Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstÄ hur rektorer resonerar nÀr de skapar en specialpedagogtjÀnst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har pÄ skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jÀmföras med vad som framgÄr i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan. I undersökningen valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan. Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstÀmmer, med nÄgot undantag, med vad som stÄr i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utstrÀckning pÄ organisationsnivÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning frÄn Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen Àmnen som anses vara relevanta för eleven pÄ sfi-bransch. Sfi-bransch framtrÀder som en plats för lÀrdom men ocksÄ som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill sÀga att berÀttiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar Àven enheter som under studien framtrÀtt som betydelsefulla för eleven, utifrÄn syftet med sfi. Med teoretisk utgÄngspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig mÄnga intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkÀnna..

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilken funktion mat har i romantrilogin Hungerspelen samt vilket budskap som dÀrmed förmedlas genom maten som symbol. Med hjÀlp av Hans Biedermanns Symbollexikonet tokas de olika rÄvaror som förekommer i maten i Hungerspelen för att dÀrefter analyseras med hjÀlp av teorier frÄn Umberto Eco och Roman Jakobson. UNdersökningen viasr att maten anvÀnds för att symbolisera flera olika relationer eller identiteter, inte sÀllan med sexuella undertomer. Flera av rÄvarorna har ocksÄ metalingvistiska funktioner och kan dÀrmed sÀgas skapa bilder i bilden. De budskap som förmedlas genom maten Àr frÀmst ett ifrÄgasÀttande av ung kvinnlighet och vad det innebÀr samt vad en uppdelnig i vi och dem kan leda till..

Syftet med vÄr undersökning Àr att analysera hur arbetstagare pÄverkas av att arbeta i en organisation som erbjuder karriÀrmöjligheter. Vilka positiva och negativa faktorer blir pÄverkade av möjligheterna? Vi kommer genom intervjuer analysera vÄra respondenters instÀllningar och relatera dessa till befintliga teorier. Vi kommer dessutom undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar individernas instÀllning pÄ begreppet karriÀr.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat sex personer pÄ tre olika positioner inom organisationen. Urvalet skedde strategiskt dÀr kriterier vi anvÀnt oss av i urvalet Àr position, Älder och anstÀllningstid.

Studieobjektet Àr den privata bloggen, och teorin bestÄr av Goffmans dramaturgiska modell dÀr intryckstyrningen Àr i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital anvÀnds ocksÄ i syfte att analysera och koda blogginlÀggen.Uppsatsen syftar sÄledes till att ge svar pÄ hur intryckstyrningen kan appliceras pÄ bloggen och hur intryckstyrningen fÄr nya villkor i bloggens vÀrld och hur intryck styrs nÀr ett fysiskt möte inte sker. UtifrÄn dessa har mina tre stycken frÄgestÀllningar stÀllts upp.Materialet bestÄr av sju bloggar. De Àr alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebÀr. Det Àr sÄledes en fallstudie som anvÀnds eftersom urvalet inte Àr större Àn dessa sju bloggar.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprÀtthÄllandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga sprÄket som en reflektion av en skribents vÀrderingar och allmÀnna vÀrldsbild. Genom att analysera den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhÀllelig kontext söker uppsatsen att besvara frÄgestÀllningar kring vÀrderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgrÀnsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frÄgestÀllningar som stÀmmer vÀl in pÄ det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras pÄ..

Den hÀr uppsatsen Àr en teoretisk och empirisk studie över unga vuxnas erfarenheter av onlinedatorspelet World of Warcraft. Perspektivet som anlÀggs pÄ spelet och dess anvÀndare Àr ett socialpsykologiskt perspektiv. Det socialpsykologiska perspektivet utgörs av den symboliska interaktionismen, sociala roller och rum samt Johan Asplunds teori om social responsivitet. I uppsatsen relateras Àven teorier om det medialiserade samhÀllets inverkan pÄ individ och sociala rum. Kunskap om fÀltet har genererats frÀmst genom ostrukturerade intervjuer med anvÀndare, samt genom en kulturanalys av verket.

