Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats från tung industri till mer tjänsteinriktade verksamheter där det intellektuella kapitalet fått en allt större betydelse. Dagens redovisnings¬regler, som innebär svårigheter att redovisa Immateriella tillgångar, gör det svårt för företagen att redovisa en rättvisande bild av företagets värde. Problemet har lett till att många företags bokförda värde skiljer sig markant från marknadsvärdet. Istället lämnar många företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga värde till intressenterna. Syftet med denna upp¬sats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företags¬värdering.

Bakgrund och problem: Redovisning av Immateriella tillgångar har länge varit ett omdebatterat ämne. Samhället går mot mer och mer kunskapsbaserad produktion och resurser av immateriell karaktär utgör en central roll i företagens ekonomiska situation.Forskning har visat att resurser i form av forskning och utveckling anses vara viktiga resurser och av stor betydelse för företagens tillväxt. Därför ligger denna studies fokus på redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Problematiken på detta område är främst kopplad till om utgifter för denna typ av arbete ska aktiveras i balansräkningen eller kostnadsföras i takt med att de uppkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra för användare av årsredovisningar hur svenska noterade elektronik- och maskintillverkare hanterar utgifter för forskning och utveckling i dess redovisning inom ramen för International Financial Reporting Standrards (IFRS). Frågeställning:? Hur presenteras utgifter för FoU i årsredovisningen hos svenska maskin- och elektroniktillverkare?? Hur hanteras redovisningsvalet omedelbar kostnadsföring kontra aktivering?Metod: Sex stora företag inom vald bransch har studerats.

Denna studie utreder ifall big bath förekommer i företag på Stockholmsbörsen. Big bath är en form av resultatmanipulering där ledningen justerar resultatet för att gynna sina egenintressen genom att exempelvis göra stora nedskrivningar. Tidigare studier har bevisat att big bath förekommer när det sker förändringar i företags ledning. Undersökningens syfte var att studera om verkställande direktörer i svenska börsnoterade bolag genomfört stora nedskrivningar av Immateriella tillgångar under sitt första år som ledare för bolaget. Om så var fallet tyder det på att VD:n genomfört ett big bath ett år för att gynna kommande års resultat.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

An accounting issue that has received attention is the issue of identification of intangible assets in acquisitions. This is because the company's result can be different depending on how much the company chooses to identify intangible assets separated from goodwill. As the practice for identification of intangible assets lacks clarity, companies are able to account for this in different ways. In this study, the manner in which identification of intangible assets are managed by companies listed on Swedish multilateral trading facilities and the manner in which companies distribute the purchase sum on net tangible assets, intangible assets and goodwill in comparison with listed companies is examined. The study emanates from a systems approach and is descriptive.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och Immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och Immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.

Vårt syfte är att konkretisera och analysera vad introduktionen av utsläppsrätter kommer att innebära och belysa de eventuella oklarheter som kan uppstå inför introduktionen av utsläppsrätter.För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer, sakkunniga vid Naturvårdsverket samt tre olika fallföretag. Vi har genomfört intervjuer med personer från Deloitte, Ernst & Young, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Gelita AB, Perstorp AB och Sydkraft AB.Dessa intervjuer har kompletterats med e-postenkäter skickade till alla de företag som tilldelats utsläppsrätter inför introduktionsperioden 2005-2007. Vi har använt litteratur som tar upp begreppen harmonisering, Immateriella tillgångar, revisorsrollen samt förtroendet för siffror och konstruktionen av fakta.Vi har funnit att ett antal framstående specialister inom redovisning står för det huvudsakliga kunskapskapitalet inom området utsläppsrätter. Dessa personers uttalanden etableras gärna i redovisningskretsar som fakta och refereras vidare till användarna. Nätverk har en ansenlig och tydlig roll för att informationen effektivt skall förmedlas vidare.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008.Datum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mäta människor ? en fallstudie på ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC.Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, Immateriella tillgångar..

Avgörande för ett företags framgång är att genom varumärken differentiera sig från konkurrenters alternativ på marknaden. I samband med ett varumärke är positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt då varumärkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumärke kan påverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens påverkan med hjälp av att utveckla Immateriella dimensioner av brand equity som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och märkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att använda oss av ett fallföretag.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och Immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och Immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra vilka redovisningsmässiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger på forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och Hälsovård. Vår uppsats bygger på en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom Hälsovård samt litteratur-studier inom vårt ämnesområde. Våra slutsatser är att de redovisningsmässiga effekterna för företagen har varit spridda. För hälften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan två företag inte påverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som påvisades berodde på två faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

Syftet med den här undersökningen är att studera, och identifiera tillvägagångssätt för tjänsteföretag att internationalisera sig samt sälja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlägga ett eventuellt mönster är det väsentligt att öka förståelsen kring hur försäljningen av tjänsten går till samt hur säljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen där utgångspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar välkända modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjänsteföretag, internationell försäljning, säljarens roll samt kultur och kommunikation. Därefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan ställt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försäljning av tjänsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjänsteföretag, där vi har konstaterat att processen är baserad på drivna individer på ledningsnivå som initierar internationaliseringen.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens är en av företagens viktigaste tillgångar. I fotbollsklubbar är det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. Däremot i traditionella företag är det de anställda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar på elitnivå är det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anställda som en tillgång i balansräkningen. När ett företags intelligens till största del består av de anställdas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.

Svensk redovisningslagstiftning bygger på grundtanken att alla bolag skall kunna använda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte använder den finansiella informationen på likartat sätt, måste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag är oftast mer komplex än i mindre bolag, där informationen oftast används för interna beslut. Bokföringsnämnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fått i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgångspunkt från förslaget har Bokföringsnämnden utarbetat ett utkast till allmänna råd avseende mindre aktiebolag.

Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar Immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer.Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet.