Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsĂ€ttningar samt problematik för planomrĂ„det. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vĂ€gt ihop alla tillgĂ€ngliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak bestĂ„r planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrĂ„n den befintliga stationsbyggnaden. Även nĂ€romrĂ„det kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. LĂ€ngs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsomrĂ„de med vattennĂ€ra bebyggelse.

I dagens allt mer komplexa företagsklimat har vikten av en integrerad Supply Chain blivit allt viktigare vilket bidragit till ökat behov av integrationen inom och mellan företag. För ökad integration inom Supply Chain kan automatiserad informationsdelning anvÀndas och ett vanligt förekommande informationsdelningssystem Àr Electronic Data Interchange (EDI) som integrerar tvÄ företagspartners affÀrssystem med varandra. Den automatiska informationsdelningen bidrar bland annat till reducerad manuell administrering, minskade transaktionskostnader och mer korrekt informationsdelning mellan företag. Medelstora företag har en avgörande och viktig funktion inom dagens ekonomi, inte minst pÄ grund av de arbetstillfÀllen medelstora företag genererar utan Àven deras betydelse för företagsutvecklingen inom Sverige. Vi har funnit medelstora företag intressanta att undersöka pÄ grund av deras betydelse inom samhÀllet och har i denna studie undersökt pÄ vilka grunder svenska medelstora tillverkningsföretag inom B2B vÀljer att implementera EDI för ökad integration inom Supply Chain.

Kumla kommun Àr en vÀxande kommun som har som mÄl att ha minst 25 000 invÄnare Är 2025. En stadsutveckling och ökat nÀringsliv tror kommunen kommer leda dem i rÀtt riktning och som en del av stadsutvecklingen satsas det nu i stort pÄ den nya stadsparken som Àr i full gÄng att anlÀggas sedan nÄgra Är tillbaka. En stor del i den Àr Sjöparken, innehÄllande stora grönytor, sjöar, promenadstrÄk m.m. Det senaste projektet i Sjöparken, som invigts under vÄren Àr VÀxthuset. Det Àr en byggnad innehÄllande palmhus, orangeri, kameliahus, restaurang samt en del som de kallar Möjligheternas VÀxthus och som kommer att fungera i rehab- och integreringssyfte.

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Syftet med examensarbetet Àr att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gÀllande Àmnesintegrering pÄ gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielÀrares attityder till Àmnesintegrering. Att samarbeta mellanÀmnena Àr nÄgonting som jag anser förekommer oftare pÄ grundskolan vilket Àr anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssÀttet tillÀmpas pÄ gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta Àmnesintegrerat.Undersökningen Àr baserad tvÄ kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lÀrare frÄn tvÄhögskoleförberedande program/arbetslag pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrÄn den fenomenografiska forskningstraditionen medutgÄngspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall Àmnesintegrering.Vidare diskuteras ocksÄ resultatet utifrÄn Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrÄn begreppen förstÄ, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartÀr möjligt dÄ aktören förstÄr, kan och vill implementera det nya arbetssÀttet.Resultatet faststÀller att informanterna i grupp A och B har relativt likvÀrdiga attityder tillÀmnesintegrering och att majoriteten av dem Àr positiva till arbetssÀttet i allmÀnhet. Denstörsta skillnaden Àr i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillÀmpar ett Àmnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B dÀr det rÄder en viss tvetydighet kring tillÀmpningen av arbetssÀttet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A bÄde förstÄr, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera Àmnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter nÄgon av detre egenskaperna.