Inom gymnasieskolan lÀggs allt större vikt vid jÀmstÀlldhet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om jÀmstÀlldhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. DÀrutöver intervjuades ordföranden för elevernas jÀmstÀlldhetsgrupp samt en av skolans tvÄ s.k. jÀmstÀlldhetspedagoger.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med sÀrskilt fokus pÄ kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrÄn en förfrÄgan frÄn föreningen dÀr de ville ha hjÀlp med att se över föreningens organisationsform. I studien anvÀndes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnÀmnda perspektivet har sitt fokus pÄ hur organisationer strukturellt Àr uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar pÄ hur symboler anvÀnds för att stÀrka sammanhÄllningen inom organisationer. Vid sidan om dessa tvÄ teorier vÀvdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgor.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter. Studien visar att crowdfunding har en ekonomisk betydelse för företag i uppstartsfasen. Detta genom att vara ett komplement till de traditionella finansieringsformerna. .

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med sÀrskilt fokus pÄ kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrÄn en förfrÄgan frÄn föreningen dÀr de ville ha hjÀlp med att se över föreningens organisationsform. I studien anvÀndes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnÀmnda perspektivet har sitt fokus pÄ hur organisationer strukturellt Àr uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar pÄ hur symboler anvÀnds för att stÀrka sammanhÄllningen inom organisationer. Vid sidan om dessa tvÄ teorier vÀvdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgor.

Varje dag fattas beslut som kan komma att förĂ€ndra mĂ€nniskors liv. Årligen berörs omkring 50 000 barn av förĂ€ldrars separation dĂ€r cirka 7000 av fallen leder till en vĂ„rdnadstvist som löses i tingsrĂ€tten. FamiljerĂ€ttens utredning blir ofta avgörande för domstolsbeslutet om vem som tillskrivs vĂ„rdnaden över barnet. Följande studie fokuserar pĂ„ att ur ett deskriptivt beslutsteoretiskt perspektiv finna vilka faktorer som influerar bedömningsprocessen med fokus pĂ„ könsdiskriminering och presentationsordningseffekt, alltsĂ„ huruvida ordningen av förĂ€ldrarnas utsaga pĂ„verkar bedömningen. För att undersöka hur individen blir pĂ„verkad i sitt beslutsfattande fick en deltagargrupp med högskolestudenter lĂ€sa ett vĂ„rdnadstvistfall dĂ€r modern och faderns utsaga presenteras för att sedan ta stĂ€llning till bland annat vilken förĂ€lder de ansĂ„g vara mest trovĂ€rdig.

AbstractHuvudsyftet med uppsatsen Àr att fÄ en större uppfattning och förstÄelse för sekundÀra intrÄng i gravar under förhistorien dÀr koncentrationen ligger pÄ skelettgravar i Skandinavien. Genom en jÀmförelse av arkeologers tolkningar av sekundÀrt manipulerade gravar har jag kartlagt sekundÀra intrÄng dÀr det visar sig att fenomenet inte varit vida förekommande under förhistorien. Skillnader frÄn mesolitikum till yngre romersk jÀrnÄlder kan spÄras i frÄga om vad som har plockats ur gravarna dÀr koncentrationer gÄr frÄn kroppsdelar till artefakter. Dock gÄr det inte att spÄra vilka exakta gravar som har varit utsatta. PÄ frÄgan varför sekundÀr manipulation har skett kan endast olika tolkningsmöjligheter appliceras sÄsom sociala, ekonomiska och symboliska konsekvenser som möjliga förklaringsbegrepp till varför fenomenet skett..

Syftet med denna studie Àr att ur ett aktörsperspektiv fÄ en djupare förstÄelse för hur gymnasielÀrare skapar, agerar och upprÀtthÄller sin lÀrarroll i klassrummet. Studien anvÀnder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lÀrare vÀljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielÀrare som arbetar pÄ samma skola med olika Àmnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrÄn Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielÀrarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten anvÀnds sÄ ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger pÄ och vilka frÄn naturen tillskrivna egenskaper som efterstrÀvas. För att svara pÄ detta anvÀnder jag en retorisk bildanalys av reklambilder frÄn ett hÀlsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska vÀrden. UtifrÄn detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga anvÀnds för en lÄng rad syften, frÄn att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att Àven om det som sÀgs i bilderna skiljer sig mycket Ät, reproducerarde alla en antropocentrisk vÀrdegrund som sÀtter mÀnniskan i centrum..