Sök:

Sökresultat:

444 Uppsatser om Immateriella rättigheter - Sida 7 av 30

Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs AB

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

FöretagsvÀrdering ? Skillnader mellan vÀrderingsprocesser

FöretagsvÀrdering Àr ett Àmne som vÀcker stort intresse frÄn bland annat revisorer ochvÀrderare dÄ det idag har blivit allt vanligare att köpa och sÀlja företag. För att vÀrdera ettföretag Àr det viktigt att ha en gemensam definition pÄ begreppet vÀrde dÄ detta kan skilja sigmellan olika individer. VÀrdering av företag som bestÄr av relativt sett mycket immateriellatillgÄngar anses vara ett av de mest problematiska omrÄdena nÀr det gÀller vÀrdering. Enimmateriell tillgÄng Àr en identifierbar, icke-monetÀr tillgÄng utan fysisk form. Företag sombestÄr av relativt sett mycket immateriella tillgÄngar har idag blivit allt mer förekommande dÄekonomin utvecklas fort.

Revisorer i Sverige och Danmark - En studie kring svenska respektive danska revisorers syn pÄ IAS 36, IAS 38 och IFRS 3

Sedan 2005 mÄste alla börsnoterade företag samt de företag som upprÀttar en koncernredovisning tillÀmpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers Äsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har dÀrför naturligt lett oss in pÄ uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer pÄ problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angÄende immateriella tillgÄngar?? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan lÀnders olika redovisningar. Vi har valt att titta pÄ standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgÄngar.

redovisningens anvÀndbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgÄngar - ur ett investerar. och lÄngivarperspektiv

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan vÀrldens lÀnder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansÄg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprÀttande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 RörelseförvÀrv infördes Är 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras i samband med förvÀrv. Detta kan antas ha pÄverkat intressenternas anvÀndbarhet av redovisningen dÄ de fÄr tillgÄng till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda och jÀmföra hur redovisningens anvÀndbarhet för investerare och lÄngivare har pÄverkats till följd av att fler immateriella tillgÄngar numera skall identifieras vid förvÀrv.AvgrÀnsningar: I vÄra problemformuleringar har avgrÀnsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts pÄ tvÄ intressenter; investerare och lÄngivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med tvÄ investerare och tre lÄngivare har utgjort studiens primÀrdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundÀrdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras har anvÀndbarheten för investerarna ökat nÀr de skall ta beslut om investering.

IFRS 3 Business Combinations - Internationells skillnader i implementeringen

Bakgrund och Problem: Redovisningen vÀrlden över har i huvidsak förgrenats i tvÄ redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag mÄste tillÀmpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret Àr hÀnförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns dÀrmed att undersöka huruvida lÀnder tillhörande den anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan lÀnder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den anglosaxiska traditionen. Vidare Àr syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som pÄverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvÀrv och ifall dessa kan tÀnkas pÄverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats dÀr sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar lÄg som grund.

Reformera FN! : En kritisk granskning av debatten runt FN

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

IAS 38 och IAS 36 för en rÀttvisande bild ? dröm eller verklighet?

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgĂ„ngar har pĂ„ senare tid kommit att öka. Det beror mycket pĂ„ att det anglosaxiska synsĂ€ttet, som krĂ€ver att finansiella rapporter skall ge en rĂ€ttvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgĂ„ngar kan klassificeras i olika grupper, en av dem Ă€r intellektuella tillgĂ„ngar som innefattar varumĂ€rken, patent och upphovsrĂ€tter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillĂ€mpa IFRS/IAS i sin redovisning.

TillÀmpning av IFRS 3 IAS 38 i Sverige - Redovisningstendenser i svenska företag

Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början rÀkenskapsÄret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning Àr anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS Àr mÄlsÀttningen att redovisningen bÀttre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieÀgarperspektiv. VÀrdering till verkligt vÀrde tillÄts i högre grad Àn tidigare Goodwill skrivs inte lÀngre av utan nedskrivningstestas Ärligen avseende aktuellt vÀrde och skrivs ner endast dÄ behov anses föreligga. SÄledes pÄverkas företagens resultat- och balansrÀkning avhÀngigt företagens redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgÄngar och nedskrivning av goodwill.

