År 2011 infördes en ny lĂ€roplan för gymnasieskolan; Gy 11. Detta arbete fokuserar pĂ„ att ta reda pĂ„ vad Gy 11 faktiskt innebĂ€r för lĂ€rare och deras arbete i skolan idag. BĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare tycks uppleva svĂ„righeter med att till fullo implementera Gy 11 i lĂ€randesituationer. I denna studie jĂ€mförs Lpf 94 med Gy 11. Studiens syfte Ă€r att bidra till en ökad förstĂ„else för den nya lĂ€roplanen.

I den hÀr uppsatsen undersöks mellanchefens roll under en organisationsförÀndring. Inom organisationsförÀndringsforskningen har omfattande forskning genomförts om företagsledningen och den anstÀlldas upplevelse av ett förÀndringsarbete medan den roll som mellancheferna spelar inte fÄtt lika stor uppmÀrksamhet. Forskare menar att mellanchefen fungerar som en viktig lÀnk mellan företags operationella och strategiska nivÄ och dÀrmed pÄverkar utfallet av ett förÀndringsarbete. Forskning har ocksÄ visat att mellanchefens roll i en organisationsförÀndring Àr sÀrskilt komplex dÄ de ska svara pÄ förvÀntningar bÄde ovan- och underifrÄn. Av den anledningen har syftet med denna studie varit att undersöka hur mellanchefer uppfattar sin roll vid en planerad organisationsförÀndring.

I dagens digitala mediesamhÀlle Àr det vÀldigt enkelt för mÀnniskor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tÀnka pÄ vad en bild faktiskt Àr. Denna uppsatsen Àr en studie som undersöker tanken och fÀrgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger pÄ om man kan anvÀnda sig av gamla fÀrgteorier frÄn 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjÀlp av Johann Wolfgang von Goethes fÀrglÀra som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och stÀlla dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande Àr relevanta pÄ sÄ sÀtt att man kan ta hjÀlp av dem om man vill förmedla vissa kÀnslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Telekombranschen har de senaste decennierna upplevt en stark tillvÀxt, framförallt i urbana omrÄden och vÀstvÀrlden. Nu nÀr denna tillvÀxt Àven sker i utvecklingslÀnder och dess landsbygd, söks det efter nya sÀtt att försörja basstationer som ej Àr kopplade till elnÀtet med energi. Syftet med detta examensarbete Àr att studera och analysera framtida hÄllbara energilösningar för basstationer inom telekombranschen.Detta görs genom att kartlÀgga alternativ, analysera vilka hinder och möjligheter som finns samt undersöka vilka kompetenser som krÀvs för en vidare utveckling. Arbetet har framförallt baserats pÄ intervjuer av aktörer i telekombranschen samt litteraturstudier.Studien visar att de tekniker som i framtiden har störst potential att ersÀtta dieselgeneratorerna idag Àr solceller samt smÄskalig vindkraft. För att denna utveckling skall ske krÀvs det innovationer och nya sÀtt att implementera energisystem med basstationer.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Detta examensarbete undersöker hur tillgÀnglig och anvÀndbar utemiljön Àr i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag pÄ ÄtgÀrder som behövs för att göra platsen mer tillgÀnglig. Flagghusen Àr ett nybyggt omrÄde i VÀstra Hamnen i Malmö dÀr kommunen satsat pÄ hÄllbar stadsutveckling, dÀrav valet av plats för vÄr studie. Studien av omrÄdet har utgÄtt ifrÄn lagar, regler och förordningar med avseende pÄ utemiljöns utformning av tillgÀngligheten och anvÀndbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Det som undersökts i omrÄdet Àr markbelÀggning, entréer, nivÄskillnader, gÄng- och cykelbanor samt övergÄngsstÀllen och korsningar. En kvalitativ metod anvÀnds i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. För att fÄ kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hÄllits med aktuella personer pÄ Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att fÄ kunskap om Àmnet tillgÀnglighet. Att göra en plats tillgÀnglig för alla borde inte vara svÄrt, dÀremot Àr behoven olika beroende pÄ vilken typ av funktionshinder en person har.

Denna rapport behandlar den marknadsinriktade Requirements Engineering (RE) processen. Allt fler företag vÀljer idag att implementera standardsystem i sina verksamheter. Den situation som ett standardsystem utvecklas i Àr annorlunda jÀmfört med den som ett kundspecifikt system utvecklas i. Detta innebÀr att den traditionella RE-processen inte Àr anpassad till dessa nya förhÄllanden.Syftet med denna rapport Àr dÀrför att utreda vad som kÀnnetecknar en marknadsinriktad RE-process som stödjer kravhanteringsarbetet vid utvecklingen av ett standardsystem. Rapporten avser Àven att undersöka hur RE tillÀmpas av marknadsinriktade systemtillverkare i praktiken.

Bakgrund: PÄ dagens marknader kan förÀndrade förhÄllanden i samhÀllet pÄverka konsumtionsmönster. Globaliseringen och Internet har bidragit till förÀndrade kommunikationsmönster vilket i sin tur ocksÄ har pÄverkat generationerna. Vilket Àven gör att företagen till viss del dÄ mÄste anpassa sig efter det eventuellt förÀndrade konsumtionsbeteendet.Problemformulering: Vilka kommunikationsstrategier Àr viktiga för företagen att implementera för att de skall kunna tillgodose nya konsumtionsmönster och öka utsikterna för en lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Syftet Àr att genom en analys av Generation Y:s konsumtionsmönster utvÀrdera förutsÀttningar för företags kommunikationsstrategier.Metod: Undersökningen har bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats. Metodtriangulering sker pÄ generation Y.

DÄ befolkningen blir allt Àldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebÀr att kognitiva funktioner försÀmras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförÀndringar, brister i empatisk förmÄga och svÄrigheter att kontrollera kÀnslor kÀnnetecknar sjukdomsbilden. Det Àr av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar dÄ medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom.

I det hÀr examensarbetet undersöks industrins plats i staden med Ringöns industriomrÄde i Göteborg som objekt för undersökningen. Arbetet tar upp flera anledningar till att ifrÄgasÀtta industriverksamhetens frÄnvaro i vÀstvÀrlden och, framför allt, i staden. I takt med att handel och tillverkning globaliserats, har avindustrialiseringen i vÀst blivit ett faktum. En stor del av tillverkningsindustrin har av ekonomiska skÀl flyttats till lÄglönelÀnder, och informationssamhÀllet har kommit att betraktas som industrisamhÀllets ersÀttare. I stadsbyggandet har detta tydligt visat sig i omvandlingen av tidigare industriella omrÄden till bostads-, kontors-, och handelskomplex. Denna utveckling, med industrins frÄnvaro i vÄr del av vÀrlden och dess stÀder, har börjat omvÀrderas av flera forskare. Det finns de som anser att tillverkningsindustrin mÄste komma tillbaka, bÄde av ekonomiska och miljömÀssiga skÀl.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förĂ€ndrats, har företag fĂ„tt överge massproduktion till förmĂ„n för produktionssystem som bĂ€ttre avspeglar konsumenternas ökade krav pĂ„ flexibilitet. Ett sĂ€tt för att överbrygga denna utmaning Ă€r att implementera lean production. Även om detta sĂ€tt att producera pĂ„ har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production Ă€ven kunna medföra problem i avseende pĂ„ att kombinera med den befintliga, i mĂ„nga fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svĂ„r att kombinera med implementeringen av lean production rör mĂ€tningen av produktionen. Vid en nĂ€rmare granskning visar det sig att det rĂ„der vissa motsĂ€ttningar mellan traditionell mĂ€tning och lean production som kan pĂ„verka företagets beslutsfattande negativt.

Lean har ökat i populÀritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang Àr fortfarande begrÀnsad. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur lean tillÀmpas i svensk offentlig sektor och om lean Àr en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie dÀr vi intervjuar medarbetare pÄ tvÄ kommunala förvaltningar i VÀxjö kommun. Analysen jÀmför datan med 14 principer som leankonceptet bygger pÄ och diskuterar speciella förutsÀttningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen stÀlls i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

DokumentÀrfotografiet befinner sig i stÀndig utveckling. I takt med att mÀnniskan blir mer rörlig ökar Àven dess kontakt med andra kulturer. Den hÀr rapporten undersöker hur mÀnniskor med olika kulturell bakgrund uppfattar kulturella konnotationer i dokumentÀrfotografier. OmrÄdet studien avser att studera Àr delstaten New Mexico i USA. Rapporten inleder med att definiera den dokumentÀrfotografiska utveckling av landskapet som skett i delstaten.

De senaste Ären har det skett en utveckling av verktyg i form av mjukvara som automatiserar testning och som utlovar att de kan förbÀttra kvaliteten pÄ testningen av mjukvara och spara resurser. Trots detta Àr det fÄ företag som anvÀnder sig av denna nya teknik. En orsak till att företag Àr avvaktande till automatiserande testverktyg Àr de krav som ett sÄdant verktyg kan tÀnkas stÀlla pÄ utvecklingen av den mjukvara man vill testa och att dessa krav pÄverkar flexibiliteten i mjukvaruutvecklingen negativt. I denna rapport har vi försökt identifiera krav som automatiserande testverktyg stÀller pÄ mjukvaruutvecklingsmetoden. Vi vill ocksÄ visa pÄ tekniker för att implementera dessa verktyg pÄ ett sÀtt som inte pÄverkar flexibiliteten i testningen negativt.

Följande examensarbete Àr ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnÀra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrÄdets kollektivtrafiknÀra lÀge. Den fysiska utformningen bygger pÄ en nÀtstruktur med gena strÄk och fysiska rumsbildningar som skapar mÄlpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pÄ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dÀr nyckeln Àr variation, mÀnsklig skala och mÀngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Àr en sundsnÀra mellanstor stenstad i SkÄne med karaktÀr av befÀstningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseÄrsringar. Staden har ocksÄ en industrihistoria som varvsstad dÀr varvskrisen pÄ 1970-talet slog hÄrt mot staden med stor arbetslöshet till följd.