Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.

Bakgrund och Problem: Redovisningen världen över har i huvidsak förgrenats i två redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag måste tillämpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret är hänförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns därmed att undersöka huruvida länder tillhörande den anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgångar vid företagsförvärv.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan länder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den anglosaxiska traditionen. Vidare är syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som påverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvärv och ifall dessa kan tänkas påverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata i form av årsredovisningar låg som grund.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början räkenskapsåret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning är anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS är målsättningen att redovisningen bättre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieägarperspektiv. Värdering till verkligt värde tillåts i högre grad än tidigare Goodwill skrivs inte längre av utan nedskrivningstestas årligen avseende aktuellt värde och skrivs ner endast då behov anses föreligga. Således påverkas företagens resultat- och balansräkning avhängigt företagens redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgångar och nedskrivning av goodwill.

Syfte: IFRS 3 som infördes 2005 reglerar hur rörelseförvärv ska redovisas och föreskriver att materiella och immateriella tillgångar ska identifieras och redovisas separat. Det övervärde som återstår av köpeskillingen benämns goodwill. Immateriella tillgångar skrivs av årligen medan goodwill skrivs ned då en försämring av värdet skett vilket innebär att det kan vara mer fördelaktigt att allokera en större andel av köpeskillingen till goodwill. Studiens syfte är att undersöka hur köpeskillingen allokeras vid rörelseförvärv och utreda om det finns ett samband mellan ett företags skuldsättningsgrad och hur stor andel av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Avsikten är att undersöka om företag med en hög skuldsättningsgrad väljer redovisningsmetoder som påverkar resultatet positivt. Metod: Studien omfattar de bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholms Large- och Mid Cap-lista som har genomfört rörelseförvärv under 2010.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgången goodwill på koncernnivå. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars år 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle träda i kraft den 1 januari år 2005. Publiceringen avser att förbättra kvaliteten på den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS år 2005. Vilka konsekvenser det får för redovisningen av goodwill och hur väl de nya reglerna harmoniserar med redan rådande redovisningsprinciper som rättvisande bild.

For many companies, the Internet has revolutionized the relationship they have with their customers concerning costumer service. The use of Information Technology in regard to Internet as a media has provided companies with the opportunity to build customer databases in order to target their customers individually. The airline industry was one of the first pioneers to use the full potential of Internet to improve customer relations and its profits which we aim to investigate in greater detail in our thesis.Our thesis answers the question on how Scandinavian Airlines' (SAS) Eurobonus department uses their website to create valuable and profitable relationships with SAS loyalty club members through direct marketing. In order to answer our research question, three key informants have been interviewed - each representing different sub departments at Eurobonus; service and support, IT and marketing. Our results were that the Eurobonus department use direct marketing methods by sending customized e-mail offerings to target specific customer, using their customer databases.

Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren.

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgångar fått ett uppsving över hela världen på senare år och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens främsta resurs nämligen de anställda. IT- bolagens immateriella tillgångar består i huvudsak av tillgångar som fysiskt inte går att ta på nämligen tillgångar som finns i personalen. Vårt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde humankapital i årsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade humankapitalet använde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Denna uppsats handlar om internprissättning av immateriella tillgångar/rättigheter, med fokus på mjukvara och varumärke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det är svårt att hitta en internprissättning metod som återspeglar en rättvis fördelning av intäkter mellan företagets olika bolag. Ersättning av den här sortens transaktioner mellan närstående bolag kallas royalty.Vår studie visar på brister i instruktionerna för armlängdsprincipen och den svåra jämförelsen av interna priser i förhållande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumärke består oftast av mer än bara en produkt utan är snarare en kombination av tjänster och produkter. Att därför hitta en jämförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden är mer eller mindre omöjligt.Lösning på detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jämförbarhetsanalys och värderingsmetoder.

Transfer pricing innebär i grund och botten att den vinst som företagsgrupper får ska fördelas på ett korrekt sätt mellan deländer där gruppen har aktörer.Armlängdsprincipen är den internationellt accepterade tillvägagångssättet att fastställa priser när närstående företag handlar medvarandra. Principen innebär att företagen ska handla med varandra precis som om de vore oberoende företag, påarmlängdsavstånd.Immateriella tillgångar har en rad egenskaper som gör dem speciellt svårvärderade ur armlängdsperspektiv. Marknadsvärdetbehöver inte vara samma som värdet för ägaren. I regel finns det heller inga transaktioner som innefattar immateriella tillgångarvilket gör det svårt att få en lämplig armlängdsvärdering med hjälp av de tre traditionella metoderna.De två vinstbaserade metoderna (Profit Split Method och Transactional Net Margin Method) är de mest lämpliga för atttillgodose armlängdsprincipen. Profit Split Method:s kanske största fördel är att man för att använda metoden inte behöver hajämförbara transaktioner till hands.

Detta arbete har utförts tillsammans med Ipendo Systems AB i Linköping. Företaget utvecklar ett system för att administrera immateriella rättigheter som heter Ipendo Platform. Kunder som använder Ipendo Platform saknar idag ett sätt att visualisera och analysera den data som de har inlagda i systemet. Syftet med detta examensarbete har varit att från grunden ta fram och realisera en modul till Ipendo Platform som visualiserar och analyserar kunders immaterialrättighetsdata. Vidare har syftet också varit att integrera modulen mot Europeiska patentverkets publika databas så att konkurrensanalyser kan göras mellan olika företag.

Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag.Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden.