För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns några få undantag och det är pensionärsorganisationerna. De är representerade i pensionärsråd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka äldrefrågor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn på pensionärsrådens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser på sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionärsrådet är eller bör vara. Valet föll på Stockholms stadsdelsnämnders pensionärsråd.

Frågeställning: Hur profileras ett företags corporate branding identity i reklamkampanjer till utlandet och hur stort utrymme får nationstillhörigheten i denna kontext? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur, varför och i vilken utsträckning företag använder sig av corporate branding i sin marknadsföring till utlandet, samt värdet av och i vilken utsträckning nationstillhörigheten används i det avseendet. Genomförande: Uppsatsen utgår ifrån teori omfattande traditionell marknadsföring, varumärken och reklam, nationsvarumärken och nationers image vilket relateras till corporate branding och modellen the corporate branding toolkit. Med hjälp av en semiotisk näranalys, av en av respektive företags kampanjer, försöker författarna skönja hur företagens corporate branding identity och nationstillhörighet speglas i marknadsföringen. Summering: Även om det bör råda balans mellan komponenterna i ett företags corporate branding identity kan tyngdpunkten variera beroende på företag.

Regleringen av spelmarknaden i allmänhet och främjandeförbudet i synnerhet har i ett flertal fall varit föremål för prövning av svenska domstolar. Dessa har framförallt gällt publicering av reklam till förmån för utländska spelbolag och såväl tryck- som yttrandefrihetsrättsliga intressen har vägts mot, och sedermera också bedömts väga tyngre än lotterilagens främjandeförbud. Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska regleringens förenlighet med EU:s regler om fri rörlighet prövats av svenska domstolar ett flertal gånger. Det senaste avgörandet i raden utgörs av Svea Hovrätts dom från den 22 juni 2011 där straffstadgandet i 54 § lotterilagen underkändes p.g.a. att det ansågs strida mot EU-rättens diskrimineringsförbud.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Uppsatsen behandlar ämnet fängelseförbudet för psykiskt störda lagöverträdare genom att dels behandla gällande rätt kring ämnet och dels genom att försöka redogöra vad en reform i enlighet med SOU 2002:3 kan innebära för behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare. Gällande rätt beskrivs genom att först och främst redogöra för relevanta straffrättsteorier och straffrättsskolor och därefter genom att redogöra för utvecklingen från tiden före 1864 års strafflag fram till den senaste lagändringen 2008. Den senare redogörelsen görs genom att beskriva strafflagens behandling av psykiskt störda lagöverträdare, 1945 års ändring, brottsbalkens införande samt 1991 års reform. Därefter beskrivs Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) närmare genom att gå igenom de mest omfattande reformförslagen, nämligen ett återinförande av tillräknelighetsrekvisitet samt införande av samhällsskyddsåtgärder. Den föreslagna reformen gås igenom med betoning på eventuella framtida konsekvenser.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

The aim of this thesis is to examine the institutional effectiveness of the environmental institutions Helcom and the Mediterranean regime, by using Haas, Levy and Keohane's "the three Cs"; governmental concern, contractual environment, political and administrative capacity. The method used is a comparative analysis.This study takes into consideration the specific structural and economic factors that are prevailing in each region where the environmental regime operates. This study also takes into account the influence of the European Union as a factor that affects the environmental progress.By focusing the study on the line of conduct concerning hazardous substances by respectively regime this study shows that the institutional effectiveness is fulfilled in neither Helcom nor the Mediterranean Regime, although Helcom has been more successful. The lack of state capacity is the most restraining factor for both developing countries and countries in the transition towards being developed, to achieve a good environmental status of the sea. This study also shows that the European Union sometimes has a greater impact on the environmental progress in states, rather than the environmental regime in countries that were/are aspiring members, thus showing the ineffectiveness of the regime..

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fält utifrån deras klasstillhörighet och syn på kvinnlighet. Ansatserna är att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna är utformade utifrån en tematisk referensram där främst det fria ordet har haft företräde. Analysen av materialet visar på en klassbunden positionering i fråga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begränsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med på den lokala marknaden. Motstånd mot ideal uppfinns utifrån de resurser som är tillgängliga och risktagande är kopplat till symboliska tillgångar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.