Syftet med studien var att underso?ka om ma?nniskor som deltar i na?gon form av arbetsmarknadsa?tga?rd a?r mer bena?gna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i ja?mfo?relse med tillsvidareansta?llda, samt att underso?ka om det fanns na?gon skillnad i sja?lvskattad sja?lvka?nsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en underso?kningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomfo?rde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enka?t da?r de fick skatta sin sja?lvka?nsla.

I det rådande informationssamhället där utbytet av information och digitalt material har blivit mer framträdande än någonsin tidigare har även upphovsrättsfallen kring dess användande och återanvändande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har påverkat kreativa aktörers syn på återanvändning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur människan och hennes kognitiva processer influerar rättsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan människor, vilket resulterat i förändrade konsumtionsmönster och en remixkultur där individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlänkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder från mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att förespråka en mer öppen syn på de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,där människor tillsammans bygger vidare på vårt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk..

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan.

Det finns en problematik i övergången för svenska studenter mellan gymnasiet och högskolan. En faktor i den problematiken är att bevis och bevisföring hanteras på olika sätt på de olika utbildningsnivåerna. Dessutom är forskning kring hur läroböcker hanterar bevis och bevisföring begränsad. I denna studie undersöks två vanliga läroböcker på gymnasiet med avseende på bevis och bevisföring. Utifrån de i ämnesplanen befintliga ämnesområdena granskas teoriavsnitten i läroböckerna med fokus på bevis och bevisföring.

Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen.

Uppsatsen avser att utreda relationen mellan en blogg och en banner placerad därpå, samt söka efter ett eventuellt samspel där trovärdigheten i en blogg smittar av sig på bannern. I diskussionen kommer det även att utvecklas ett resonemang kring vad som krävs för att en blogg ska vara trovärdig. Faktorer som avgör bloggens trovärdighet har fastställts vara psykosociala faktorer, personligheten i bloggen, sakkunskap, grad av kommersialism samt bloggen som varumärke. En relation mellan blogg och banner finns, och en förutsättning för att bannern ska bli framgångsrik är att det finns ett sammanhang mellan blogg och banner. En trovärdig blogg har större inverkan på en banner som gör reklam för produkter inom samma ämneskategori som bloggen.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartläggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal på sin kompetens, på sina utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen och i yrket, hur de ser på sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgång till handledning ser ut. Med hjälp av en enkätundersökning har jag fått fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vård och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska få tillräckliga utvecklingsmöjligheter på sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar också att personalen ser positivt på sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrågade att arbetslaget aldrig har fått handledning, trots att flertalet av dem någon gång har känt ett behov av detta.

Vi vill med vår studie belysa föräldrars uppfattning om förskolans läroplan och visa på vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och läroplanens historia sett ur ett samhällsperspektiv. Likaså behandlas utvecklingsekologi med fokus på Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhållandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland föräldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med föräldrar, pedagoger och rektorer.

Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ?Art and Design City?. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur.

Syftet med studien är att få ökad insikt i körledares förhållningssätt till och hantering av sångtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sångrösten som instrument, och olika ? i sångsammanhang ? vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgångspunkt.Undersökningen är genomförd med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nuläget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn på vad röst- och sångteknik innebär och hur de går tillväga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som används för ändamålet.

Syftet var med denna studie att undersöka skolkuratorernas anmälningsbenägenhet till socialtjänsten, när misstanke finns att barn far illa. Som utgångspunkt användes Socialstyrelsens handbok om anmälningsskyldighet, samt studier avseende kuratorers anmälningsbenägenhet inom skolverksamheter i Australien och USA. Därefter gjordes intervjuer med fem yrkesverksamma skolkuratorer från fem olika skolor. Intervjuerna belyste deras resonemang kring anmälningsbenägenheten, och vilka faktorer som påverkade dem i sina bedömningar vid en anmälan. I stort sätt gör alla skolkuratorer anmälningar.