Sökresultat:
820 Uppsatser om Imaginära rummet - Sida 55 av 55
NÀra-döden-upplevelser
Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om nÀra-döden-upplevelser Àr trovÀrdiga samt vilket religiöst vÀrde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att lÀkarna har blivit duktigare pÄ att Äteruppliva mÀnniskor. Vittnesbörden om NDUerna Àr mycket lika varandra, Àven om detaljerna i berÀttelserna kan variera. En fullstÀndig NDU kan gÄ till sÄ hÀr: Först infinner sig en kÀnsla av frid och ro. Om man har haft ont kÀnner man inte lÀngre sina smÀrtor.
En undersökning av grÀnssnittet mellan auditiv och visuell platsgestaltning :
Det överordnade syftet med examensarbetet Àr att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mÄl Àr dÀrför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebÀr att formulera vad en plats Àr och hur dess auditiva och
visuella arkitektur intervenerar, det vill sÀga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmÀssiga funktion. Plats ser jag som lÀnken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan sprÄk,
perception, handling och kunskap.
VÀrmelagring i byggnader : Kan en god vÀrmelagringsförmÄga kompensera ett högt U-vÀrde?
Idag bor ungefÀr en tredjedel av jordens befolkning i hus som Àr byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och dÄ frÀmst i egen regi. De mÀnniskor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god vÀrmelagringsförmÄga. NÀr det idag byggs hus sÀtts stort fokus pÄ att husens U-vÀrden ska vara sÄ lÄga som möjligt medan man bortser ifrÄn konstruktionens vÀrmelagringsförmÄga. En massiv lervÀgg utan isolering fÄr ett högt U-vÀrde, vilket man idag vill undvika.
Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.
Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka
stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika
karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och
mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets
framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom
vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns
plats fo?r i centrala la?gen.
Efter nolltoleransen : nyttan av laglig graffiti
Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.
Etik i socialt arbete
I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av
studien.
Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation
nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som
lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller
rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde.
Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor,
rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för
socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete
nÀr det gÀllde dokumentation.
Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en
gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om
hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och
handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya
kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser
gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för
dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental
nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med
respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet.
Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor
bÄde positivt och negativt.
Urbana odlingsrörelser ÄterbrukartrÀdgÄrdsstadens visioner
Uppsatsen Àr bÄde ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en kökstrÀdgÄrd.Under vintern 2010 Ätog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell kökstrÀdgÄrdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 Ärs utformning av kökstrÀdgÄrden vidingÄngen till WanÄs skulpturpark. Mitt examensarbete bestÄr i att utifrÄn en jÀmförande studiemellan teorierna om trÀdgÄrdsstÀder kring förra sekelskiftet och den nu pÄgÄendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avkökstrÀdgÄrden.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trÀdgÄrdsstaden dÀr jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trÀdgÄrdsstÀder som en lösning pÄ de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. NÀr trÀdgÄrdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstÀder och egnahemstrÀdgÄrdar. Mycketav de ideologiska utgÄngspunkterna om sjÀlvförsörjande smÄstÀder och kollektivt Àgd markgick förlorade. Jag har jÀmfört trÀdgÄrdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.
Rörelsefrihet : En frÄga om tillgÀnglighet, fallstudie Halmstad
Detta examensarbete handlar om tillgÀngligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de bÄda grupperna stÀller pÄ utformningen av gÄngvÀgnÀtet undersöks och gÄngvÀgnÀtet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet Àr att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som mÄste redas ut. Det första Àr funktionsnedsÀttning.
Rörelsefrihet - En frÄga om tillgÀnglighet, fallstudie Halmstad
Detta examensarbete handlar om tillgÀngligheten i staden för personer med
nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de bÄda grupperna stÀller pÄ
utformningen av gÄngvÀgnÀtet undersöks och gÄngvÀgnÀtet i Halmstad inventeras
för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet Àr att visa hur man med enkla
medel kan öka stadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet.
Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som mÄste redas ut. Det
första Àr funktionsnedsÀttning. FN definierar i sina standardregler begreppet
funktionsnedsÀttning som ?fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar?.