I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för Ären 2008 till 2010. Syfte Àr att titta pÄ hur integrationspolitiken Àr organiserad, vilka beskrivningar och förestÀllningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan fÄ i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten Àr diskursteori dÀr fokus ligger pÄ sprÄket och hur förestÀllningar om verkligheten organiseras. I studien pÄvisas hur integrationspolitiken bygger pÄ en förestÀllning om ett homogent och harmoniskt samhÀlle. ?Utanförskap? och ?mÄngfald? upprÀttas som yttre grÀnser för samhÀllet och som hot mot ordningen.

PÄverkansmöjligheterna i ett representativt system Àr normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte Àr att precisera hur VÀsterÄs stad förhÄller sig till tvÄ idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen Àr att betrakta som ett nÀrmande eller avvikande frÄn Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta pÄverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samrÄd, allmÀnhetens frÄgestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samrÄd och allmÀnhetens frÄgestund betraktas som meningsfulla och som ett nÀrmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett nÀrmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att det i princip krÀvs att medborgaren Àr berörd av en frÄga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

I 1 Korintierbrevet finns tvĂ„ ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus pĂ„ kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhĂ„lla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillrĂ€cklig kunskap? GĂ„r det att skilja pĂ„ vad som Ă€r omstritt av exegetiska respektive teologiska skĂ€l?Slutsatsen Ă€r att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den vĂ€rderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra nĂ„got av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och vĂ€ger olika uppfattningar mot varandra.

Vi har i denna uppsats undersökt lÀxhjÀlp för mellanstadieelever i tvÄ skÄnska kommuner. VÄrt syfte var att undersöka var det fanns lÀxhjÀlp och hur den utformades samt vilka uppfattningar pedagogerna hade kring vilka elever som kom pÄ lÀxhjÀlpen. Vi ville se om lÀxhjÀlpen fanns som kompensation för de elever som inte har hemförhÄllanden som gynnar deras skolgÄng eller dÀr de inte kan fÄ stöd med sina lÀxor. Till hjÀlp för att analysera elevers bakgrund sÄ har vi anvÀnt oss av sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp, symboliska kapital och habitus. Vi anvÀnde tre olika undersökningsmetoder; surveyundersökning, intervju och observation dÄ vi samlade in vÄr empiri.

Iran och Nordkorea tillhör bÄda gruppen av skurkstater, Àven kallat ?ondskans axelmakter?, pÄ grund av deras kÀrnvapenambitioner. SkÀl för att tillförskaffa kÀrnvapen domineras av sÀkerhetspolitiska skÀl. Vi skall hÀr genom en jÀmförelse mellan tvÄ av vÀrldens ?skurkstater? utröna om skÀlen för ett potentiellt införskaffande hÀrrör frÄn sÀkerhetspolitiska skÀl.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, dÀrför Àr det inte konstigt att kunskaperom symbolsprÄket behövs för att uppnÄ en full förstÄelse av Àmnet. Den hÀr studiensyftar dÀrför pÄ att utreda anvÀndningen av det symboliska sprÄket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett sprÄkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det hÀr arbetetbestÄr av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolsprÄkets roll i styrdokumenten har ocksÄ belysts i det hÀr arbetet. FrÄn elevernasfel i testet var det möjligt att ÄskÄdliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlÀrningen.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra personer med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder upplevde var en meningsfull sysselsÀttning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsÀttning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra mÀn, med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder som hade sin sysselsÀttning tillgodosedd genom en privat hjÀrnskadeverksamhet. Teorierna som anvÀndes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? kÀnsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

Borttagning av kroppshÄr Àr ett utbrett fenomen bland kvinnor i vÀstvÀrlden men det riktas lite uppmÀrksamhet Ät detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshÄr bland kvinnor i Sverige.Den hÀr studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshÄr genom sina personliga hÄrborttagningshistorier. Studien bygger frÀmst pÄ en fenomenologisk ansats, men har Àven inslag av grundad teori. Den baseras pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i Äldrarna 27-41 Är. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; KroppsvÄrd; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

Det hÀr arbetet har haft som syfte att ta reda pÄ vilka uppfattningar eleverna pÄ en Komvuxskola har om integralkalkyl. I undersökningen medverkade 28 elever och fyra av dem blev intervjuade. Jag anvÀnde mig av ett skriftligt test och kvalitativa ostrukturerade intervjuer som undersökningsmetoder. Studiens resultat visade att endast nÄgra elever tolkade begreppen primitiv funktion samt integral som ett objekt och utvecklade relationell förstÄelse. De andra eleverna som pÄ det skriftliga testet kunde tillÀmpa reglerna för att bestÀmma primitiva funktioner och för att berÀkna integraler, uppfattade begreppen som en process och utvecklade instrumentell förstÄelse.

RÀtten att demonstrera i Sverige Àr grundlagsskyddad. Det Àr polisen uppgift att skydda bÄde tillstÄndsgivna och icke tillstÄndsgivna demonstrationer utan att göra avkall pÄ sÀkerheten och ordningen. Till sin hjÀlp har polisen ett antal verktyg i form av lagstöd i bl.a. Polislagen och Ordningslagen. Justitieombudsmannen (JO) Àr den som övervakar polisens arbete och har möjlighet att kritisera polisen för ingripanden som inte haft stöd i lag eller som annars har varit felaktiga.

Studien syftar till att karaktÀrisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som anvÀnds Àr fokussamtal som Ätta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som Àr utarbetad av Pirjo Birgerstam.

SlÀktet Rosa, rosor, Àr en mycket populÀr kulturvÀxt med en lÄng historia av vÀxtförÀdling. TyvÀrr uppskattas de inte bara utav oss mÀnniskor, utan Àven utav flera olika skadegörare. Ordningen steklar, Hymenoptera, innehÄller flera arter som angriper rosor. Denna litteraturstudie beskriver de stekelarter som finns i Sverige, deras utbredningsomrÄde, utseende och skadebild samt Àven om de angriper vissa specifika arter eller sorter utav rosor. BekÀmpning utav dessa skadegörare beskrivs.

Studien syftar till att karaktÀrisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som anvÀnds Àr fokussamtal som Ätta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som Àr utarbetad av Pirjo Birgerstam.