I tidigare studier har det visat sig att uppbyggnaden av vĂ„rt samhĂ€lle uppdelat i sektorer Ă€r en av grundorsakerna till att det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att hitta vĂ€gar för samverkan, vilket Ă€r hinder för hĂ„llbar stadsutveckling. Även pĂ„ kommunal nivĂ„ arbetar man för att hitta former för att arbeta mer förvaltningsövergripande ur ett helhetsperspektiv men det gĂ„r lĂ„ngsamt.Syftet med examensarbetet Ă€r att belysa hur en komplex samhĂ€llsplanering och samhĂ€llsbyggnad kan organiseras för att realiseras pĂ„ bostadsomrĂ„desnivĂ„. Syftet Ă€r ocksĂ„ att i ett konkret fall göra en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ olika arbetsformer, projektarbetsformen och ett processorienterat arbetssĂ€tt. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att göra en analys med avseende pĂ„ resursanvĂ€ndning och kvalitĂ© som kan ligga till grund för val av framtida arbetssĂ€tt.Studien avgrĂ€nsas till att följa arbetet för framtagande av utvecklingsplan RĂ„neĂ„ med omland i LuleĂ„ kommun. De kvalitĂ©er arbetssĂ€tten analyseras mot Ă€r hĂ€mtade frĂ„n de direktiv och de förvĂ€ntningar pĂ„ arbetet som finns beskrivet i kommunens styrdokument och översiktsplan.I fallstudien beskrivs LuleĂ„ kommuns arbete med hĂ„llbar utveckling frĂ„n Vision LuleĂ„ 2050 till arbetet med lokala utvecklingsplaner i dag.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

The concept of sustainable development has been pervasive in recent years and many organizations choose to implement sustainability and adapt their activities accordingly. The purpose of this study have been to explore how a collaboration on the use of waste materials may look to analyze what influences cooperation. A case study has been carried out examining a Swedish state regional project aimed at creating partnerships between actors and utilizing textile waste with the help of design. The study was conducted using qualitative methods and the collection of data has been done through interviews and by examining documents. The results show that there are seven key factors that affect cooperation: expectations, commitment, internal communication, a strong non-profit actor, individual treatment, personal networks and the diversity of actors.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om jÀrnvÀgen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnÀra omrÄde som idag bestÄr till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi pÄ god Äkermark. Syftet med examensarbetet Àr att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sÀtts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebÀr konflikter.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och vÀrdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillvÀxt Àr helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sÀtt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ de behov och förvÀntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillvÀxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen bestÄr av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.

FamiljevÄldsproblematiken skapar ett oerhört lidande för brottsoffret, dÀrför har vi valt att fördjupa oss i hur man motarbetar detta frÄn samhÀllets sida. Vi vill komma fram till hur det arbetet ser ut idag och hur man kan förbÀttra det. I detta fördjupningsarbete beskriver vi ett effektivt sÀtt att arbeta mot familjevÄldsproblematiken och diskuterar en del tankar som kan förbÀttra arbetet ytterligare. Den kritiska framgÄngsfaktorn i den beskrivna organisationen Àr samverkan mellan alla aktörer i en kommun (Malmö kommun) som jobbar mot ett gemensamt mÄl. Vi har valt att inte gÄ in pÄ hur de olika aktörerna jobbar internt utan mer gÄtt in pÄ sjÀlva samverkansformen.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this masterŽs thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like FlÀdie without destroying its current character.FlÀdie is a typical small village in the countryside of SkÄne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska jÀrnvÀgsaktiebolaget) planer pÄ att förlÀgga jÀrnvÀgsstationen Hamburg-Altona, till ett industriomrÄde 2 km norr om det lÀge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens sÀckstation ersÀttas av en genomfartsstation, dÀr tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frÄgestÀllningen för examens­arbetet Àr: Vilken pÄverkan har en ny jÀrnvÀgsstation pÄ sin omgivning? Rent konkret stÄr platsen för Altonas nya jÀrnvÀgsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess nÀromrÄde. Arbetet bygger pÄ teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en jÀrnvÀgsstation be­ror pÄ förhÄllandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.