Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ hur den försvarspolitiska debatten sĂ„g ut efter hĂ€ndelserna i Ådalen 1931. DĂ„ fanns en hetsig debatt om försvarets nyttjande i civila angelĂ€genheter. Efter mĂ„nga Ă„r, 1969, kom beslutet att militĂ€r inte skulle medverka till upprĂ€tthĂ„llande av ordningen i sociala konflikter i samhĂ€llet. Denna lag har inte Ă€ndrats, men under 2000-talet upptogs debatten igen efter Göteborgskravellerna och 11- september-attackerna i USA. Denna uppsats utreder hur försvaret har pĂ„verkats av olika beslut och ett resonemang förs ocksĂ„ om försvarets stöd till samhĂ€llet i framtiden..

I spÄren av de senaste Ärens debatt om antropogen klimatpÄverkan har en ny litterÀr genre vuxit fram: ?klimatböcker?. Dessa böcker fyller den viktiga funktionen att kommunicera problemet till allmÀnheten. I denna uppsats undersöker jag tre svensksprÄkiga klimatböcker och analyserar hur författarna, med olika utgÄngspunkt, tilldelar ansvaret att minska koldioxidutslÀppen. Gemensamt för böckerna Àr synen pÄ klimatfrÄgan som ett politiskt problem som krÀver politiska lösningar.

Den hÀr Àr en studie som berör omrÄdena kring förÀndring, grupper och lÀrande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förÀndring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lÀrande förÀndringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsÀttningarna för andra ordningens förÀndring kan förbÀttras inom gruppen och SKTF. För att svara pÄ detta har den metodologiska utgÄngspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

Multiplikatorer anvÀnds ofta som ett byggblock vid konstruktion av kretsar som digitala filter, FFT-processorer och aritmetiska enheter. Olika trÀdstrukturer anvÀnds i"höghastighet"applikationer för multiplikatorer. En typ av trÀd,"overturned-stairs"(OS) som Àr ett adderartrÀd av första ordningen har uppvisat lika optimal prestanda med avseende pÄ hastighet som Wallace-trÀd, vid 18 eller fÀrre ingÄngar. I moderna integrerade kretsar, ger ledningar och kopplingar upphov till fördröjningar och parasitiska laster. I en jÀmförelse mellan Wallace-trÀd, och OS1-trÀd har det sistnÀmda kortare och mindre komplicerad ledningsdragningar och Àr dÀrför mer ÀndamÄlsenlig för VLSI implementationer..

Syftet Àr att öka förstÄelsen hur ljudets och bilders meningsskapande och symboliska funktion i marknadskommunikation bearbetas av konsumente. Teorier har hÀmtats frÄn frÀmst tvÄ omrÄden, det semiotiska perspektivet: betydelselÀra och tolkning av ljud och bild. Företagsekonomiska perspektivet: Kommunikationsmodellen och perceptions processen. De slutsatser vi har dragit av vÄrt arbete Àr frÀmst att konsumenter tolkar och skapar en individuell mening och symbolvÀrde nÀr de utsÀtts för ljud och bild i marknadskommunikation. Ljudet och reklammusikens status verkar öka, bidragande faktorer Àr kunskapsökning och musiker som behöver nya försörjningsmöjligheter.

Denna studie syftar till att framhÄlla ett perspektiv pÄ reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de kÀnslor som uppdagats dÄ de beskÄdat reklambilder. Uppsatsen behandlar nÄgra av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sÀtts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrÄn ett ontologiskt nÀrmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprÀtthÄllandet av en gemensam förestÀllningsvÀrld..

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhÀllen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, sÄsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sÀtt att göra motstÄnd mot denna symboliska makt. Jag har i den hÀr studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhÄller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstÄs som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstÄnd? PÄ vilket sÀtt förhÄller sig dessa zine till de maktförhÄllanden de Àr inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstÄs som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstÄs mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav pÄ rÀttigheter.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag nÀr det gÀller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte Àven ta reda pÄ om lÀrarna Àr medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes pÄ sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom Àven en rÀdsla för att bli skadad, polisanmÀld eller utsatt för repressalier. Vi kunde Àven se att det saknas en enighet om vad som ingÄr i lÀrarens uppdrag.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar Àmnet disciplin i klassrummet och dess pÄverkan nÀr det gÀller inlÀrningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lÀrare frÄn Ärskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vÄr intervju var mellan 32 -53 Är, en manlig, resten var kvinnliga. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur tÀnker lÀrare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lÀrare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lÀrarna, anser pÄverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Denna uppsats behandlar ordningen pÄ adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hÀvdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk nÀrhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning Àr baserad pÄ material frÄn SprÄkbanken, frÀmst talsprÄkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nÄs Àr att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som Àr semantiskt nÀrmare substantiven och som Àr mer absoluta placeras nÀrmare substantivet. Detta stÀmmer med vad som sagts i litteraturen.

I min uppsats har jag haft som syfte att studera hur Matrixtrilogin kan betraktas som en modern messiasberÀttelse. För att svara pÄ syftet har jag studerat vilka paralleller som finns mellan huvudkaraktÀren Neo, och den kristna messiasberÀttelsen. Jag har Àven undersökt vilka bibliska karaktÀrer som finns symboliserade, samt vilka bibliskt symboliska hÀndelser som finns representerade, i Matrixfilmerna. Uppsatsen baserar sig pÄ en kvalitativ formell textanalys. Genom nÀrlÀsning av Matrixtrilogin, har jag utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt tolkat innehÄllet för att svara pÄ de frÄgor som stÀllts i uppsatsen.

Detta arbete som utgÄr ifrÄn ett perceptions- och semiotiskt perspektiv undersöker om det Àr möjligt att med enbart visuella symboler i en 3D-miljö, referera till ett kunskapsÀmne utanför spelvÀrlden som spelaren Àr fördjupad i . Detta gjordes genom att producera en 3D-miljö av ett kontor och sedan placera ett flertal symboler frÄn nordisk mytologi och nordisk historik mellan 800- och 1000-talet i denna kontorsmiljö. Sedan fick respondenter utforska miljön och besvara en enkÀt i en kvantitativ undersökning dÀr frÄgor stÀlldes angÄende respondentens uppfattning om miljön, om de fann objekt i miljön "utstickande" och om de fann symboliska objekt och varför. Med detta arbete som grund kan framtida arbeten fördjupa sig ytterligare om symboler och hur de anvÀnds i spelmiljöer..

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.