Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Syftet med studie är att synliggöra de problem elever kan stöta på i övergången mellan aritmetik och algebra. Detta gjordes dels genom att studera tidigare forskning på området samt genom intervjuer av svenska gymnasieungdomar för att undersöka hur den utländska forskningen förhåller sig till våra svenska ungdomars kunskaper inom samma område. Resultatet av intervjustudien är tvetydig då man både kan skönja ett mönster av att eleverna ser en koppling mellan aritmetik och algebra men att de samtidigt uppvisar stor osäkerhet då de inte är helt säkra på om samma räkneregler gäller i båda fallen. Elevernas kunskaper inom aritmetik är bristfälliga och det ger följdeffekter på deras kunskaper inom algebra. Det tycks alltså inte vara slumpmässiga fel som uppträder i övergången mellan aritmetik och algebra utan de fel eleverna gör i algebra går tydligt att härleda till motsvarande fel inom aritmetiken.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges.

Syftet med utvecklingsarbetet var att se hur eleverna upplevde historieundervisningen ur ett genusperspektiv. Utvecklingsarbetet bedrevs på två skolor, gymnasieskolan Hackspetten i Luleå respektive Välkommaskolan i Gällivare. Eleverna besvarade ett antal enkätfrågor och utifrån dessa svar presenterades resultaten i diagram. Svaren visade att eleverna upplevde undervisningssättet och arbetsmetoden som intressant. Att lyfta fram kvinnan i historieundervisningen är ett sätt att skapa engagemang hos eleverna för ämnet, detta utesluter inte andra perspektiv..

Vi har utfört en kvalitativ undersökning om barn och stress i årskurs 3. Syftet var att ta reda på dels vilka faktorer som utvecklar stress dels hur eleverna mår och beter sig. Syftet är också att ta reda på hur pedagoger arbetar för att förebygga stress och vilka åtgärder de använder sig av. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer med elever samt intervjuer med pedagoger på två olika skolor. Vår teori består av tre delar.

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Flyktingmottagande och integration har under en längre tid ansetts fungera dåligt. Etableringen av nyanlända tog för lång tid och för få hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förändring var nödvändig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde år 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades från kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen på att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlända i arbets- och samhällslivet.

Misslyckade IT-satsningar är idag väldigt vanliga och ofta väldigt kostsamma. Det är därför viktigt att använda sig av bra systemutvecklingsmodeller och kompetent personal. Uppsatsen syftar till att söka svar på vad Polisen misslyckats med i systemutvecklingen av SiebelPUST och varför man valde just Siebel som plattform. För att ta reda på detta har en fallstudie utförts där data samlats genom dokumentanalyser, utförda intervjuer och enkäter. Sedan har Siebelprojektet analyserats utifrån Beynon-Davies (2009) modell för dimensioner av misslyckande..

SammanfattningGenom kvalitativa intervjuer har sex förskolebarn medverkat i den här undersökningen, de har svarat på frågor angående djurlivet vid havsstranden. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur och vad barn tar till sig, av utforskande aktiviteter och den ämneskunskap som gavs under en temadag på västkusten. Barnen gav många intressanta svar, och resultatet visade motsatsen av vad tidigare undersökningar visat. Inblicken av förskolebarns kunskapsslukande och inspirerande fart av att lära och ta till sig har med den här undersökningen ökat markant..

Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.