AnvÀndning av direktgjuten slitbetong som farbana Àr ett intressant belÀggningsalternativ. Men för att kunna implementera alternativet i en större omfattning bör en Àndring pÄ formeln enligt bro 2004 del 62.323 för direktgjuten slitbetong göras. Detta pÄ grund av att formeln ger för hög stÄlfiber mÀngd. DÀrför Àr denna rapport en del av förbÀttringen av formeln.I rapporten gör författaren en inventering dÀr bl.a antal broar som har direktgjuten slitbetong som farbana, i vilka intervaller i bÄde lÀngd och broyta de finns samt var och nÀr dessa broar byggdes tas fram. Det görs Àven en inventering om vilka typ av skador dessa broar har.

Syftet med denna studie Àr att undersöka olika salutogenetiska aspekter för friska Àldre och undersöka om dessa kan implementeras i ett preventivt arbete i yngre Äldrar. Material och metod: Sökning gjordes i databasen Pubmed. Alla artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och var relevanta för frÄgestÀllningen lÀstes i fulltext. Dessa blev kvalitetsgranskade och sammanfattades i en tabell. Kvalitetsbedömningen skedde med hjÀlp av en checklista som kan anvÀndas för bedömning av bÄde randomiserade och icke-randomiserade kliniska studier. Resultat: Efter sökningen i Pubmed och lÀsning samt granskning av artiklar inkluderades 29 artiklar.

Denna rapport kommer att redovisa det arbete som Àr involverat i att modellera och rigga en realistisk digital karaktÀr, vars huvudsakliga anvÀndningsomrÄde Àr film produktion. Den kommer att visa hur jag gick tillvÀga för att skapa en specifik karaktÀr men Àven en generell metod för som Àr tillÀmpbar pÄ alla sorters figurer. Syftet Àr att visa ett sÀtt hur man kan skapa mÀnniskor och djur i datorn och fÄ dem att se trovÀrdiga ut. Fokus för detta projekt har framförallt varit modellering och riggning. Den kommer att visa de olika tekniker jag anvÀnt mig av och problem som jag stött pÄ under arbetets gÄng.

OAIS (Open Archival Information System) Àr ett uttryck som blir allt vanligare inom digital lÄngtidsbevaring, och Àr en standard som kan vara till hjÀlp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk anvÀndning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv dÀr man har tagit OAIS-standarden som utgÄngspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till anvÀndning för framtida projekt inom digital lÄngtidsbevaring som ska anvÀnda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjÀlp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Problemformulering:Vilken problematik möter svenska företag i deras leverantörskedja vidimplementering av CSR i Kina?Hur kan företag svenska arbeta för att överkomma den identifierade problematiken vidimplementering av CSR i Kina?Syfte:Studien Àmnar undersöka vad svenska företag möter för problematik vidimplementering av CSR i Kina samt hur de strategiskt kan arbeta för att överkomma detta.Vidare belyser Àven studien intressenter som kan utgöra en del av problematiken.Metod:Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ studie dÀr vi valt att anta en abduktiv ansats. Denempiriska datan utgörs av intervjuer med personer med spetskompetens inom CSR. DÄstudien riktar sig till den kinesiska marknaden genomfördes fyra av sex intervjuer i Shanghai,Kina.Slutsatser:Studien visar att det finns problem vilka Àr kopplade indirekt samt direkt tillföretags intressenter. Vidare visar studien att den identifierade problematiken kan i vissutstrÀckning överkommas genom att lÄngsiktigt efterstrÀva delat vÀrde för företagen och dessomgivning..

Sammanfattning:De ökande testdatavolymerna som krÀvs för att testa moderna System-On-Chip (SOC) bidrar i hög grad till den ökande produktionskostnaden. De stora testdatavolymerna krÀver stora och dyra Automatic Test Equipment-minnen (ATE-minnen). För att minska behovet av dessa minnen sÄ har olika komprimeringsmetoder utvecklats.Denna rapport beskriver arbetet med att implementera en given komprimeringsmetod för testdata till SOC. Den metod som anvÀnds heter vector repeat och den implementeras genom skapandet av ett för ÀndamÄlet avsett dataprogrogram. För att vector repeat ska fungera effektivt sÄ förutsÀtts det att in- och utgÄngarna pÄ den ATE som anvÀnds kan delas in i olika portar.

För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.

FPGA-kort Àr ett bra verktyg för företag som snabbt vill kunna ta fram en prototyp för nya projekt, dÄ de Àr omprogrammeringsbara sÄ att samma hÄrdvara kan anvÀndas för att göra prototyper till mÀnger av olika system. Ett vanligt programmeringssprÄk för att programmera FPGA-kort Àr VHDL som Àr ett hÄrdvarunÀra sprÄk. Som ett komplement till VHDL Àr det vÀldigt anvÀndbart att kunna köra nÄgot mer generellt programsprÄk som till exempel C. Detta gÄr att lösa genom att man anvÀnder en NIOS2-kÀrna i FPGA-kretsen och överför kompilerad C-kod till den frÄn en persondator.Denna rapport kommer att beskriva hur man pÄ ett Altera DE2 FPGA-kort kan implementera olika lösningar för att anvÀnda externa grÀnssnitt till en NIOS2?kÀrna.

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa vikten av polisens nya arbetssÀtt vad gÀller mÀngdbrott, dvs vardagsbrottslighet. De nya arbetsmetoderna Àr Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) och Polisens UnderrÀttelse Modell (PUM) som ska möjliggöra en minskad genomströmningstid av mÀngdbrotten. Hanteringen av mÀngdbrott gÄr genom hela rÀttskedjan frÄn polisens förstahandsÄtgÀrder till Äklagarkammarens beslut i ÄtalsfrÄgan. Med vÄr rapport vill vi belysa problematiken kring hanteringen i rÀttskedjan samt samarbetet mellan polis, Äklagare och deras utbildningsbehov. Vi ska Àven belysa problematiken med begreppet mÀngdbrott.

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Evidensbaserad praktik inom socialtjÀnsten förutsÀtter att de professionella stÀller sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och anvÀndandet av bedömningsinstrument. I vÄr studie undersöks vilken tilltro socialarbetare pÄ vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien Àr en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frÄgestÀllningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handlÀggare, en projektledare samt enhetschefen pÄ verksamheten. Forskning visar att handlÀggare upplever olika fördelar och nackdelar i anvÀndandet av ASI.

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer.

Ett erkÀnt problem inom industrin för mjukvaruutveckling Àr bristen pÄ kvalitativ systemdokumentation. Hos företaget Multisoft Consulting finns detta problem. Utvecklare mÄste spendera onödigt mycket tid pÄ att sÀtta sig in i befintliga system. Som en del av lösningen vill företaget införa automatisk generering av dokumentation. Genereringen ska ske i plattformen SoftadminŸ som anvÀnds för att bygga alla kundsystem.

Vi valde att undersöka huruvida det finns ekonomiska incitament att implementera en strategi som leder till ökad mÄngfald inom konsultbranschen. Spelar det egentligen nÄgon roll om företagens ÀndvÀnder sig av mÄngfald? Vidare stÀller vi oss frÄgan med vilka metoder mÄngfalden integreras. Vi anser oss ha funnit tydliga exempel pÄ hur fallföretagen genom teamdesign och fokusering pÄ personlig/social kompetens inom rekryteringsprocessen skapat uthÄlliga konkurrensfördelar. GenomgÄende framgÄr att fallföretagen aktivt försöker skapa team dÀr deltagarna har olika kompetenser i syfte att lösa komplexa problem med ökad kreativitet.