MÄlet med undersökningen Àr att utreda hur sju definierade stadskvaliteter ser ut i tvÄ bostadsomrÄden i Uppsala och att undersöka om dessa kvaliteter pÄ ett enkelt sÀtt kan mÀtas. Vidare diskuteras dess inverkan och framtida betydelse för de tvÄ omrÄdena, och en generell diskussion om hur de sju stadskvaliteterna kan behandlas i stadsbyggnadssammanhang förs. I en rapport gjord i Stockholm visar resultaten att sju stadskvaliteter tydligare korrelerar med betalningsviljan för bostadsrÀtter Àn andra stadskvaliteter. Baserat pÄ dessa sju attraktiva stadskvaliteter för boende undersöktes kvaliteternas förekomst genom platsbesök och analys av stadsdelarna Gottsunda och KungsÀngen. Resultaten visar att KungsÀngens centrala lÀge i Uppsala gör att tillgÄngen till de sju stadskvaliteterna Àr högre Àn i Gottsunda.

Bakgrund: I början pÄ 80-talet vÀcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mÀngd böcker inom Àmnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har Àven fusioner och företagsförvÀrv blivit allt vanligare och nÄdde under 90-talet rekordnivÄer. NÀr ett företag gÄr samman med ett annat eller blir förvÀrvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebÀra att företagen har vÀldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslÄs kan kulturskillnader lÀtt leda till spÀnningar som kan urholka fusionen eller förvÀrvet. Efter en fusion eller ett företagsförvÀrv mÄste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Syftet med denna studie var att reliabilitetstesta Alberta Context Tool (ACT) i svensk hÀlso- och sjukvÄrd och beskriva ortopedsjuksköterskors skattning av kontextuella faktorer sÄsom ledarskap, arbetskultur, Äterkoppling, utvecklingsmöjligheter och forskningsanvÀndning, som kan pÄverka möjligheten att omsÀtta forskningsresultat i vÄrdarbetet. Urvalet bestod av 119 sjuksköterskor som arbetade pÄ ortopediska vÄrdavdelningar pÄ sex olika sjukhus i mellersta Sverige. ACT Àr ett frÄgeformulÀr framtaget utifrÄn de senaste Ärens forskning om vilka faktorer i kontexten som har betydelse för sjuksköterskors forskningsanvÀndning. Reliabilitetstest gjordes enligt analys med Chronbach`s Alpa och innehÄllsvaliditet. Resultatet visade att ACT var relevant att anvÀndas för sjuksköterskor som arbetar pÄ ortopedisk vÄrdavdelning i Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares förutsÀttningar för att implementera den nya lÀroplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta har undersökts med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:-­? Hur Àr lÀrarnas syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur ser lÀrarna pÄ sina praktiska förutsÀttningar att bedriva sin undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur upplever lÀrarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten Àr baserade pÄ semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare i idrott och hÀlsa. Respondenterna Àr verksamma pÄ grundskolor i Stockholms lÀn.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en vÀxande stad och strÀvan att nÄ hÄllbar utveckling, d vs hur vi skall minska vÄr negativa pÄverkan pÄ vÄr miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nÄ sÄdana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgÄngar, den ekonomiska vÀlfÀrden, det demokratiska systemet eller vÄrt kulturella arv. DÄ en stad stÄr inför behovet att expandera Àr det viktigt att frÄga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hÄllbara utvecklingen. Detta Àr en mycket intressant men komplex frÄga som jag i detta arbete försöker nÀrma mig. Arbetet Àr dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora frÄga, utan Àr ett ansprÄkslöst försök att nÀrma mig ett av de synsÀtt pÄ hur vi kan skapa hÄllbara strukturer i en stad som expanderar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Allt fler företag anser att deras nuvarande belöningssystem inte motsvarar omvÀrldens krav och interna organisationsförÀndringar. De Àr ofta utarbetade pÄ samma sÀtt som pÄ den tid dÄ det rÄdde en stabil marknadstillvÀxt och mÄttlig konkurrens. Stora förÀndringar har skett sedan dess. Flera av de nya problem som företag stÀlls inför vid utformning av belöningssystemet skulle eventuellt kunna underlÀttas genom en koppling till styrverktyget Balanced Scorecard. Företag har nyligen börjat implementera system dÀr belöningssystem och Balanced Scorecard kopplas samman men det finns Ànnu lite erfarenhet inom omrÄdet av att belöna prestationer med utgÄngspunkt i Balanced Scorecard.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva ett antal perspektiv pÄ huruvida kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle pÄverka Àmnet utifrÄn betyg- och bedömningssynpunkt.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt erfarna idrottslÀrare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt lÀrarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt experter pÄ att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och lÀraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid Àr ett hinder, att lÀraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket Àven innebÀr en ökad arbetsbörda för lÀrarna.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala ÄtgÀrder som kan fÄ mÀnniskor att vÀlja cykeln i större utstrÀckning med utgÄngspunkt frÄn Uppsala stad. Metoden Àr kvalitativ i form av en mindre enkÀtundersökning med invÄnarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av sÄvÀl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger bÄde pÄ direkta och indirekta ÄtgÀrder som frÀmjar cykling i form av infrastruktur och beteendepÄverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka ÄtgÀrder som kan fÄ personer att vÀlja cykeln Àven pÄ vintern. GrundlÀggande för att göra cykling attraktivt Àr ett koordinerat och mÄngfacetterat arbetssÀtt samt den aktivt förda politiken inom omrÄden som transport, markanvÀndning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer.

Detta arbete har som utgÄngspunkt att specificera, implementera och utvÀrdera ett verktyg som har som syfte att ta fram resultat frÄn frÄgestÀllningar mot registrerade data frÄn flygplanssimulator. Detta görs genom framtagning av kravspecifikation och en iterativ programutvecklingsmetod. Ett utvÀrderingstest i simulator utfördes för att samla data som sedan analyserades med verktyget. Detta för att undersöka om det gÄr att hitta tillfÀllen dÀr hög kognitiv belastning upplevdes..

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares uppfattningar angÄende stödÄtgÀrder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gÀller för det Svenska skolvÀsendet ska alla som arbetar inom skolan strÀva efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda sÀrskilt stöd nÀr elever har svÄrigheter i skolarbetet. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkÀtundersökning som 32 pedagoger svarat pÄ i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vÄr undersökning tyder pÄ att pedagogerna tÀnker ur ett genusperspektiv men har svÄrt att implementera det i verkligheten.

Examensarbetet Àr ett försök att arbeta med begreppen mÄngfald och komplexitet som stadsbyggnadstermer. Jag har valt ett studieomrÄde som har egenskaper typiska för Stockholms ytterstad, en heterogen och sammansatt stadsmiljö som jag i arbetet karakteriserat som det samtida stadslandskapet. För studieomrÄdet har jag arbetat med en nulÀgesbeskrivning för att förstÄ hur det Àr uppbyggt och fungerar idag. UtifrÄn den bild jag skapat mig genom nulÀgesbeskrivningen har jag sedan försökt spekulera om en stadsutveckling med mÄngfald och komplexitet som viktiga kriterier. NÄgot som utmÀrker studieomrÄdet Àr en tydlig uppdelning i funktionsseparerade delomrÄden, ett verksamhetsomrÄde, ett smÄhusomrÄde och ett flerbostadshusomrÄde.

Ett livslÄngt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in pÄ spÄret att diskutera vad tvÄ av dagens stora frÄgor inom Àmnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hÄllbar stadsutveckling. Alla mÀnniskor utsÀtts emellanÄt för stress, vilken vi Àr konstruerade att kunna hantera. Trots det Àr en av de största orsakerna till sjukskrivning i vÄr tid just stress- och relaterade sjukdomar. En vÀlkÀnd kÀlla till restoration eller ÄterhÀmtning Àr grönska och natur. SÄ frÄgan i denna uppsats rör huruvida smÄ grönomrÄden i den tÀta staden kan verka restorativt pÄ mÀnniskorna som besöker dem.