Syftet med examensarbetet är att undersöka om IFRS 3 efterlevs i svenska börsnoterade företag och om därmed en ?korrekt? bild av förvärven ges när det gäller identifiering, värdering och särredovisning av de immateriella tillgångarna. I litteraturgenomgången redogörs för konvergensprojektet. Det görs även en beskrivning av väsentliga förändringar i redovisning av förvärv enligt IFRS 3. Värderingsmetoder för värdering av immateriella tillgångar till ett verkligt värde återges.

Teknik är idag en integrerad och betydelsefull del av vårt samhälle och vårt affärsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlättar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affärslivet är följaktligen avtal om köp och utveckling av IT-system som ingås mellan en beställare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrättsregleringen i IT-systemleveransavtal bör utformas. För att ge en förståelse för varför klausulen bör skrivas på det sätt som anges i uppsatsen analyseras gällande rätt, praxis och tillämpliga tolkningsprinciper på området.Uppsatsen belyser de grundläggande problem som äganderättsbegreppet skapar i transaktioner som avser immateriella rättigheter samt de inbyggda motsättningar som ofta finns i avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssätt bör hållas när man skriver en immaterialrättslig klausul i IT-systemleveransavtal istället för att försöka fördela äganderätten till de immateriella rättigheterna mellan parterna.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som får akuta ekonomiska problem på grund av sina värderingar av immateriella tillgångar tillägnas denna studie att belysa hur detta tillgångsslag förändrats i och med en ändring av värderingsregler år 2005. Regeländringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att värdet istället endast får justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgången är abstrakt att värdera och ju större del den har av koncernbalansräkningen desto viktigare är värderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvägagångssätt och regelverk för värdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande värderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgångar förändrats i koncernbalansräkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur påverkar regeländringen den rättvisande bilden för läsaren?Syftet: Syftet med denna studie är att utreda hur regeländringen påverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansräkningar som utgörs av immateriella tillgångar.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Idag lever vi i ett tjänstesamhälle där företag konkurrerarmed tjänster vilket gör medarbetare och ledning till deviktigaste resurserna i ett sådant företag. Dessa immateriellatillgångar är svårvärderade och kan därmed inte tas upp ibalansräkningen vilket många gånger leder till att de blirosynliga och inte beaktas.Många företag måste tillföras kapital för att finansiera sinverksamhet vilket ofta sker genom belåning. Dåtjänsteföretag består av mycket dolda värden är detproblematiskt för kreditgivarna att bedöma dessa företagsfaktiska värde. Baserat på ovanstående har syftet med dennauppsats därför varit att undersöka huruvida tjänsteföretagsimmateriella tillgångar påverkar finansiärer i sittbeslutstagande vid kreditgivning och hur dessa mjuka värdenkan ligga till grund för bankernas säkerhet.Studien tar sin utgångspunkt ur ett bankperspektiv. För attbesvara syftet har vi utgått från en kvalitativ metod därintervjuer har genomförts med respondenter från fyrastorbanker i Sverige.Vid kreditgivning tenderar bankerna att värderatjänsteföretag på samma sätt som ett tillverkande företagvilket medför att riskerna inte blir större för dem i dessasituationer.

Problemformulering: Hur kan tjänste- och tillverkningsföretag arbeta med styrning av intangibles?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva om och hur tjänste- och tillverkningsföretag arbetar med styrning av intangibles. Styrningen fokuseras och beskrivs utifrån mått och mätning, budgetering och resursallokering, tillgång eller kostnad. Vi vill skapa en ökad förståelse för hur företag kan bemöta utmaningen vid styrningen av intangibles, då flertalet organisationer an-ser att sin nuvarande styrning och mätning av intangibles antingen är bristfällig eller inte existerar alls.Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts för att besvara problemformuleringen. Fyra stycken besöksintervjuer har genomförts och legat till grund för empirin.Slutsats: Alla fallföretag bekräftar utmaningen med styrning av intangibles, trots detta arbetar samtliga företag med det.

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden (BFN) arbetar sedan ett antal år tillbaka med detså kallade K-projektet, där företagens redovisning ska vara lika för alla företag inom sammastorlekskategori. Syftet med K2-regelverket för mindre företag är i hög grad förenklingar ochBFN anser att dessa ska ha företräde framför rättvisande bild och jämförbarhet. Det finnsdäremot röster som påpekar att den förenklade redovisningen kring egenupparbetadeimmateriella tillgångar kan medföra problem för företagen. De företag som kommer att bytatill K2-regelverket får endast kostnadsföra sina egenupparbetade immateriella tillgångar iresultaträkningen direkt, till skillnad mot nuvarande normsättning som tillåter aktivering ibalansräkningen.Syfte: Att bistå med information kring samt påvisa för långivare, investerare och andraintressenter vilka effekter det nya K2-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångarkan få på marknaden inom forskning och utveckling (FoU).Avgränsningar: Studien undersöker en population bestående av svenska onoterade mindreföretag inom branschen för FoU. Hos dessa tittar vi endast på redovisningsposten föregenupparbetade immateriella tillgångar, totala tillgångar samt eget kapital i årsredovisningarfrån 2007.Metod: Vi har läst artiklar, rapporter, remisser, normer med mera för att formulera vårreferensram.

Syftet är att kartlägga huruvida företag på Large Cap- och Mid Cap-listorna uppfyller redovisningskraven i IFRS 3, IAS 36 och IAS 38. Vidare skall vi analysera skillnader mellan olika branscher. Vi har genomfört två undersökningar med utgångspunkt från den kvantitativa metoden. För att förtydliga resultatet vi erhöll valde vi att komplettera med en kvalitativ metod. Genomgående återfinns en deduktiv ansats.

Företagens definition på framgång kan variera. Det är ändå rimligt att anta att vinstdrivande företag har som mål att nå så hög lönsamhet som möjligt, sett över dess livstid. Medlen för att nå målet varierar dock. Hur som helst krävs en effektiv styrning för att leda företagen mot deras övergripande mål. Prissättning är ett av de viktigaste besluten i styrningen av företag.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Företagsvärdering är ett ämne som väcker stort intresse från bland annat revisorer ochvärderare då det idag har blivit allt vanligare att köpa och sälja företag. För att värdera ettföretag är det viktigt att ha en gemensam definition på begreppet värde då detta kan skilja sigmellan olika individer. Värdering av företag som består av relativt sett mycket immateriellatillgångar anses vara ett av de mest problematiska områdena när det gäller värdering. Enimmateriell tillgång är en identifierbar, icke-monetär tillgång utan fysisk form. Företag sombestår av relativt sett mycket immateriella tillgångar har idag blivit allt mer förekommande dåekonomin utvecklas fort.

Sedan 2005 måste alla börsnoterade företag samt de företag som upprättar en koncernredovisning tillämpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers åsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har därför naturligt lett oss in på uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer på problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angående immateriella tillgångar?? Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan länders olika redovisningar. Vi har valt att titta på standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgångar.