Dagens system kring delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan bĂ„de förhindra och möjliggöra handlande vid arbetet kring hĂ„llbar stadsutveckling. MĂ„nga stĂ€der runt om i vĂ€rlden lĂ€gger stor vikt vid att stĂ€dernas utveckling ska ske inom ramen för vad som anses vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hĂ„llbart. DĂ€rför Ă€r förstĂ„else för de existerade processerna avgörande nĂ€r man arbeta praktiskt med ett förĂ€ndringsarbete lokalt men Ă€ven nationellt och globalt. Ämnet medborgardeltagande i stadsplanering handlar om konflikter, makt och intresse. De inblandade aktörerna försöker i mĂ„nga fall pĂ„verka handlingarna utifrĂ„n deras syn och intresse.

Jan Wallander hÀvdar att budgeten Àr ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns nÄgon sanning i detta uttalande eller om de som Àr kritiska till budgeten har anvÀnt den pÄ ett felaktigt sÀtt, som den inte kan eller ska anvÀndas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nÀmnda organisationsformerna.I vÄr studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgÄngspunkt frÄn nÄgon av vÄra teorier, som Àr Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte Àr en teori i ordets bemÀrkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat gÄr ut pÄ att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna Àr att den precis som teorierna i övrigt ska hjÀlpa till att beskriva budgetens funktion i de nÀmnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras Àr Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkÀter dÀr respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten pÄvisar att budgetfunktionen varierar pÄ grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion Àr lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet Àr mer lika privata företag, att i offentliga organisationer Àr budgetens roll mer planerings funktion, Àn uppföljnings funktion, samt att budgeten anvÀnds som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.

More elderly, fewer hands: The way forward Sustaining the care workforce as a political challenge ? A case study of?elderly care in Kalmar Municipality This study examines how Human Capital Theory and New Public?Management are reflected in the governance of eldercare in Kalmar?municipality. Based on document analysis and interviews with politicians?and senior officials, the study shows that investments in staff competence?and well-being coexist with efficiency-oriented management practices.?Rather than being contradictory, these approaches are often combined in?everyday governance. The study concludes that the main challenge is not?funding, but capacity and that sustainable eldercare depends on aligning?national goals with local conditions and strong human capital.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en ökad kunskap om varför smĂ„företag vĂ€ljer att börja medmarknadsföringsinsatser pĂ„ Internet. Helt enkelt fĂ„ insikt om vad som drivit smĂ„företag att ta steget till att implementera Internet till sin verksamhet. För att se hur det hör ihop med att valav aktiviteter och verktyg som anvĂ€nds i marknadsföringssyfte. Även se om det görs nĂ„gon form av uppföljning av de olika processerna..

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att implementeraaffÀrssystem i organisationer. Det kan idag ses som en förutsÀttning för att organisationer skalyckas med sin verksamhet. Det finns i huvudsak tvÄ sÀtt att implementera ett affÀrssystem.Det första Àr att en organisation skaffar ett standardsystem och dÄ fÄr verksamheten anpassasig efter affÀrssystemet. Det andra Àr att implementera ett verksamhetsanpassat system och dÄanpassar man affÀrssystemet efter verksamheten. Tidigare forskar anser att den effektenaffÀrssystemet har pÄ ekonomistyrningen Àr att mÄnga rutinjobb försvinner, personalen blirmer kunnig och kan fatta snabbare beslut och informationen Àr realtiduppdaterad vilket ledertill att bÀttre beslutsfattande.ForskningsfrÄgor: PÄ vilket sÀtt pÄverkar affÀrssystemet ekonomistyrningen? HurunderlÀttar affÀrssystemet arbetet med ekonomistyrningen?Syfte: Att förstÄ hur arbetet med affÀrssystemet pÄverkan ekonomistyrningen itillverkningsföretag.Metod: En kvalitativ fallstudie studie pÄ tvÄ tillverkningsföretag inomsprÀngmedelsbranschen, Orica Sweden och Eurenco Bofors.

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrÀtten till att sÀlja lÀkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förÀndrad situation som inneburit att nya krav stÀllts bÄde pÄ företaget och pÄ dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus pÄ företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anstÀllda ska arbeta för att attrahera och behÄlla kunder. Vidare har ÀndamÄlet varit att ta reda pÄ företagets tillvÀgagÄngsÀtt för att implementera detta arbetssÀtt i verksamheten, samt att ta reda pÄ hur de kontrollerar att det nya arbetssÀttet bibehÄlls. För att undersöka detta har datamaterial frÄn sju intervjuer, tre av Apoteket ABs Ärsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer anvÀnder sig av medarbetares kÀnslor och emotioner som en resurs.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

I denna uppsats behandlas Àmnet uppvÀrmda parkbÀnkar i offentlig miljö sett ur landskapsarkitektens perspektiv. Jag ville ta reda pÄ vilken betydelse uppvÀrmda parkbÀnkar har för gestaltningen av det offentliga rummet samt tillgÀngligheten till detsamma. Min tes var att uppvÀrmda bÀnkar kan medverka till en hÄllbar stadsutveckling och syftet var att lyfta fram detta. BÄde för- och nackdelar diskuteras liksom vilka svÄrigheter för implementering av idén som föreligger mot bakgrund av aktuella miljöfrÄgor samt Sveriges stadsutvecklingshistoria. Uppsatsen utgör ett unikt forskningsmaterial och kan dÀrmed anvÀndas som referens nÀr man diskuterar möjligheten att installera varma parkbÀnkar inom bÄde privat och offentlig sektor.

Westermo Teleindustri tillverkar och sÀljer telefonmodem för industritillÀmpningar och ska erbjuda ett konfigureringsverktyg till dessa. Verktyget ska konfigurera Westermos modem med Hayes AT-kommandon genom ett PC program som ska vara enkelt att anvÀnda sÄ att deras supportavdelning blir avlastad frÄn en del konfigureringssupport. Min uppgift i detta examensarbete var att ta fram en kravspecifikation och implementera en lösning utifrÄn denna. Kravspecifikation togs fram genom att skicka ut förfrÄgningar om önskemÄl till dotterbolag, distributörer och andra som har nÀra kontakt med slutkunderna. I kravspecifikationen beskrivs vilken funktionalitet programvaran skall innehÄlla.

Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga och ta fram riktlinjer för egenkontroll hos Pharmadule Emtunga AB. Med egenkontroll menar Pharmadule Emtunga AB den kvalitetskontroll som operatörerna utför för att sÀkerstÀlla att produkten har tillfredsstÀllande kvalitet innan frislÀppning till nÀsta moment. Ett antal intervjuer och fallstudier utfördes för att kartlÀgga nulÀget av egenkontroll och för att fÄ en bÀttre uppfattning var den största förbÀttringspotentialen fanns. Författarna kom fram till att det fanns störst ekonomisk vinning i att utveckla egenkontrollen av struktursvetsar. DÀrför har mestadels av examensarbetet varit inriktat mot detta problem.

Denna studie behandlar Àmnet familjerÀttssekreterares syn pÄ barns delaktighet i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerÀttssekreterare inom Stockholms stad. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet lyder: Om och pÄ vilket sÀtt bereder familjerÀttssekreterarna barn i Äldern sju till elva Är möjlighet att delta i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar? Vilken av de tvÄ konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framtrÀder i familjerÀttssekreterarnas tal om barn i Äldern sju till elva Är? Vilken betydelse fÄr familjerÀttssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frÄgor? GÀllande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förstÄelseram för familjerÀttssekreterarnas syn pÄ barn och barns delaktighet har vi anvÀnt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Centralt belÀgna hamnomrÄden vÀrlden över blir idag föremÄl för stadsutveckling till följd av att kustnÀra verksamhetsomrÄden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad stÄr idag inför ovan nÀmnda förÀndring mot bakgrund av beslut att förlÀgga VÀstkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likvÀl beslut att omlokalisera GrenÄfÀrjans tillÀggsplats och Handelshamnens centralt belÀgna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. BarriÀrer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsÀttningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnomrÄde och Äter lÄta staden möta havet lÀngs denna kuststrÀcka.Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnomrÄde. Syftet med uppsatsen Àr att, utifrÄn teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens smÄskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillvÀxt och medföljande behov av centralt belÀgna bostÀder och lokaler för verksamheter och service. PlanomrÄdets lokalisering medför goda förutsÀttningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgÄngspunkt i integrerade funktioner sÄ som bostÀder, kontor, handel och service.