefteratt sopbilen hÀmtat denoch dess pÄverkanför en hÄllbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna PÄsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, Àr ocksÄ en del av syftet med denna studie.Den metod som valts fördenna studieÀr fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes pÄ tvÄ avdelningar pÄ samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrÄn fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frÄgestÀllningarna i studien.Resultatet av studienÀr att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna PÄsen Àr, vadsom hÀnder med Gröna PÄsen och vad man ska och inte ska slÀnga i Gröna PÄsen.

Organisationskultur Àr ett konkurrensmedel som Àr svÄrt att kopiera och som har fÄtt betydande vikt i organisationers strÀvan mot bÀttre resultat. Att driva en kulturell förÀndring leder till problem, inte minst pÄ grund av att organisationskulturbegreppet Àr abstrakt. Min studie Àr inriktad pÄ att undersöka hur ledningen pÄ If Industri, med utgÄngspunkt frÄn nuvarande kultur, ska lyckas skapa motivation till en planerad förÀndring av organisationskulturen. Syftet med studien Àr dÀrav att kartlÀgga nuvarande organisationskultur utifrÄn utarbetad idealkultur. Dessutom ska studien undersöka hur medarbetarna upplever att motivation kan skapas. Inom studiens ramar problematiseras begreppet kultur och möjligheterna att medvetet förÀndra en organisationskultur. Ett resonemang drivs Àven kring behovet av att skapa motivation för att kunna implementera idealkulturen. Studien har en teoretisk problemanalys kring begreppen kultur, förÀndring samt motstÄnd och motivation. En kombinerad problemanalysmodell har skapats av dessa begrepp.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.

GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.

Patienter som blir inlagda pÄ intensivvÄrdsavdelningar (IVA) blir ofta sÀngliggande under lÀngre perioder. Mobilisering har visats ha flera positiva effekter pÄ patienternas ÄterhÀmtning. Studier visar att invasivt ventilatorbehandlade patienter inte alltid blir mobiliserade som de borde. Immobilisering av dessa patienter har en rad negativa effekter pÄ kroppen. Syftet med denna studie Àr att beskriva processen med förberedelser, utförande, tillvÀgagÄngssÀtt samt utvÀrdering för tidig mobilisering av intensivvÄrdspatienter med invasiv ventilatorbehandling. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Det existerar ett flertal applikationer dÀr kÀnnedom om anvÀndarens position anvÀnds, dessa tillÀmpningar Àr i mÄnga fall baserade pÄ GPS-systemet. Problem kan dock uppstÄ dÄ GPS-signalen inte alltid Àr tillgÀnglig, exempel pÄ detta kan vara i stadsmiljöer med höga byggnader eller inomhus i parkeringshus eller lagerbyggnader.Eftersom GPS inte lÀmpar sig i realtidsapplikationer dÀr krav sÀtts pÄ noggrannhet i avseende pÄ positionsuppskattning, syftar detta arbete till att implementera ett positioneringssystem baserat pÄ inbördes avstÄndsmÀtningar mellan noder.Litteraturen inom omrÄdet antar att ett protokoll för medium access control (MAC) existerar och dÀrmed att inga datakollisioner uppstÄr, pÄ sÄ sÀtt kan alla noder i systemet utföra avstÄndsmÀtningar samtidigt. Dessa implementationer anvÀnder sig oftast av ett MAC-lager som har en oförutsÀgbar fördröjning. OförutsÀgbar fördröjning Àr ett stort problem för positioneringssystem som ska fungera i realtid. Kandidatarbetet utvecklade tvÄ MAC-algoritmer anpassade för olika hÄrdvarukonfigurationer, bÄda Àr sjÀlvstabiliserande, sjÀlvkonfigurerande samt sjÀlvorganiserande.De testresultat som presenteras visar att den implementerade algoritmen endast beror pÄ antalet mobila noder i systemet och dÀrmed Àr helt deterministisk.

Fysisk aktivitet pÄ recept har uppmÀrksammats mer och mer under senare Är i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sÀtt att implementera det pÄ utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det Àr en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvÀrdera i nÄgon större utstrÀckning. För att fÄ följsamhet till fysisk aktivitet pÄ recept krÀvs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ recept fungerar och pÄ vilket sÀtt jag som sjuksköterska kan anvÀnda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

Denna rapport behandlar ett examensarbete utfört av tvÄ studenter, Honia Barhoon och Mnar Siawesh. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ, den första delen pÄ Volvo IT i UmeÄ, den andra pÄ Smartsign i BorlÀnge Volvo IT Àr ett globalt företag som arbetar med att serva Volvokoncernen samt externa kunder med bland annat systemutveckling, drift och underhÄll av system, infrastruktur och support. Av Volvo Lastvagnar efterfrÄgades en lösning för att digitalt sprida information pÄ strategiska stÀllen. Förslaget till lösning av programvara som Volvo IT önskade kom frÄn företaget Smartsign.Smartsign Àr ett företag som har funnits i olika tappningar sedan 1998. Idag Àr det ett företag som utvecklar ett program som underlÀttar informationsspridning i olika syften, för olika anvÀndare.

Att synliggöra information pÄ alla stadier i processen frÄn början till slut pÄ företaget gör det möjligt att upptÀckta felen i ett tidigt skede av processen och samtidigt att informationen korrigeras snabbt och effektivt. Det Àr dÀrför Pearlson & Saunders (2010) menar att informationssystem bygger pÄ tre grundpelare: teknik, mÀnniskor och processer. Utan samverkan mellan dessa pelare, Àr det svÄrt eller omöjligt att lyckas att implementera nÄgon form av databas. Dessa med tanken pÄ att databasen syftar till att samordna och effektivisera flödet av bÄde material och information pÄ företaget. Den gemensamma databasen skapar dessutom förutsÀttningar för en komplett, tid aktuell och korrekt information som delas inom företaget mellan olika avdelningar.