Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Det har gÄtt 10 Är sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och sÀkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet Àr Àven att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stÀmmer överens med de dragna erfarenheterna.

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Bakgrund: Kontorens utformning pĂ„verkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förĂ€ndrats genom tiden vilket till viss del beror pĂ„ samhĂ€llsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt Ă€r ett nytt sĂ€tt att utforma kontor pĂ„ och allt fler organisationer vĂ€ljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt.Syfte: Att skapa förstĂ„else för modets inverkan pĂ„ organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt. Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien Ă€r en tvĂ€rsnittsstudie med datainsamling frĂ„n mer Ă€n ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och tvĂ„ observationer har genomförts.

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, frÄn ledningsnivÄ ner till kontorsnivÄ. I uppsatsen anvÀnds en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), dÀr fyra olika kontrollverktyg för en framgÄngsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk dÀr vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjÀlpa. Genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och pÄ olika nivÄer inom Nordea har vi dÀrefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering prÀglas av dessa fyra kontrollverktyg. DÄ vi jÀmförde svaren frÄn de olika intervjupersonerna kunde vi Àven undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas pÄ de lÀgre nivÄerna inom företaget, det vill sÀga om ledningens intentioner har nÄtt hela vÀgen ner i organisationen.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

VÀrlden blir mer och mer datoriserad, detta gÀller inte minst olika typer av fordon. Datorerna i fordonen blir allt mer avancerade. Detta har lett till att de verktyg som anvÀnds för utveckling av dessa datorer inte lÀngre klarar av att hantera de allt större datamÀngderna som genereras. För att rÄda bot pÄ detta valde BAE Systems att implementera ett nytt protokoll för kommunikation med datorerna i fordonen, nÀmligen XCP (Universal Calibration Protocol). Genom att implementera XCP över Ethernet gÄr det att överföra betydligt större datamÀngder Àn tidigare, dÄ man anvÀnde CCP (CAN Calibration Protocol), som anvÀnder sig av CAN bussen (Controller Calibration Protocol) istÀllet för Ethernet.

I modern tid Àr den sÄ kallade transaktionsmarknadsföringen det paradigm som till största del prÀglat marknadsföringen. Utvecklingen och globaliseringen har bidragit till att marknaden blivit mer transparant, kunderna stÀller högre krav och det rÀcker inte lÀngre med att endast erbjuda en produkt/tjÀnst. Företagen mÄste för att kunna konkurrera, bygga relationer och erbjuda bÀsta möjliga service, sÀtta kunden i fokus. Ett sÀtt för att lyckas Àr enligt forskningen att implementera Customer Relationship Management (CRM) i organisationen, nÄgot som visat sig vara problematiskt och svÄrt. Ett av problemen Àr att CRM ofta likstÀlls med teknologi och dÀrför utelÀmnas flera viktiga delar i implementeringsprocessen.

SammanfattningFör att dagens elever ska kunna möta de krav som samhÀllet stÀller pÄ lÀskunnighet behöver de kunna ta till sig innehÄllet i det de lÀser med god lÀshastighet och förstÄelse och de behöver kunna reflektera kring det lÀsta. Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmÄga och lÀsförstÄelse pÄverkas av att arbeta med skönlitterÀra texter och textsamtal utifrÄn en metod som kan kallas reflekterande lÀsning och skrivning. Anledningen till detta Àr att jag vill ta reda pÄ om arbetssÀttet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för nÀrvarande.                      Genom en litteraturgenomgÄng av sprÄkets betydelse för mÀnniskans utveckling, lÀs- och skrivutveckling, nÄgra olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i Är 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmÄga och lÀsförstÄelse. Jag tar ocksÄ upp svÄrigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bÀttre pÄ att reflektera kring skönlitterÀra texter och att dessa reflektioner kan leda till en bÀttre förstÄelse för det lÀsta.

Idag Ă€r det en sjĂ€lvklarhet att stadsutveckling sker i hĂ„llbarhetens tecken och det Ă€r respektive kommuns ansvarar att skapa förutsĂ€ttningar för att stadens invĂ„nare ska kunna leva med en hĂ„llbar livsstil. Skulle stadens invĂ„nare tillsammans förĂ€ndra sin livsstil till att leva hĂ„llbart Ă€r det möjligt att minska miljöpĂ„verkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det pĂ„ 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invĂ„nare om hur deras livsstil pĂ„verkar miljön, staden samt andra mĂ€nniskor. Det krĂ€vs dock en beteendeförĂ€ndring för att kunna uppnĂ„ en hĂ„llbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer Ă€r det möjligt att fĂ„ individer att uppmĂ€rksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstĂ€mmer med den hĂ„llbara utvecklingen.

Syftet med studien var att utifrÄn Lundqvists tre förutsÀttningar för en lyckad implementering undersöka om det uppkommit nÄgra implementeringsproblem inom socialtjÀnsten pÄ grund av att kommunledningen regerar med en oppositionsbudget. För att besvara syftet stÀllde jag dÀrför upp en frÄgestÀllning som utgÄr frÄn Lundqvists tre villkor. FrÄgestÀllningen löd:- Har det uppkommit nÄgra problem inom socialtjÀnsten med att förstÄ de politiska besluten, kunna implementera de politiska besluten, eller vilja implementera de politiska besluten, pÄ grund av budgetsituationen?Denna frÄgestÀllning, och dÀrmed Àven mitt syfte, har jag önskat besvara genom att jÀmföra den uppkomna budgetsituationen med hur implementeringsarbetet sÄg ut vid normalfallet, det vill sÀga dÀr kommunledningen regerar med sin egen budget. Detta har jag gjort genom att föra samtalsintervjuer med, för studien centrala, aktörer inom politiken och förvaltningen.Jag konstaterar utifrÄn dessa intervjuer att jag genom min studiehar fÄtt vissa belÀgg för att budgetsituationen har bidragit till en del implementeringsproblem för socialtjÀnsten som inte har funnits före oppositionens budget började gÀlla.

SammanfattningTitel: Hur vĂ€l fungerar den statliga hĂ„llbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga Ă€garstyrningen gĂ€llande resultatet av att implementera obligatorisk hĂ„llbarhetsredovisning. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en vĂ€sentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhĂ€llet. SĂ„ledes Ă€r en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav pĂ„ att statligt Ă€gda företag ska upprĂ€tta hĂ„llbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007).

Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag vÀljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen Àr framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela vÀrlden. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.

Detta Àr en rapport för ett 15hp examensarbete pÄ Linköpings Tekniska Högskola. Projektet syftar till att implementera ett digitalt frekvensutjÀmningsfilter för audioapplikationer i ett Atmel DE2 FPGA utvecklingskort. Specifikt ska systemet anvÀndas till att korrigera ojÀmnheter i in-ear hörlurars frekvenssvar. Denna rapport Àr en beskrivning av systemets utformning och hur arbetet gick till vÀga.Resultatet blev ett vÀl fungerande system och ett antal förslag pÄ förbÀttringar..

Den vÀrld vi kÀnner till stÄr inför stora förÀndringar. För första gÄngen i historien bor det fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. I dagslÀget förbrukar vi mer av jordens resurser Àn den klarar av. KlimatförÀndringarna kommer inom en snar framtid att pÄverka vÄrt sÀtt att leva. Allt fler mÀnniskor fÄr stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sÀtt att hitta kraft.