Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandénHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebär att fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter.

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Malmö Högskolas Produktdesignprogram. Projektets syfte har varit att utforska framtiden inom mobil kommunikation. Det är utfört av Victor Johansson i samarbete med Sony Ericsson Mobile Communications AB. Allt fler funktioner flyttar in i våra telefoner; biljetter, betalkort, kartor, tidtabeller och fotoalbum. Genom att dessa saker flyttar in i telefonen blir de immateriella. Men vad händer när allt fler saker blir immateriella och interaktionen med denna icke-fysiska värld förblir platt och endimensionell? Finns det bättre sätt att nå, hantera och ?greppa? i denna världen? Projektet började med en studie vilken till stor del bestod av trendanalyser.

I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster??.Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och öka vår förståelse kring varför inte små och medelstora företag aktiverar immateriella tillgångar i större omfattning mot bakgrund av att dessa tillgångar har fått en växande betydelse för värdeskapande i företagen.Metod: Vi har i undersökningen använt oss av den kvalitativa metoden med ett abduktivt angreppsätt. Utgångspunkten har varit ett hermeneutiskt förhållningssätt. Data i undersökningen har samlats in genom intervjuer med kvalificerade revisor och genom olika dokument.Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att utgifter av immateriell karaktär, i små och medelstora företag, oftast kostnadsförs i den period de uppstår. Framförallt för att minimera företagets skatt. Intresset för att istället aktivera dessa utgifter i företagens balansräkningar, för att härigenom förmedla en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning, uppfattar vi som lågt.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare.Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området.

Från och med 1 januari år 2005 tillämpar börsnoterade företag inom Europa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar. Detta nya regelverk, på svenska ofta kallat internationella redovisningsprinciper, består av fem standarder och innebär en del förändringar för företagen, jämfört med tidigare regler. I och med övergången till IFRS ska immateriella tillgångar, enligt standard nummer 3, särskiljas från goodwill och delas in och redovisas i separata poster i balansräkningen eller i noterna. Förut redovisades alla immateriella tillgångar som en del av goodwill. Med en immateriell tillgång menas en tillgång som har ett bestående värde för företaget, utan att vara synligt påvisbar.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hållbart samhälle både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. I begreppet ingår tre delar: fysisk gestaltning, innehåll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av Luleå tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara på en plats identitet och förstärka upplevelsen av platsen.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort någonåtskillnad mellan olika typer av företag så tog Bokföringsnämnden 2004 initiativ till Kprojektetdär en uppdelning görs utifrån företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar främst till förenkling. En förändring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att påverkas i höggrad är att egenupparbetade immateriella tillgångar inte längre tillåts att aktiveras.Konsekvensen därav är att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan påverkasynen på företagets ekonomiska ställning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepåverkas av övergång till K2 avseende immateriella tillgångar i årsredovisningen och vaddetta får för effekt på eget kapital och soliditetsmåttet.Avgränsningar: Vi har valt att begränsa studien till egenupparbetade immateriella tillgångar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: Angreppssättet i studien är kvantitativt, där vi hämtat relevant data från företagensårsredovisningar, vilket sedan sammanställts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförändringar i dessa vid övergång till K2 har beräknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpåverkas vid en övergång till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgångar intelängre tillåts aktiveras. Av de som påverkas så innebär övergången för flertalet en markantförändring i eget kapital och soliditetsmåttet.