Hur goodwill och immateriella tillgångar ska redovisas har länge varit ett omdiskuterat ämne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU använda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta är att standardsättarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? Rörelseförvärv var att en större andel immateriella tillgångar skulle identifieras vid ett rörelseförvärv och därmed skulle goodwill minska i företags balansräkningar och ge en mer rättvisande bild av företags finansiella rapporter.

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

På det svenska företagsbeskattningens område finns det ett nära samband mellan skatterätten och redovisningsrätten. Det är dock inte klart huruvida ovan nämnda samband existerar i varje enskilt fall. Värdeförändringar av tillgångar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller återföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en värdeförändring av ovan nämnt slag skall behandlas i skatterätten. Jag studerar fyra typer av tillgångsslag, vilka är inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgångar.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förändringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa är behandlingen av goodwill samt immateriella tillgångar vid förvärv. Goodwillvärdet ska inte längre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska årligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sådant behov föreligger. Vad gäller immateriella tillgångar ska dessa numera i större utsträckning särskiljas från goodwill vid förvärv.

Uppsatsens syfte är att visa hur svenska börsnoterade företag på Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgångar vid företagsförvärv på 2000-talet och därefter se vad som kan skapa bättre förståelse för redovisningreglerna genom att tillämpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin består av 29 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar under åren 2000-2005. Sekundärdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhämtats från internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger på en genomgång och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att påverka standarder och därmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen används sedan för att analysera empiriresultaten.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Denna uppsats behandlar värdering av företag samt de immateriella tillgångarna varumärke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur värderare praktiskt tillämpar värderingsmodellerna samt hur dessa värderar immateriella tillgångar. I litteraturen framgår det vilka komponenter de olika värderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall beräknas. Modellerna för värdering av immateriella tillgångar är relativt lätta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller är svåra att applicera, till följd av brist på information samt hur denna skall integreras i modellerna. Utifrån denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förståelse för detta fenomen.För att få en klar bild av hur värderingar går till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma värderare ut till studien.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Europas företag består till 99 % av små och medelstora bolag (SME) som enligt OECD är viktiga för den ekonomiska tillväxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhälle som dessa företag verkar i präglas av en hårdnande konkurrens och ett större fokus på investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för små och medelstora bolag då de inte i samma utsträckning som större företag har tillgång till riskkapitalmarknaden. De blir istället hänvisade till lånemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgå för att bedöma dessa företags kreditvärdighet är huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rätta värde.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP är standarden om rörelseförvärv av bolag. Enligt regelverket får inte goodwillposten innehålla identifierbara materiella eller immateriella tillgångar och den ska endast utgöra en minoritet i förvärvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstår skillnader mellan förvärv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket går emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jämföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvärv i amerikanska bolag under år 2013.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.