R?tten till sin egen r?st

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Allokera mera : En studie om sambandet mellan aktiebolagens skuldsÀttningsgrad och deras allokering till goodwill vid rörelseförvÀrv

Syfte: IFRS 3 som infördes 2005 reglerar hur rörelseförvÀrv ska redovisas och föreskriver att materiella och immateriella tillgÄngar ska identifieras och redovisas separat. Det övervÀrde som ÄterstÄr av köpeskillingen benÀmns goodwill. Immateriella tillgÄngar skrivs av Ärligen medan goodwill skrivs ned dÄ en försÀmring av vÀrdet skett vilket innebÀr att det kan vara mer fördelaktigt att allokera en större andel av köpeskillingen till goodwill. Studiens syfte Àr att undersöka hur köpeskillingen allokeras vid rörelseförvÀrv och utreda om det finns ett samband mellan ett företags skuldsÀttningsgrad och hur stor andel av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvÀrv. Avsikten Àr att undersöka om företag med en hög skuldsÀttningsgrad vÀljer redovisningsmetoder som pÄverkar resultatet positivt. Metod: Studien omfattar de bolag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholms Large- och Mid Cap-lista som har genomfört rörelseförvÀrv under 2010.

Goodwillens vara eller icke vara?: i och med övergÄngen till IFRS

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill pÄ koncernnivÄ. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars Är 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle trÀda i kraft den 1 januari Är 2005. Publiceringen avser att förbÀttra kvaliteten pÄ den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS Är 2005. Vilka konsekvenser det fÄr för redovisningen av goodwill och hur vÀl de nya reglerna harmoniserar med redan rÄdande redovisningsprinciper som rÀttvisande bild.

VÀrdering av kundrelaterade immateriella tillgÄngar

For many companies, the Internet has revolutionized the relationship they have with their customers concerning costumer service. The use of Information Technology in regard to Internet as a media has provided companies with the opportunity to build customer databases in order to target their customers individually. The airline industry was one of the first pioneers to use the full potential of Internet to improve customer relations and its profits which we aim to investigate in greater detail in our thesis.Our thesis answers the question on how Scandinavian Airlines' (SAS) Eurobonus department uses their website to create valuable and profitable relationships with SAS loyalty club members through direct marketing. In order to answer our research question, three key informants have been interviewed - each representing different sub departments at Eurobonus; service and support, IT and marketing. Our results were that the Eurobonus department use direct marketing methods by sending customized e-mail offerings to target specific customer, using their customer databases.

God vilja eller ovilja? : En utforskande uppsats om redovisningen av goodwill vid företagsförvÀrv

Sverige och vÀrlden har under de senaste Ären fÄtt uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lÀtt att lÄna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spÄren av god tillgÄng pÄ kapital Àr företagsförvÀrv alltid aktuella. En relevant frÄga för varje köpare Àr dock hur ett förvÀrv skall redovisas. Hur företagsförvÀrv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgÄtt genomgripande förÀndringar de senaste Ären.

Humankapital i Ärsredovisning: en fallstudie av IT- konsultbolag och varuproducerande IT-bolag

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgÄngar fÄtt ett uppsving över hela vÀrlden pÄ senare Är och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens frÀmsta resurs nÀmligen de anstÀllda. IT- bolagens immateriella tillgÄngar bestÄr i huvudsak av tillgÄngar som fysiskt inte gÄr att ta pÄ nÀmligen tillgÄngar som finns i personalen. VÄrt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde humankapital i Ärsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade humankapitalet anvÀnde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Finns det plats för employer branding i platsannonserna? : - en diskursiv analys av organisationers publicerade platsannonser Är 1996, 2005 och 2014

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i sÄ fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding anvÀnds av en organisation för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och Ären som berörs Àr 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jÀmnt pÄ dem tre Ärtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->