Allt fler system blir integrerade till en gemensam plattform som kallas för affÀrssystem. Genom att vara integrerade med andra informationssystem, kan ett affÀrssystem skapa snabbare informationsflöden i en organisation. Implementation av ett affÀrssystem kan skapa mÄnga fördelar, men för att organisationer ska nÄ dit finns det utmaningar. Denna studie kommer att behandla utmaningar vid förberedelse av datamigration i en organisationsenhet, dvs. en del av en organisation.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en vÀxande stad och strÀvan att nÄ hÄllbar utveckling, d vs hur vi skall minska vÄr negativa pÄverkan pÄ vÄr miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nÄ sÄdana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgÄngar, den ekonomiska vÀlfÀrden, det demokratiska systemet eller vÄrt kulturella arv. DÄ en stad stÄr inför behovet att expandera Àr det viktigt att frÄga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hÄllbara utvecklingen. Detta Àr en mycket intressant men komplex frÄga som jag i detta arbete försöker nÀrma mig. Arbetet Àr dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora frÄga, utan Àr ett ansprÄkslöst försök att nÀrma mig ett av de synsÀtt pÄ hur vi kan skapa hÄllbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta pÄ hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hÄllbara strukturer.

HĂ„llbar utveckling Ă€r ett av de viktigaste Ă€mnena som diskuteras idag. Även nĂ€r det gĂ€ller stadsplanering har hĂ„llbarhet blivit en av de viktigaste frĂ„gorna att diskutera. I Sverige har vi under de tvĂ„ senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som prĂ€glats av en strĂ€van mot hĂ„llbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frĂ„gar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hĂ„llbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jĂ€mför hĂ€r tvĂ„ utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande pĂ„ hĂ„llbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Responstider Àr nÄgot som alltid har varit och fortfarande Àr en viktig del att tÀnka pÄ vid utveckling av webbapplikationer. Speciellt CMS kan upplevas som vÀldigt lÄngsamma ibland. En lösning pÄ detta Àr MVC ramverk, i detta arbete javascript-ramverket backbone. Problemet handlar om att implementera backbone i ett CMS och ta reda pÄ hur prestandan pÄverkas. För att testa detta skapades tvÄ versioner av en sida i wordpress, den ena med en implementation av backbone för att skapa och rendera kommentarer.

Det finns idag mÄnga verksamheter dÀr mÀnniskor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka pÄ ett effektivt men ÀndÄ sÀkert sÀtt. Trots verksamhetens höga sÀkerhetskrav kan en olycka eller incident ÀndÄ ske, och denna kan dÄ bli föremÄl för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till hÀndelsen. En olycksutredning ska resultera i ÄtgÀrdsförslag som bidrar till att liknande hÀndelser inte sker igen och att sÀkerheten i systemet och verksamheten i stort förbÀttras. Det finns mÄnga olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gÄ tillvÀga vad gÀller hÀndelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera ÄtgÀrdsförslagen Àr mindre utforskat.Denna studie Àr utförd pÄ Svensk KÀrnbrÀnslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det anvÀnda kÀrnbrÀnslet frÄn Sveriges kÀrnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa ÄtgÀrdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svÄrigheter som kan upplevas med detta arbete.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Àr en kalkyleringsmetod som blev populÀrt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat mÄnga forskare och praktiker. Konceptet vÀxte allteftersom konsultbolag sÄlde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrÀvande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lÀmpade att anvÀnda sig av metoden. PÄ senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgÄngsrikt kunnat implementera och anvÀnda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad pÄ studier riktade mot mikroföretags tillÀmpande av ABC.

Flygbranschen har pÄ senare Är blivit överrumplad av den snabba expansionen av Electronic Flight Bags (EFB) och introduktionen av bÀrbara lÀsplattor har öppnat upp för ett mer ekonomiskt alternativ till fast installerad utrustning. Med anledning av detta har NextJet beslutat sig för att genomföra en förstudie för att se om det gÄr att implementera EFB i bolaget pÄ ett sÀkert och kostnadseffektivt sÀtt.Den hÀr studien visar att implementering av Electronic Flight Bag inte kunde pÄvisa nÄgra direkta ekonomiska besparingar men uppfattningen Àr att Electronic Flight Bag ger effektiviseringsförbÀttringar och kvalitetshöjande bidrag till verksamheten som vÀger upp kostnaden för investeringen och driften av systemet..

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.